Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin

Bakgrund

Arbetsolyckor orsakar årligen cirka 300 000 dödsfall i världen och varje dag skadas mer än 960 000 människor i arbetet. En av de industrier som påverkas mest av arbetsolyckor är byggbranschen, som står för mer än 20 % av alla arbetsrelaterade dödsfall i Sverige och Europa. De som löper störst risk att drabbas är de unga – i Sverige sker 19 % av alla arbetsskador i åldern 16–25 år. En av de mer effektiva metoder som utvecklats för att minska arbetsolyckor kallas för beteendebaserad säkerhet (BBS). I genomsnitt resulterar implementering av BBS i att arbetsolyckor minskar med 26 %. BBS handlar om att skapa och vidmakthålla en fungerande säkerhetskultur genom att etablera strukturer och arbetssätt som förstärker säkra beteenden på arbetsplatser.

Byggplatschefer är centrala ledare inom byggbranschen. Deras uppgift är att leda byggprojekt och samordna ömsesidigt beroende yrkesarbetare, arbetsledare, projektchefer, underentreprenörer och beställare. Tidigare forskning pekar mot att deras säkerhetsledarskap har betydelse för säkerhetsklimatet, medarbetares säkerhetsbeteenden och arbetsskador. 14 % av alla byggplatschefer är under 35 år, och andelen unga byggplatschefer har stadigt ökat under de senaste tio åren. Dessa unga byggplatschefer står inför en utmanande arbetssituation och får ofta begränsad träning i att axla sin chefsroll och sitt arbetsmiljöansvar (BAS-U).

Syfte

Syftet med forskningsprojektet Säker ledare är att undersöka hur byggplatschefer påverkas av, och själva påverkar, säkerhetskulturen i svensk bygg- och anläggningsindustri, samt hur platschefers ledarskap kan utvecklas genom individualiserad träning i beteendebaserat säkerhetsledarskap (ITBS).

Metod

För projektet utformades en longitudinell enkätstudie med tre mättillfällen. Dessutom utvecklades ett ledarträningsprogram för säkerhetsledarskap, som utvärderades genom en randomiserad kontrollerad studie samt en intervjustudie. I forskningsprojektet deltar 68 platschefer från 30 olika byggföretag med sina projektchefer (n = 58) arbetsledare (n = 101) och yrkesarbetare (n = 123).

I delstudie ett undersökte vi hur säkerhetsledarskap inom bygg- och anläggningsindustrin utvecklas genom rollmodellering och imitation. Vi ville ta reda på hur byggplatschefers säkerhetsledarskap formas när de socialiseras in i sin roll som ledare i byggbranschen. I delstudie två undersökte vi hur platschefers ledarbeteenden påverkar medarbetares säkerhetsbeteenden. Eftersom tidigare forskning i huvudsak är tvärsnittsforskning saknas det fortfarande kunskap om orsakssambanden mellan chefers ledarbeteenden och medarbetares säkerhetsbeteenden.

I delstudie tre utvecklade och utvärderade vi individualiserad träning i beteendebaserat säkerhetsledarskap (ITBS), vilket är ett ledarträningsprogram designat för att träna platschefers säkerhetsledarskap och som består av beteendeanalys, målformulering, beteendeträning med beteendespecifik återkoppling, hemuppgifter och vidmakthållandeplan. I tidigare forskning råder brist på randomiserade kontrollerade studier och därmed saknas det fortfarande kunskap om orsakssamband mellan ledarträning och förändring i säkerhetsledarskap. Delstudie fyra var en kvalitativ processutvärdering av ITBS som bestod av intervjuer med deltagande chefer samt chefernas underordnade arbetsledare och överordnade projektchefer.

Resultat

De resultat som genererats hittills visar att platschefer påverkar sina arbetsledares säkerhetsledarskap och sina medarbetares säkerhetsbeteenden. Resultaten från delstudie ett är publicerade i Larsman et al. (2024) och visar att platschefen är rollmodell för arbetsledares säkerhetsledarskap och att arbetsledare formar sitt säkerhetsledarskap efter det ledarskap som deras platschefer utövar, både när det gäller belönande ledarskap och säkerhetsspecifik återkoppling. Resultaten från delstudie två är publicerade i Ulfdotter Samuelsson et al. (2023) och visar att platschefers säkerhetsprioritering ökar medarbetares voice-beteenden. Resultaten från delstudie ett och två visar också att platschefers säkerhetsledarskap påverkas av arbetsledares säkerhetsledarskap och medarbetares säkerhetsbeteenden: när arbetsledare använder sig av en hög grad av säkerhetsspecifik återkoppling så ökar deras platschefer denna typ av ledarbeteende (Larsman et al., 2024) och när medarbetare uppvisar en hög grad av regelefterlevnad så ökar deras platschefers aktiva lyssnande (Ulfdotter Samuelsson et al., 2023).

Resultaten från delstudie tre är publicerade i Grill et al. (2023) och visar att ITBS påverkar platschefers ledarskap genom att öka deras ledarbeteenden i form av gynnsam återkoppling, säkerhetsspecifik återkoppling, beteendespecifik återkoppling, aktiverande aktivt lyssnande och förstärkande aktivt lyssnande. Dessutom ökar ITBS platschefernas ledarprestation i form av transformativt och belönande ledarskap. Resultaten från delstudie fyra är publicerade i Räisänen et al. (2023) och beskriver hur säkerhetsledarskap genom ITBS överförs till byggarbetsplatsen. I delstudien identifierades viktiga kontextuella kontingenser som påverkar platschefers lärande: oförutsedda händelser, krav, deltagaregenskaper och arbetsmiljö. För att uppnå effektiv ledarträning som förstärker säkra beteenden på byggarbetsplatser behöver man ta särskild hänsyn till deltagares motivation och byggprojekts byggfaser.

Utbildning

Säker ledare-projektet omfattar också en avhandling som skrivs av Amanda Ulfdotter Samuelsson. Avhandlingen har arbetsnamnet “The development of safety-related leadership behaviors and their importance for safety at work” och beräknas färdigställas 2026. I projektet har även Sara Gregerman (2021) skrivit en masteruppsats om transformativt ledarskap och säkerhet i svensk byggindustri med titeln: ”Transformational leadership behaviors and safety in Swedish construction sites: A structural equation modelling approach”

Forskare

Projektledare

Martin Grill, docent vid Psykologiska institutionen

Interna deltagare

Pernilla Larsman, docent vid Psykologiska institutionen
Max Rapp Ricciardi, docent vid Psykologiska institutionen
Amanda Ulfdotter Samuelsson, doktorand vid Psykologiska institutionen
Erik Matton, psykolog vid Psykologiska institutionen
Edit Norderfeldt, psykolog vid Psykologiska institutionen
Rose Mary Erixon, biträdande forskare vid Psykologiska institutionen

Externa deltagare

Christine Räisänen, professor vid Chalmers tekniska högskola
Berndt Jonsson, nationell arbetsmiljösamordnare på Byggföretagen
Johan Lundström, kompetensutvecklare på Skanska Sverige AB

Publikationer

Grill et al. (2023). Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin.

Rapp-Ricciardi et al. (2023). Säker Ledare – En handbok för individualiserad träning i beteendebaserat säkerhetsledarskap.

Larsman et al. (2024). Role modeling of safety-leadership behaviors in the construction industry: A two-wave longitudinal study.

Ulfdotter Samuelsson et al. (2023). For the sake of safety: A time-lagged study investigating the relationships between perceived leadership behaviors and employee safety behaviors.

Grill et al. (2023). Individualized behavior-based safety-leadership training: A randomized controlled trial.

Räisänen et al. (2023). Is It Possible to Foster Long-Term Construction-Site Safety Leadership Through Behavioural Training?