Stilla saker: hem, hållbarhet och relationer till ting bortom cirkulering
Kort beskrivning
Miljökriser och klimatförändringar får allt fler att utforska nya sätt att hantera sin konsumtion, genom minimalism, prylbantning och återbruk. Detta projekt utforskar alternativa former av hållbar konsumtion, och främst vilka omständigheter som gynnar långsiktiga relationer till föremål i hemmen. Genom etnografiska metoder undersöks de föremål som stannar kvar och används under lång tid; stilla saker. Hur uppstår dessa långvariga relationer? Hur ser praktiker och föreställningar kring dessa ut? Hur tas dessa saker omhand? Projektet kommer att kritiskt ompröva samtida diskussioner om konsumtion, tillväxt och hållbarhet och kommer även att samarbete med aktivister och intressenter för att identifiera sätt att väcka intresse för att använda saker längre.
Syfte och forskningsfrågor
Det övergripande syftet med projektet är att undersöka de sociala och materiella förutsättningar som gör att föremål förblir kvar i hushåll under lång tid istället för att göra sig av med dem. Genom etnografiskt fältarbete i hushåll, med fokus på människors relationer till sina ägodelar, är målet att förstå hur dessa relationer utvecklas över tid och att utforska om och hur materiella och känslomässiga dimensioner av föremål påverkar hur hushållens använder och tar hand om dem. Ett annat mål är att identifiera under vilka omständigheter man föredrar att behålla föremål istället för att kassera dem och/eller köpa nya, samt att identifiera faktorer som bidrar till detta.
Förutom att bidra med akademisk kunskap om förutsättningarna för icke-cirkulära alternativ till att leva med materiell kultur, syftar projektet också till att undersöka betydelsen av denna kunskap för tillämpat hållbarhetsarbete i fokusgrupper som utvecklas tillsammans med aktivister och intressenter. Fokus ligger på att stimulera intresset för att använda saker under längre tid.
Fem centrala frågor ligger till grund för vår studie:
- Vilka typer av föremål (i termer av funktion, material, form, storlek, historia osv.) tenderar att stanna kvar i hushåll, och hur uppfattar och talar hushållsmedlemmarna om deras livslängd?
- Hur uppfattar och hanterar hushållsmedlemmar materiella förändringar av sina ägodelar i vardagen, och hur relaterar sådana fysiska förändringar till den tid som föremålen förblir kvar i hushållet?
- Vilka praktiker, t.ex. användning, sortering, uppskattning, underhåll eller reparation, bidrar till att föremål stannar kvar i hushåll?
- Hur påverkas föremåls ”stannande” i hushåll, liksom tillhörande underhålls-, reparations- och omsorgspraktiker, av faktorer som köns- och maktstrukturer, samt resurstillgångar?
- Under vilka omständigheter värderas behållandet av föremål och föremålen själva positivt och föredras framför att kassera eller köpa nytt?