Sociala investeringar i praktiken – en studie av utfallsstyrning i välfärdssektorn

Sociala investeringar har under 2010-talet kommit att bli en populär styrmodell för att fördela resurser och organisera delar av välfärdsarbetet i kommuner och regioner.  Idén om sociala investeringar bygger dels på principer om samverkan, långsiktighet och prevention, men också att implementera metoder för att mäta det sociala och ekonomiska utfallet av de verksamheter eller projekt som finansieras genom modellen, så kallad utfallsstyrning. Förespråkare för modellen menar att det finns betydande sociala och ekonomiska vinster att hämta genom en lyckad implementering och uppskalning av sociala investeringar. Det saknas emellertid empiriska studier av hur sociala investeringar omsätts till en fungerande praktik, samt vilka utmaningar och möjligheter denna praktik skapar för olika aktörsgrupper över tid. Inte minst pekar tidigare ekonomistyrningsforskning på komplexiteten i att mäta kausala samband mellan sociala insatser och dess sociala och ekonomiska effekter.  Med en utgångspunkt i kritisk redovisningsteori avser projektet att bidra med ökad kunskap om utfallsstyrningens roll och implikationer för organiseringen av förebyggande välfärdsarbete i den svenska offentliga förvaltningen.

Lyssna på Cristian Lagström prata om sociala investeringar i Förvaltningspodden