SALS - Studier av läsfärdigheten i Sverige

Om projektet

På internationell nivå har Sverige tidigare hävdat sig väl när det gäller läsning, men en djupare granskning visar samtidigt att skillnaderna inom landet och mellan elever är stora. Det är också möjligt att det har skett förändringar av läsfärdigheten under 1990-talet. Skolan har ändrats när det gäller skolformer, skolresurser, elevsammansättning och så vidare, vilket gör det extra angeläget att undersöka skillnader i läsfärdigheter mellan skolor, skoltyper, klasser och i undergrupper av elever. Det är dessutom angeläget att ytterligare utforska de tänkbara orsakerna till dessa skillnader, orsaker som kan finnas i elevernas hembakgrund eller i skolans organisation och utnyttjande av resurser.

SALS bygger på analyser av redan befintliga data. Sverige har genom sitt deltagande i fyra internationella studier av elevers läsfärdigheter (Reading Literacy) tillgång till omfattande data om såväl läsfärdigheter av skilda slag som kontextuella faktorer. Samtliga studier bygger på riksrepresentativa urval för varje grupp. Databaserna innehåller förutom läsprovsdata, svar på elevenkäter, lärarenkäter, skolenkäter och i PIRLS även svar på föräldraenkäter. Datamaterialet kommer i huvudsak att analyseras med multivariata analystekniker. Dessa erbjuder möjligheter att analysera hela system av variabler. Analyser av läsförståelsens samband med olika bakgrundsfaktorer såsom exempelvis socioekonomisk bakgrund kan kombineras med uppgifter om kön eller etnisk bakgrund och den relativa vikten av olika inflytanden kan mätas liksom deras samspelseffekter.

Fem delprojekt

Arbetet inom SALS kommer att bedrivas inom 5 delprojekt vilka har många beröringspunkter med varandra och som kommer att bedrivas i nära samverkan.

Delprojekt 1

Har som syfte att beskriva läsfärdighetens utveckling i svensk skola under trettio år. Två faktorer som i aktuell, internationell forskning har visat sig betydelsefulla kommer att ägnas speciell uppmärksamhet i analyserna - klasstorlek och lärarkompetens. Elevers läsfärdighet kommer att sättas i relation till de resursförändringar som har ägt rum framför allt under 90-talet. Vidare kommer förändringar i resultat för olika grupper att undersökas med speciellt fokus på kön och social bakgrund.

Delprojekt  2

Är inriktat på undervisningens och skolans betydelse för läsfärdigheten. Huvudsyftet för denna studie är att studera på vilka sätt lärarkompetensen och olika undervisningsaktiviteter har betydelse för elevers läsfärdighet. Utbildning, erfarenhet och spektret av undervisningsmetoder kommer att analyseras med avseende på elevresultat.

Delprojekt  3

Fokuserar på hemmets och fritidens betydelse för läsfärdigheten. Social bakgrund har visat sig vara den mest bestämmande faktorn när det gäller läsfärdighet. I internationell forskning har det även visat sig att detta inflytande ökar med antalet år i skolan. Om detta förhållande gäller i Sverige är ännu inte fullt utrett liksom inte heller vilka specifika faktorer som är de mest inflytelserika när det gäller föräldrars insatser och medverkan i skolan.

Delprojekt 4

Syftar till att analysera friskolornas betydelse för utvecklingen av läsfärdighet. Effekten av friskolorna kommer att studeras på två sätt, dels genom att undersöka effekten av friskoleandelen inom kommuner på de kommunala skolornas resultat och dels genom en mer ingående jämförelse mellan friskolor och kommunala skolor med avseende på förutsättningar, undervisning och resultat.

Delprojekt 5

Avser de lågpresterande läsarna och dess huvudsakliga fokus är att identifiera olika grupper av lågpresterande elever, vilka bakgrundsfaktorer hos elever, hem och skola som samverkar med lässvårigheter och slutligen vilka konsekvenser som lässvårigheter får för lärande inom andra områden och för elevernas självbild.

Samarbete

SALS utförs i ett samarbete mellan forskare vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs Universitet och forskare vid Högskolan i Kalmar. Undersökningsresultaten i sin helhet kommer att vara värdefulla för lärarutbildningarna i landet liksom i riktade fortbildningsinsatser. Den kunskapstillväxt som blir följden kan även omsättas i praktiken i framförallt läsundervisningen i skolan. De resultat som avser föräldrars och hemmens inflytande över läsförmåga kan också bilda grund för föräldrautbildning och utveckling av samverkan mellan hem och skola på området läsning

Forskningsmiljö

Förutsättningar, Utbildning och Resultat (FUR)