Sadesh Balasingam om omslagsillustrationerna: ”När jag satte igång med min avhandling började jag använda Paul Gascoigne som ett affischnamn i presentationer, eftersom man kan se den typiska utvecklingen under de tio åren efter Gazzas korsbandsoperation tidigt i karriären. Eftersom han är från Newcastle, där jag också föddes, tyckte jag det passade att ha honom som frontfigur.”

Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

Publicerad

24 oktober 2024

vid

Knäskador på främre korsbandet (ACL) är ett av de mest utforskade ämnena inom ortopedi. Men man vet inte mycket om de långsiktiga resultaten efter operation. Sadesh Balasingams forskning jämför olika metoder för rekonstruktion över tid, där patientnöjdhet och utvecklingen av artros undersöks flera år efter ingreppet.

Sadesh Balasingam är idrottsläkare och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

SADESH BALASINGAM
Disputation: 22 november 2024 (klicka för mer info)
Doktorsavhandling: Evaluation of long-term outcomes after anterior cruciate ligament reconstruction. Operative methods, clinical and radiological findings, and their relationship to patient-reported acceptable knee function
Ämnesområde: Ortopedi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Korsbandsskador kräver ofta kirurgi. Det finns mycket kunskap om den kortsiktiga återhämtningen men få studier som fokuserar på resultat efter tio år eller mer.

– En korsbandsrekonstruktion ska hålla livet ut, inte bara till jul, säger Sadesh Balasingam och refererar till ett engelskt talesätt.

Vad är bakgrunden till din forskning?
– Vi undersökte två olika metoder för korsbandsoperation och följde patienterna i över tio år, säger Sadesh Balasingam, idrottsläkare och lagläkare för BK Häcken och svenska damlandslaget i fotboll.

Figur från avhandlingen. Kvinnliga idrottare löper högre risk att drabbas av korsbandsskada och har lägre sannolikhet att återgå till sin ursprungliga aktivitetsnivå efter operation. Dessa skillnader behöver åtgärdas för jämlikheten inom idrotten.

Fokus på patientnöjdhet

Hans forskning har fokuserat på hur artros utvecklas och hur nöjda patienterna var med sina operationer. Studien undersökte också användningen av en biokompositskruv, som är utformad så att den ska motverka att borrhålen i benet ökar i omfång. Effekten av ytterligare skador som menisk- eller broskskador studerades också.

Vilka är de viktigaste resultaten?
– Patienter med menisk- och broskskador vid tidpunkten för korsbandsoperation upplevde en större försämring i knäfunktion över tid, förklarar Sadesh Balasingam.

Figur från avhandlingen. I uppföljningen efter tio år inkluderades endast det enklaste hopptestet, då deltagarnas fysiska form hade försämrats jämfört med uppföljningen efter fem år, vilket ändrade den ursprungliga planen med flera hopptester.

Dubbelbunt inte bättre

Studien fann heller ingen betydande skillnad mellan metoderna dubbelbunt och enkelbunt för korsbandsrekonstruktion. Detta trots att dubbelbunt (som återskapar två buntar av ligamenten istället för en) har ansetts vara en förbättring.

– Med tanke på att dubbelbuntmetoden är svårare att utföra och mer kostsam, har den nu förlorat i popularitet i Sverige, säger han.

Balasingams forskarteam undersökte även patientnöjdhet, ett område som ofta förbises inom ACL-forskning. Istället för att bara förlita sig på siffror i enkätresultat frågade de patienterna direkt om de var nöjda med sin operation.

– Detta hjälpte oss att definiera tydligare gränsvärden för vad patienter anser vara ett ”bra” resultat, säger Sadesh Balasingam och noterar att de svenska patienternas gränsvärden skiljde sig något från amerikanska och norska studier, vilket tyder på potentiella kulturella skillnader i hur nöjdhet uppfattas.

Kan ge finslipade metoder

Studien kan hjälpa kirurger att finslipa sina metoder och ge patienter tydligare förväntningar på återhämtningen, särskilt för de som har ytterligare skador. Studien ger också data som kan påverka framtida riktlinjer för korsbandsoperationer.

Vad har varit det mest givande med ditt doktorandprojekt?
– Att få presentera vid internationella konferenser har varit en höjdpunkt. Det är ett fantastiskt sätt att knyta kontakter och få nya perspektiv. Att vara forskare har verkligen öppnat många dörrar, både inom akademin och yrkesmässigt som läkare, säger Balasingam.

Och det mest utmanande?
– Att dribbla med andra åtaganden för att hitta tid för forskningen har nog varit den största utmaningen. Jag har varit väldigt beroende av flexibilitet och förståelse från kollegor, handledare och framför allt min familj. Jag har jobbat med min avhandling i minst 17 olika länder medan jag har rest med fotbollslagen. Nya Zeeland hade det bästa kaffet, men svensk fika kommer nog alltid att vara bäst som drivmedel för skrivandet.

Text: Jakob Lundberg

Område

Hälsa & medicin