Sara Bjursten: Så kan biverkningen hjärninflammation upptäckas tidigt

SARA BJURSTEN
Doktorsavhandling: Checkpoint inhibitor-induced adverse events in the CNS - T-cell characteristics and biomarkers
Ämnesområde: Onkologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Var arbetar du till vardags och vad är bakgrunden till din avhandling?
– Jag är specialistläkare i onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jag behandlar patienter med metastaserat malignt melanom, en aggressiv cancer med hög dödlighet. De flesta av våra patienter får immunterapi. Det är en relativt ny behandling som aktiverar kroppens T-celler så att de dödar tumörcellerna, berättar Sara Bjursten och fortsätter:

– Behandlingen är väldigt effektiv hos ungefär hälften av patienterna, i vissa fall botande. Men en risk är att aktiverade T-celler även kan attackera friska organ. Dessa immunbiverkningar är oförutsägbara och kan drabba vilka organ som helst.

Kan leda till förlamning och död

Vad handlar din forskning om?
– En av de allvarligaste autoimmuna biverkningarna är inflammation i hjärnan. Obehandlad hjärninflammation kan leda till förlamning och i värsta fall död. Därför är det viktigt att upptäcka den tidigt. Men hjärninflammation är svår att diagnostisera, för symtomen kan misstolkas som till exempel infektion eller tumörprogress. Ett mål med min forskning är att hitta blodprov som kan underlätta tidig upptäckt av denna biverkning. Ett annat mål är att kartlägga T-cellernas aktivering, för att utveckla mer specifika behandlingar som kan dämpa den aggressiva inflammationen i hjärnan.

Bild

Upptäckten förändrade arbetssätt

Vilka är de viktigaste forskningsresultaten och vilken nytta kan dessa ge?
– Vi har visat att blodprov med så kallade hjärnskademarkörer kan underlätta tidig diagnos av immunterapiorsakad hjärninflammation. Den upptäckten har redan förändrat hur vi själva arbetar. Blodproverna har hjälpt oss att diagnostisera flera fall av hjärninflammation i tidigt skede. Då har vi kunnat pausa immunterapin och snabbt starta immundämpande behandling. Vi har också visat att T-cellerna hos patienter med immunterapiutlöst hjärninflammation har ett högre uttryck av en stimulerande receptor (ICOS) än hos patienter utan hjärninflammation.

Hur kom det sig att du valde just detta fokus in din avhandling?
– Det var faktiskt en tillfällighet. Vi hade en patient som blev förlamad och var nära att dö av denna biverkning. Det var ett dramatiskt fall och diagnostiken var svår. Från början trodde vi att det var en kraftig infektion eller tillväxt av cancertumörerna. Vi slogs av hur lite det fanns publicerat om immunterapiutlöst hjärninflammation och vi gjorde en omfattande analys av patienten under den akuta sjukdomen och tillfrisknandet. Information från denna enda patient gav oss viktiga ledtrådar till våra fortsatta studier.

Ny kunskap som redan hjälper patienter

Vad har varit roligt och givande för dig med doktorandprojektet?
– Att min forskning är så nära knuten till mina patienter gör den oerhört givande. Eftersom immunterapi är en ny behandling så stöter man som kliniker på kunskapsluckor kring biverkningar och hur man behandlar dem på bästa sätt. Genom forskningen har jag kunnat ta med mig några av dessa frågor och studera dem på djupet. Kunskapen som de här djupstudierna gett har sedan kunnat återföras direkt till patienterna, till exempel att kunna upptäcka hjärninflammation tidigare tack vare ett blodprov, säger Sara Bjursten och tillägger:

– Förutsättningarna för en givande forskning är också stora tack vare mina kollegor i klinik och forskning. Vi är ett litet team som behandlar patienter från hela regionen. Vi har ett bra teamwork där alla förstår värdet av att forskning bedrivs.

Text: Jakob Lundberg