SOLO - Sambandet mellan social bakgrund och läsprestation i olika länder
Kort beskrivning
Projektet bygger på data som nyligen samlats in inom ramen för en stor internationell läsundersökning (PIRLS) med 35 deltagande länder. Undersökningen omfattar information om elevers hemförhållanden och deras undervisnings- och skolmiljöer. De analysmetoder som tillämpas vilar på avancerade matematiska modeller som prövats under senare år. Projektet kommer inte bara vara av stort policyvärde, de frågor som det kretsar omkring tillhör de klassiska samhällsvetenskapliga frågorna.
Om projektet
Den svenska skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 15 åren. Liknande förändringar har skett i många andra länder och har bland annat inneburit ökad decentralisering och övergång från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Exempel på förändringar i Sverige är skolans kommunalisering, införandet av skolpengen och fristående skolor.
Några av motiven bakom förändringarna har handlat om effektivare användning av gemensamma resurser. Andra har uppgivit ett ökat inflytande för medborgarna över samhällets institutioner som väl så viktiga motiv. Skolreformerna har setts som demokratiska reformer.
Förändringarna har givit upphov till många diskussioner. En av de viktigaste frågorna har handlat om skolans roll i ett segregerat eller åtminstone ekonomiskt differentierat samhälle. Ökar skolreformerna klyftorna i samhället? Kommer elevernas skolresultat och utbildningsval i högre grad att bestämmas av föräldrarnas utbildning och ekonomiska resurser? Kommer den kommunala skolan att dräneras på duktiga och ambitiösa elever med resultatet att skolorna skiktas i ett A- och ett B-lag? Eller ger reformerna tvärtom en möjlighet för elever i dåliga skolor att söka sig till en bättre skola, en bit ifrån bostaden? Och bär inte decentraliseringen på möjligheter för pedagogisk utveckling genom den mångfald som nu blir tillåten?
Mot denna bakgrund är det naturligtvis intressant att undersöka om sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer har ökat. Det finns ytterst lite forskning omkring dessa frågor och det föreslagna projektet kan bidra på två sätt.
1. Genom möjligheten att studera förändringar över tid;
2. Genom möjligheten att jämföra utvecklingen i Sverige med 30 andra länder.