Svårigheter att hitta ord vid stroke och progredierande neurologiska sjukdomar

Bakgrund, syfte

Varje år insjuknar ett stort antal människor i sjukdomar som leder till hjärnskador med anomi som följd, dvs. svårigheter att hitta ord. Anomi uppstår ofta efter en stroke som leder till en språkstörning (afasi) eller i samband med fortskridande neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, multipel skleros (MS) och amyotrofisk lateralskleros (ALS). Att inte hitta rätt ord när man försöker berätta om något kan vara extremt frustrerande och kan även få stora negativa konsekvenser både för hur man själv upplever sin delaktighet i vardagslivet och hur andra uppfattar en som person.

Stödjande kommunikation vid anomi

Ofta hittar man olika kommunikativa strategier för att man ändå ska kunna uttrycka sig och få vardagen att fungera. En förstående kommunikationspartner kan också underlätta samtalet genom att erbjuda olika former av stöd. Kommunikationspartnern kan stödja både förståelse och uttrycksförmåga genom att skriva upp stödord till det man pratar om. Bilder kan också fungera för att visa vad man vill säga, och kommunikationspartnern behöver vara uppmärksam på gester och andra ledtrådar.

I projektet undersöks hur olika typer av så kallade neurogena kommunikationsstörningar påverkar förmågan att benämna objekt (substantiv) och aktiviteter (verb) och hur detta kan mätas. Vidare utforskas hur personer med anomi själva upplever sina svårigheter och vilka kommunikativa strategier som används i vardagliga samtal, samt olika typer av träningsprogram för att förbättra förmågan att hitta ord.

Delprojekt

Kommunikation i vardagen med anomi

I detta delprojekt intervjuar vi personer som drabbats av anomi i samband med stroke, Parkinsons sjukdom eller MS om deras egen upplevelse av att leva med anomi. Med hjälp av olika former av kommunikationsstöd, t ex bilder och text samt anpassning av frågestruktur, kan även personer med stora ordfinnandeproblem få möjlighet att berätta om hur de upplever sina svårigheter att hitta ord. Vi analyserar också videoinspelade vardagliga samtal mellan personer med anomi och en närstående eller vårdpersonal. Här vill vi se hur samtalet påverkas och hur deltagarna i samtalet själva gör för att kommunikationen ska fungera så bra som möjligt.

Bild

Förekomst och utveckling av ordfinnandeproblem vid progredierande neurologisk sjukdom

Förmågan att hitta ord och berätta kan påverkas på olika sätt beroende på vilken typ av sjukdom det är som har orsakat anomi. Jämförelser görs mellan grupper av personer som har anomi efter stroke, Parkinsons sjukdom eller MS. I en annan studie undersöks om det finns signifikanta skillnader mellan hur personer med MS och personer utan neurologisk sjukdom återberättar händelseförlopp.

I det aktuella delprojektet undersöker vi även i longitudinella studier hur förmågan att benämna aktiviteter (verb) och objekt (substantiv) påverkas i samband med progressionen av Parkinsons sjukdom, MS och ALS. Forskningspersonernas förmåga att benämna bilder och återberätta händelseförlopp samt deras egen upplevelse av förändringar i hur kommunikationen fungerar i vardagen följs upp under flera år.

Metodutveckling – hur kan anomi fångas upp och mätas?

Resultatet av undersökning av anomi påverkas av de instrument man använder för att försöka fånga upp och mäta ordfinnandesvårigheterna. Till exempel är det svårt att avbilda aktiviteter på ett tydligt sätt i stillbilder. Det kan leda till att det som uppfattas som svårigheter att benämna aktiviteter (verb) i ett test ibland kan bero mer på svårigheter att tolka bilden än egentliga ordfinnandeproblem. Ett annat metodologiskt problem är att lätt eller subtil förekomst av anomi har visat sig vara svårt att fånga upp och mäta med etablerade undersökningsmetoder. I detta delprojekt utvecklas och utvärderas metoder för att på ett tillförlitligt sätt kunna undersöka förekomst av anomi i ordflöde, benämning, beskrivning och i återberättande av händelser både i forskning och kliniskt arbete.

Behandling vid anomi

I detta delprojekt undersöker vi effekterna av olika metoder för träning i att benämna objekt och aktiviteter. I en serie interventionsstudier utvärderas en metod som bygger på att man förbättrar tillgängligheten till orden dels genom att stärka kopplingarna mellan nervceller i hjärnan, dels genom att utveckla förmågan att beskriva det man vill säga med andra ord med en så kallad semantisk särdragsanalys. Resultatet av behandling med metoden Semantic Feature analysis med personer som drabbats av anomi i samband med stroke eller MS undersökts.

En annan metod som vi utvärderar i projektet bygger på teorier om att förmågan att hitta ord förbättras om den tränas genom produktion av hela fraser, istället för att träna enskilda ord. I en serie av interventionsstudier utvärderas metoden Verb Network Strengthening Treatment (VNeST) i behandling i digitala vårdmöten med personer som drabbats av anomi i samband med stroke.

Publikationer

Torinsson, M., Saldert C., Rödseth Smith, S., Kristensson, J. & Longoni F. (2024): Telerehabilitation with Verb Network Strengthening Treatment (VNeST) in two participants with mild-to-moderate and moderate-to-severe aphasia: A single-case experimental design study, Aphasiology, https://doi.org/10.1080/02687038.2024.2322773

Kristensson, J., Longoni, F., Östberg, P., Rödseth Smith, S., Åke, S., & Saldert, C. (2023). Anomia in left hemisphere stroke, multiple sclerosis and Parkinson’s disease–a comparative study. Disability and Rehabilitation, https://doi.org/10.1080/09638288.2023.2219902

Kristensson, J., Saldert, C., Östberg, P., Rödseth Smith, S., Åke, S. & Longoni, F. (2022). Naming vs. non-naming treatment in aphasia in a group setting—a randomized controlled trial. Journal of Communication Disorders, 97, 106215. https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2022.106215 

Hedman, E., Hartelius, L. & Saldert, C. (2022) Word-finding difficulties in Parkinson’s disease: Complex verbal fluency, executive functions and other influencing factors. International Journal of Language & Communication Disorders, 57 (3), 565-577. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12707

Kristensson, J., Longoni, F., Östberg, P., Åke, S., Rödseth Smith, S., & Saldert, C. (2021) Evaluation of treatment effects of semantic feature analysis on mild anomia in multiple sclerosis. Aphasiology 36(6), 706-731. https://doi.org/10.1080/02687038.2021.1900535

Bauer, M. & Saldert, C. (2020). Complex oral semantic verbal fluency in non-brain-damaged adults and individuals with multiple sclerosis and subjective anomia, Aphasiology, 34(12), 1471- 1486. https://doi.org/10.1080/02687038.2019.1676393 

Kristensson J. & Saldert C. (2018) Improvements in naming after treatment with Phonological components analysis. Clinical Archives of Communication Disorders, 3(2), 137-150.  https://doi.org/10.21849/cacd.2018.00367 

Saldert, C.  & Bauer, M. (2017). Multifaceted communication problems in everyday conversations involving people with Parkinson’s Disease. Brain Sciences, 7(10), 123. doi:10.3390/brainsci7100123. http://www.mdpi.com/2076-3425/7/10/123