Skillnader i bedömning, hantering och förebyggande av allvarliga arbetsskador? Betydelser av normer och resurser relaterade till kön, födelseland och typ av arbete
Kort beskrivning
Ett av de globala målen för hållbar utveckling (SDG 8.8) är att främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare och minska allvarliga arbetsskador, och särskilt bland kvinnliga migranter. Internationella studier visar ökade risker för immigranter men i Sverige saknas studier. Rapporter indikerar dock att allvarliga arbetsskador bedöms och hanteras olika i förhållande till kön, födelseland, yrke och bransch. Studien vill fördjupat undersöka mekanismer bakom hur skillnaderna uppstår i arbetslivet och kan förebyggas. Syftet med studien är att analysera hur betydelser av arbetstagares kön, födelseland, socioekonomiska förhållanden och ålder manifesteras i hantering och bedömning av allvarliga arbetsskador i i mans- och kvinnodominerade arbeten med låga utbildningskrav.
Hur har mönster av arbetsskador utvecklats över tid? Vilka normer och föreställningar om ansvar, arbetets innehåll och skador märks i bedömningarna av vad som förstås, kommuniceras och godkänns som arbetsskada? Vilka riktlinjer har konstruerats i organisationen och hur förhåller arbetstagare sig till dessa? Hur förstås arbetsskadan av den skadade? Med registerdata analyseras samband, utveckling och mönster av arbetsskador över tid (2010-2018/2019). Genom fokusgruppintervjuer med anställda i riskyrken, skyddsombud och arbetsledare analyseras hur arbetsskador förstås, bedöms, kommuniceras och hanteras på ett urval av arbetsplatser (vård- och omsorg samt bygg- och markarbeten). I data från försäkringskassans personakter analyseras hur drabbade individer som ansökt om ersättning framställer sin arbetsskada i relation till de konstruktioner och bedömningar som görs av handläggare och läkare. Projektet analyserar ett omfattande empiriskt material som delvis redan är insamlat. Anslag innebär vetenskapligt fördjupat analysarbete och ett kunskapsunderlag som bidrar till att minska skillnader i uppkomst, kommunikation och bedömning av allvarliga arbetsskador.