Studerar vår hälsa med hjälp av trädens årsringar

– Vi vet att snabba väderomslag lättare gör oss sjuka men också att mer långsiktiga klimatförändringar kan påverka. Nu tänker vi kanske mest på uppvärmning men ett kallare klimat kan till exempel ge sämre skördar vilket får folk att migrera och då kan infektioner spridas till nya områden.

Sassa Chen läste till geolog vid National Taiwan University. Där studerade hon också årsringar men då på gigantiska, tropiska träd. I Sverige växer träd långsammare, blir inte lika stora men kan ändå bli flera hundra år gamla.
– Träd växer snabbare av värme och regn. Då blir årsringarna bredare och genom dem kan vi rekonstruera klimatet på den platsen.

Klimatdata gav svar om gamla malariadödsfall i Sverige

Hon skriver precis en artikel om dödsfall i malaria i Sverige.
­– Många blir förvånade över att det ens finns malaria i Sverige men det gör det.

Med hjälp av rekonstruerade klimatdata och kyrkoböcker har hon och hennes kollegor visat att under gångna århundraden har många fler dött i malaria året efter ett år med extra varm sommar. Detta för att parasiterna behöver två månader med minst 16 graders värme för att utvecklas.
– Under 1700-talet kallades malaria till och med göteborgssjukan eftersom en tiondel av stadens befolkning dog. Nu lever vi inte lika trångt som tidigare och malaria sprids inte på samma sätt.

Forskningen gör att Sassa även får uppleva unik natur

Sassa Chen blev geolog för att hon älskar fältarbete och att vara i naturen.
– Sverige är helt fantastiskt! Som geolog kommer man till platser dit turisterna inte kommer. Långt in i skogen, in i fjordarna och långt upp i norr.

För hennes forsknings skull är det dessutom bra att det inte är så varmt. Träd som hamnar i sjövatten här konserveras och är värdefullt material för att studera årsringar. I Taiwan bryts sådant material ner eftersom det är för varmt. Det var dock varken naturen eller temperaturen som fick henne att söka sig till Sverige. Det var en svensk ingenjör som kom för att serva en apparat på universitetslabbet där hon arbetade. Numera bor de tillsammans i Göteborg.

Bild

Ny uppfattning om rollen som doktorand

När hon först kom till Sverige läste hon svenska i tre månader och gjorde sedan tre månaders praktik, delvis på Institutionen för geovetenskaper. Hon hade redan i Taiwan haft funderingar på att doktorera så när det dök upp en passande doktorandtjänst sökte hon den. I Taiwan hade hon delvis en annan bild av vad det var att vara doktorand.
– Där är man student och handledaren bestämmer. Det kan ju i och för sig vara tryggt att veta precis vad man ska göra men man har inte samma frihet som här. Här krävs mer ”multitasking”. Man växlar mellan olika roller. Man undervisar, man är anställd och är del av en institution med möten om arbetsmiljö och jämställdhet och så har man sin egen forskning. Man är kollegor även om man är på olika nivå, inte bara chef och student som i Taiwan. Jag trivs verkligen. 

Den pedagogiska kursen blev något av en chock, men en nyttig sådan, menar Sassa Chen. Den är obligatorisk för att få undervisa och eftersom det var svårt att få plats på kursen på engelska anmälde hon sig till den svenska istället.
– Det var ändå väldigt lärorikt att tvingas formulera sig på svenska och det hjälpte mig att komma in i den svenska kulturen på ett helt annat sätt än om jag hade gått med andra internationella studenter.

I framtiden kan hon tänka sig att arbeta som konsult inom geologisk datainsamling.
– Folk här är väldigt tuffa, säger hon med beundran i rösten.

­– Kvinnor i overall och hjälm som struntar i vilket väder det är och ger sig ut i gummibåt. Och så tar de en fika och dricker varmt kaffe. Jag kan se mig själv som en av dem i framtiden, säger hon och skrattar.