SweTerror – Terrorism i svensk politik: En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018

SweTerror ger ett omfattande och nydanande bidrag till forskningen om terrorismens historia i Sverige. Syftet är att analysera hur ‘terrorism’ som fenomen skapats, omformats och etablerats av riksdag, regering och andra centrala aktörer.

I projektet analyseras allt relevant digitaliserat material i Sveriges parlamentariska arkiv. Allt textmaterial som rör terrorism-frågan kartläggs. Men framför allt studeras en omfattande och i forskningen hittills förbisedd kulturarvssamling: ljudinspelningarna av debatterna i riksdagens plenisal. Hittills har forskare studerat varken exakta transkriptioner eller ljudband från debatterna. Dessa är dock centrala för förståelsen av inte bara vad som sagts om terrorism och av vem, utan även hur det sagts. Projektet lyfter fram, studerar och tillgängliggör denna del av Sveriges kulturarv som är ovärderlig i såväl forsknings- som demokratihänseende.

Trots att terrorismen haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt sedan 1970-talet, har forskare endast beskrivit den politiska diskussionen om terrorismen i begränsad omfattning. En handfull statsvetenskapliga och kriminologiska studier har studerat policy-förändringar med huvudfokus på terroristlagstiftning, och rapporter från Försvarshögskolan har utvärderat hotbilder. SweTerror däremot analyserar systematiskt och ingående den politiska diskursen om terrorism från sent 1960-tal till nutid – från att terrorismen blev en fråga i samband med bland annat flygkapningsdramat på Bulltofta 1972 och gisslandramat vid västtyska ambassaden via Palmemordet till Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan sedan 2002, FRA-lagen 2006 och terrordådet i Stockholm 2017. Projektet undersöker terrorismens betydelse för såväl utrikespolitik och försvars- och säkerhetspolitik som EU- politik och gräns- och migrationspolitik.

Genom att studera hur terrorismen har ”ramats in” i riksdagsdebatter, propositioner, motioner, utredningar, promemorior etc, kartlägger SweTerror centrala tolknings- och förståelseramar av fenomenet. En huvuduppgift är att analysera mönster för vilka personer, organisationer och nationaliteter som förknippas med terrorism. Likaså analyseras i vilken utsträckning terrorism beskrivs som ett ”utländskt” eller ”svenskt” fenomen. Centralt är också att datan möjliggör studier av känslornas betydelse i debatten om terrorismen och lagstiftningen på lång sikt. Projektet undersöker även i vilken utsträckning som partitillhörighet, könsstrukturer och gemensamma intressen är viktiga faktorer för tolkningen och etableringen av terrorismen som en permanent hotbild i Sverige.

För att skapa en heltäckande bild förenar SweTerror forskare inom statsvetenskap, lingvistik, historia, mediehistoria, digital humaniora, språkteknologi och talteknologi på ett för svensk och internationell forskning nydanande vis. Genom sofistikerade digitala metoder och verktyg presenterar projektet nyanserad statistik över betydelseförskjutningar hos terrorism-begreppet över tid. Den digitala analysen frilägger även underliggande mönster, som sociala kopplingar mellan inflytelserika politiker, tjänstemän, sakkunniga och andra opinionsbildande aktörer, vilka är närmast omöjliga att utläsa manuellt ur det enorma textmaterialet.

Som ett led i forskningsprocessen utvecklar SweTerror en forskningsportal som gör det kompletta parlamentariska text- och ljudmaterialet i terrorism-frågan tillgängligt för både så kallad digital fjärr- och närläsning. Genom att skapa en gedigen forskningsportal baserad på ”open access”-principer möjliggör projektet för första gången en bredare tillgång till multimodala data från Sveriges riksdag och regering. Forskningsportalen är tänkt att fungera som en prototyp för liknande framtida forskningsprojekt – istället för terrorism kan forskare med liknande metoder och verktyg studera andra laddade politiska frågor, som t ex löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.