Vad handlar din forskning om?
– Det korta svaret: Jag mäter demokrati. Det långa svaret: Jag leder forskningsinstitutet V-Dem, som är den största samhällsvetenskapliga insatsen någonsin för att mäta demokrati. V-Dem startades för att existerande data var ofullständiga och använde inskränkta föreställningar om vad demokrati är. De hade även olika metodologiska brister och resultaten var ibland också tveksamma.
Vad är det som gör V-Dem:s datamaterial så speciellt?
– V-Dem:s datamaterial är världens största om demokrati. Vi har 19 miljoner data som mäter mänskliga rättigheter, media, medborgerliga friheter och politiska institutioner. Bakom datamaterialet finns en komplex forskningsinfrastruktur och många års ansträngning i en stor organisation som består av sex forskningsledare, 17 projektledare och över 3 200 nationella experter.
– V-Dem skiljer sig också genom att vi tillhandahåller fem olika demokratiindex – och en serie underliggande index på dessa demokratiidéers komponenter – som är specifikt utformade för att kunna kopplas ihop med de mest dominerande demokratiteorierna: representativ demokrati, liberal demokrati, deliberativ demokrati, deltagardemokrati och egalitär demokrati. V-Dem är också ett av få demokratimätningsprogram som tar riktig hänsyn till mätfel. Genom att använda bayesiansk statistikmetod kan vi uppskatta hur säkra vi kan vara på varje mätpunkt. Informationen är dessutom fritt tillgänglig för alla. V-Dem ändrar radikalt hur forskare kan närma sig frågor kring beskaffenhet, orsaker och konsekvenser av demokrati och envälde.
Hur blev du intresserad av demokrati?
– Jag tror att mycket bra forskning har sitt ursprung i ett personligt engagemang som antingen kan vara en ren fascination av ett naturligt eller socialt fenomen, eller handla om en erfarenhet eller övertygelse. Jag växte upp i en familj med stort engagemang för frågor rörande frihet och självbestämmande, både på individ- och samhällsnivå. Det ledde så småningom till att jag fokuserade min forskning på demokrati och demokratisering.
– Trots att demokrati i praktiken alltid har sina brister, medför alla kända alternativ mycket mer förtryck och åsidosättande av mänsklig värdighet. Vårt forskningsarbete tillhandahåller resultat som kan användas av pro-demokratiska krafter som utrikesdepartement, utvecklingsorganisationer, internationella och nationella icke-statliga organisationer för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
Har du gjort några viktiga upptäckter?
– Ja, faktiskt en hel del och några som jag tycker är särskilt viktiga. Först så har sambandet mellan demokrati och utveckling analyserats och motstridiga resultat debatterats under de senaste 60 åren. Med omfånget och djupet i V-Dem:s datamaterial har vi kunnat tillhandahålla ett avgörande svar på den debatten genom att visa att demokrati är bra för tillväxt och för mänsklig utveckling. Vi har visat att de positiva effekterna skapas genom ordnade fria och rättvisa val. Tidigare forskning, som baserats på inte fullt så avancerat datamaterial, hade ofullständiga resultat.
– Vi också upptäckt vilken betydelse ordningen har i utvecklingen av demokratins olika delar. Vi kan visa att det som skiljer framgångsrika demokratiseringsprocesser från misslyckade främst handlar om att tidigt fastställa en hög grad av självständighet i den organisation som arrangerar de politiska valen.
– Vi har också utvecklat nya avancerade metoder för identifiering av orsakssamband, genom att använda data som visar att det finns ett verkligt samband mellan en sådan självständighet och demokratiseringsprocessen. Det här är ett mycket viktigt resultat. Det är oerhört betydelsefullt för organisationer och aktörer som vill stötta demokratisering.
Har dessa resultat förvånat dig?
– Ja och nej. Båda resultaten har starka teoretiska förankringar. Men samtidigt är vi förvånade över omfattningen och stabiliteten i resultaten, det är mycket sällsynt i samhällsvetenskaperna.
Vilka är utmaningarna i framtiden?
– Vi måste lära oss av andra forskningsområden hur vi använder observationsdata på ett bättre sätt för att göra både deskriptiva och kausala slutsatser för att känna igen de multikausala och interaktiva, och ibland också rekursiva, krafter som driver på verklighetens sociala fenomen. Vi måste också bli mycket bättre på att göra våra resultat tillgängliga och informera beslutsfattare och media, samtidigt som vi kraftfullt måste försvara vår akademiska frihet.
Intervju: Annika Wall. Bearbetning: Eva Lundgren
