Strukturell ansats i förskolans undervisning om tal och aritmetik

Bakgrund

Forskning har visat att matematiska erfarenheter gjorda i de tidiga åren har särskilt stor betydelse för skolframgångar och akademiska prestationer senare i livet. Det är därför viktigt att barn redan i förskolan kan få möjlighet att utveckla hållbara matematiska strategier som bygger på en god förståelse av talbegrepp och räkneprinciper. Det som forskningen ännu inte kunnat bidra med i tillräcklig utsträckning är dock hur undervisning som grundar och befäster sådan kunskap och förståelse kan genomföras i förskolan. Tidigare forskning styrker att om barn ska kunna utveckla sin taluppfattning behöver de ges möjlighet att få syn på matematiska samband och strukturer som återspeglas i de grundläggande talkombinationerna, det vill säga att tal förstås som strukturella fenomen. I SAFTA-projektet utforskar vi strukturella ansatser i förskolebarns sätt att förstå tal och aritmetik och hur detta kan integreras i tidig matematikundervisning i förskolan.

Syfte

Syftet med forskningen i SAFTA är att först identifiera grundförutsättningarna för barns tidiga taluppfattning och skillnader i dessa. Vi strävar därefter att utveckla skräddarsydda interventioner som bygger på en strukturell ansats i lärandet om tal och räknande och utforska och stödja förskollärares genomförande av sådan undervisning. Utifrån detta syfte genererar vi kunskaper om barns lärande och utveckling av taluppfattning över tid.

Specifika forskningsfrågor är:

1. Vilka kvalitativt olika sätt att förstå tal identifieras som generella och kontextspecifika?
2. Hur kan strukturella ansatser för tidig undervisning om tal och räknande behöva anpassas baserat på de observerade skillnaderna?
3. Vilken potential identifieras i den strukturella ansatsen i undervisning om tal och räknande?
4. Finns det några indikationer på att klyftan mellan högre och lågpresterande barn efter interventionen sluts över tid?

Studier i förskolor

I SAFTA-projektet samverkar forskare och förskollärare på så vis att både forskares och förskollärares unika kompetenser tas tillvara i genomförandet av forskningen i autentisk förskoleverksamhet. Forskningen genomförs i sex förskoleverksamheter. Forskningsstudien bygger på vetenskapligt grundade matematiska aktiviteter som förskollärarna genomför i sin undervisning i förskolan. Aktiviteterna har specifikt tagits fram för att uppmärksamma och uppmuntra till att utforska strukturella ansatser i förskolebarns sätt att förstå tal och aritmetik. Dessa interventioner (matematiska aktiviteter) är planerade att pågå under två terminer och inkluderar fyra moduler med upprepade aktiviteter. För att få kunskap om förskolebarns utveckling av taluppfattning och hur den utformade undervisningen påverkar barnets utveckling kommer forskarna att genomföra intervjuer/samtal med barnen. Dessa intervjuer/samtal genomförs vid tre tillfällen. Första intervjun genomförs innan förskollärarna har påbörjat interventionerna (matematiska aktiviteterna) med barnen, den andra intervjun genomförs vid läsårets slut när förskollärarna har genomfört alla interventionsmoduler och den tredje intervjun genomförs ett år efter den andra intervjun för att identifiera förändringar i barnens taluppfattning över tid.

Mål

Målet med det praktiknära projektet är dels att i samverkan mellan forskare och förskollärare utveckla kunskaperna om förskolebarns taluppfattning och hur denna kan gynnas i förskolans matematikundervisning, dels att bidra till kunskaper om vilka förutsättningar som är nödvändiga för att undervisningen ska vara gynnsam för barnens lärande.

Projektet har ett systerprojekt som drivs vid Dublin City University, Irland, under ledning av professor Hamsa Venkat.

Projektmedlemmar

Camilla Björklund, professor (projektledare)

Helen Lindgren, doktorand

Lena Landgren, masterstudent