Sahlgrenska suicidstudier
Kort beskrivning
Vi studerar suicidalt beteende över livscykeln, med ett särskilt fokus på äldre. Det senare behövs då äldre utgör en växande åldersgrupp med högre risk för suicid än yngre.
Vår forskning
Vår forskargrupp studerar suicidalitet och depression under livsloppet med ett särskilt fokus på äldre personer. Vi vet att äldre har höga suicidtal och då främst äldre män som har de högsta suicidtalen jämfört med alla andra åldersgrupper. Vår forskning syftar till att försöka förklara hur olika faktorer i människors liv samverkar till utveckling av suicidalt beteende, depression och annan psykisk ohälsa. Detta kan bidra till att motverka klichéerna om att suicid bland äldre är ett uttryck för det ”normala” åldrandet.
Suicidalitet är inte enbart ett psykiatriskt fenomen och därför bedrivs vår forskning i multidisciplinära samarbeten. Vi studerar psykosociala, somatiska, psykologiska och farmakologiska faktorer och dess betydelse för suicidalitet och psykisk ohälsa under livet med särskilt fokus på åldrandet. I kliniska studier identifierar vi faktorer som påverkar prognosen efter suicidförsök, vad som är viktigt för återhämtning samt hur suicidrisk hanteras inom sjukvården.
Vår forskargrupp har ett nära samarbete med Psykologiska Institutionen (GU) och är en del av centrumbildningen Centrum för Åldrande och Hälsa (AgeCap). Vi har fler nationella samarbeten med forskargrupper i Stockholm, Lund, och Umeå. Dessutom samverkar vi i hög utsträckning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och med Primärvården i Göteborg, samt med Äldreomsorgen i Västra Götalandsregionen och Halland. Utöver detta har vi ett antal internationella samarbeten.
Forskningsansatser
Populations-baserade studier:
- Nationella registerstudier, med utgångspunkt i läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret m.fl.
- Multidisciplinära populationsstudier, exempelvis Kvinnoundersökningen och H70 - studien i Göteborg.
Kliniska kohortstudier:
- Journalgranskningsstudier, exempelvis en nationell retrospektiv granskning av medicinska journaler av personer avlidna i suicid år 2015.
- Kvantitativa studier, exempelvis multicenterstudien, S-SAY, där 804 individer som vårdats efter suicidförsök eller icke-suicidal självskada är inkluderade.
- Kvalitativa studier, intervjuer med patienter som har egna erfarenheter av suicidalitet. Dessa lyfts fram inom projekten ”När livet blir tufft att leva”, SCREAM och Livskämpar 70+.
Interventionsforskning:
- Livskämpar 70+, en psykologisk behandlingsstudie för patienter inom äldrepsykiatrin med suicidproblematik.
- Existentiell samtalsbehandling i grupp inom primärvården (Samtal om åldrande i primärvård), en studie för äldre 75+ med psykisk ohälsa.
- PCPC-studien (Person-centered Psychosis Care), i denna studie testar vi en utbildningsintervention för slutenvårdspersonal. Syftet är att öka delaktigheten i vården för personer med psykossjukdom.
- CRISP-studien (Cognitive Reappraisal Intervention for Suicide Prevention) ska utveckla och testa genomförbarheten och den preliminära effekten av en psykosocial intervention för äldre vuxna (70+) med suicidalt beteende. Centralt i behandlingsarbetet är känsloreglering dvs. förmågan att reglera intensiva negativa känslor såsom hopplöshet, ilska, maktlöshet eller ensamhet. Närstående erbjuds delta i en del av behandlingen.
Studier riktade mot hemtjänst/särskilt boende:
- Studie av attityder till suicidalt beteende och psykisk ohälsa bland vårdpersonal och arbetsledare inom hemtjänst/särskilt boende i Västra Götalandsregionen och Hallands län.
- Fokusgrupper om suicidpreventivt arbete med personal inom hemtjänst/särskilt boende.
- Intervjuer med vårdtagare inom hemtjänst/särskilt boende med egen erfarenhet av depression/suicidalt beteende.
- Intervjuer med anhöriga till vårdtagare inom hemtjänst/särskilt boende som tagit sitt liv.
Sociala medier
I MEDIA
- 22-03-31: Lägre självmordsrisk på äldreboende för dem som fick antidepressiva (Extern länk)
- 22-01-24: Mannheimers pris till utveckling av terapi för äldre med suicidproble… (Extern länk)
- 21-11-30: VR-projekt testar existentiell psykologi i grupp för äldre (Extern länk)
- 21-09-10: Sahlgrenskaliv - Var uppmärksam på signaler som hopplöshet, uppgivenh… (Extern länk)
Gruppmedlemmar
Forskargruppsledare
- Margda Waern, professor, överläkare
Disputerade forskare
- Katarina Allerby, specialistsjuksköterska
- Anne Ingeborg Berg, docent, universitetslektor, leg. psykolog
- Sabrina Doering, psykolog
- Anna Ehnvall, docent, överläkare
- Madeleine Mellqvist Fässberg, forskare, koordinator populations-baserade studier
- Annelie Goulding, docent, ordförande i Forsknings- och utvecklingsrådet (FUR) vid Psykiatri Psykos, SU, leg. psykolog
- Khedidja Hedna, farmakoepidemiolog
- Sophie Lijledahl, docent, överpsykolog
- Stefan Wiktorsson, koordinator suicidstudier, leg. psykolog
- Jing Wu, universitetslektor
Doktorander
- Sara Hed, leg, psykolog, STP-psykolog (huvudhandledare, Margda Waern)
- Anna Maria Nilsson, specialistläkare (huvudhandledare, Margda Waern)
- Petter Olsson, ST läkare (huvudhandledare, Margda Waern)
- Irma Rymo, specialistläkare (huvudhandledare, Simona Sacuiu)
- Malin Rex, verksamhetsutvecklare, specialistsjuksköterska (huvudhandledare, Lilas Ali)
- Isak Erling, leg. psykolog, STP-psykolog (huvudhandledare Anne Ingeborg Berg)
Övriga medarbetare
- Emilia Olsson, specialistläkare
- Carl Anton Waltersson, leg. psykolog, STP-psykolog
-
Maja Sjöberg, leg. psykolog, STP-psykolog
-
Camilla Larsson, leg. psykolog