Sophia Halldin Lindorsson - Träningskompressionsstrumpor och kroniskt kompartmentsyndrom i fokus

Länk till avhandlingen

Bild

Träningskompressionsstrumpor och kroniskt kompartmentsyndrom i fokus

Den röda tråden i denna avhandling är intramuskulära tryck, det vill säga trycket inuti muskeln, och i detta fall i underbenen under och efter ansträngning. Det handlar dels om användningen av träningskompressionsstrumpor och dels om kroniskt kompartmentsyndrom i underbenen.

–  Intresset av kompressionskläder är stort bland idrottare, men det råder delade meningar om nyttan för friska personer. I den första studien undersöktes hur det intramuskulära trycket och syresättningen i muskulaturen påverkas av användningen av träningskompressionsstrumpor, säger Sophia Halldin Lindorsson, specialistläkare inom Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal.

I de tre andra studierna undersöks det intramuskulära trycket, både före och efter operation, hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom i underbenen. Kroniskt kompartmentsyndrom är ett smärttillstånd som många sannolikt ovetandes lider av, och som dessutom ofta missas vid läkarbesöket, troligen eftersom kliniska tecken ofta saknas i vila. Trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med träning, vilket leder till smärta och nedsatt funktion. Kroniskt kompartmentsyndrom kan förekomma i alla fyra av underbenets muskelloger, men vanligtvis drabbas den främre muskellogen.

– Intramuskulära tryck, med inriktning mot kroniskt kompartmentsyndrom, är ett intressant forskningsfält eftersom det fortfarande kvarstår en hel del frågor att besvara här. Som tidigare elitidrottare har jag själv stor förståelse för frustationen och uppgivenheten hos patienter där underbenssmärtan hämmar deras träning och vardag. Min förhoppning är att avhandlingen skall sätta ljus på diagnosen så att fler får chansen att bli hjälpta.

Kompressionsstrumpor inte prestationshöjande effekt hos friska personer
Resultaten visar nu att användning av kompressionsstrumpor i samband med löpning ökade det intramuskulära trycket och minskade den lokala syresättningen i underbensmuskulaturen. Detta stärker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger någon prestationshöjande effekt hos friska personer.

Anpassade gränsvärden kan ge fler patienter rätt diagnos
Kroniskt kompartmentsyndrom diagnostiseras genom mätning av det intramuskulära trycket efter ansträngning. Gränsvärdena som används idag är de samma för alla muskelloger och båda könen. Den traditionella behandlingen vid syndromet är operation i form av fasciotomi, klyvning av bindvävhinnan som omger muskellogen.

– Vi fann att gränsvärdena för intramuskulärt tryck vid diagnostisering bör anpassas till vilken muskelloge som är engagerad samt utifrån patientens kön. Genom en justering av diagnoskriterierna kan fler patienter få rätt diagnos och därmed rätt behandling.

Fasciotomi - en bra behandling vid kroniskt kompartmentsyndrom
Forskningsresultaten visar också att de som genomgick fasciotomi för kroniskt kompartmentsyndrom uppnådde ett gott resultat och även en sänkning av det intramuskulära trycket. Resultaten bekräftar att fasciotomi är en framgångsrik behandlingsmetod för patienter där ett högt intramuskulärt tryck har konstaterats.

Text: Susanne Lj Westergren