Bild
Riskorn på en tallrik.
Länkstig

Svältkatastrofer som massvåld: Våld, minne och ansvarsutkrävande efter hungersnöd

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - 2024
Projektägare
Institutionen för globala studier

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Mellan 1870 och 2010 dog minst hundra miljoner människor i stora svältkatastrofer. Trots det enorma lidande som hunger orsakar, är svält ofta ett slags osynligt våld och det är ovanligt att ansvariga pekas ut och hålls ansvariga. Detta trots att svält nästan alltid orsakas av medvetna handlingar – eller brist på handlande. Detta forskningsprojekt sätter fokus på de försök som görs för att minnas och skipa rättvisa för svältens offer, och vill bidra till att skapa en förståelse av svält som en typ av våld som måste tas på lika stort allvar som krig och folkmord.

Forskningsresultat

Problemet med hunger ökar globalt. Detta projekt har studerat svält som en form av våld. I stället för att se det som en naturkatastrof orsakad av olyckliga omständigheter har vi fokuserat på hur mänskligt handlande – eller brist på handlande – leder till svält. Att se hunger som våld gör det möjligt att undersöka vem som är ansvarig och att synliggöra offren. Svältens våld handlar både om direkta handlingar (konfiskering av mat, blockader) och strukturer (fattigdom, bristande hälsovård, bristande kapacitet att rädda liv vid kriser). Vi kan även prata om långsamt våld då t.ex. klimatförändringar skapar hunger och undernärda människor försvagas under lång tid.

För att se hur svältkatastrofer hanteras efteråt – om och hur man utkräver ansvar och minneshåller offer – har vi studerat exempel från Kap Verde, Kambodja, Kina, Brasilien, Kongo, Etiopien, Finland, Indien, Iran, Irland, Libanon, Nigeria, Rwanda, Somalia, Sudan, Uganda, Ukraina och Östtimor.

Att utkräva ansvar för svält är svårt, då det är komplicerat att påvisa en koppling mellan någons handling (eller brist på handling) och någon annans död. Dessutom är ofta mäktiga aktörer medansvariga.

Staters representanter vill ibland tysta minnet av svält för att dölja sitt eget ansvar och för att istället föra fram berättelser om det förflutna som är mer fördelaktiga för landet. Också överlevare och efterkommande generationer kan föredra tystnad då erfarenheten av hunger kan vara plågsam och skamlig. Det är mer troligt att svältkatastrofer minneshålls offentligt om makthavare kan dra nytta av dem för att framställa landet som utvecklat, skuldbelägga en extern fiende eller skapa en nationell identitet att samlas kring. 

När staten tystar minnet av svält kan initiativ i stället komma underifrån. Individuella eldsjälar – överlevare, historieintresserade, konstnärer, författare, historiker och aktivister – spelar en viktig roll, liksom civilsamhällesorganisationer. Monument, utställningar, konstverk och minnesstunder är vanliga former. Minnet av svält bevaras också i sånger, poesi och skönlitteratur. Samtidigt har sociala medier blivit en viktig arena för budskap om ansvarsutkrävande och minne.

Resultaten av projektet har kommunicerats i vetenskapliga och populärvetenskapliga texter, genom föredrag inom och utanför universitetsvärlden och i media. På så sätt har projektet bidragit till att ge uppmärksamhet åt och fördjupad kunskap om en för världen avgörande fråga – den om hur vi förstår och hanterar svält.

Publikationer

Specialnummer om minne och rättvisa efter svält

Andra akademiska publikationer

  • Tefera, Fisseha Fantahun. 2024. "The Aftermath of Mass Starvation: Rethinking the Politics of Accountability for and the Commemoration of Famines in Africa". PhD Thesis in Peace and Development Research, University of Gothenburg.
  • Tefera, Fisseha Fantahun. 2022. “The United Nations Security Council Resolution 2417 on Starvation and Armed Conflicts and Its Limits: Tigray/Ethiopia as an Example”. Global Responsibility to Protect 14 (1): 20–27.
  • Parashar, Swati & Camilla Orjuela. 2021. “Famines, ’slow’ violence and gendered memorialisation” in Tarja Väyrynen, Swati Parashar, Élise Féron & Catia Confortini (eds.): Routledge Handbook of Feminist Peace Research. Routledge.

Populärvetenskapliga publikationer

Lästips

Vi har samlat lite lästips för dig som vill läsa mer om rättskipande, minne och glömska efter svältkatastrofer. Det finns såklart mycket mer, men detta är texter (främst akademiska) som vi tycker är speciellt läsvärda. Förutom detta rekommenderar vi såklart också våra egna publikationer (se ovan).