Sociala medier, dataspel och reklam. AI-genererade bilder och fake news. Vi lever i en digitaliserad tid där de flesta av oss, inte minst barn och unga, ständigt översköljs av visuella budskap. Bilder som ska förstås och analyseras. Samtidigt som politiska röster regelbundet höjs för att ta bort eller minska antalet skoltimmar i bild och andra estetiska ämnen.
Hur går det ihop? Inte alls, om du frågar Tarja Karlsson Häikiö. Hon är professor i visuell och materiell kultur på HDK-Valands enhet för pedagogik: bild och slöjd. Hennes arbete består av att utbilda framtidens bildlärare, forska och handleda doktorander. För henne är den visuella kunskapen central.
− Dels behöver du den för att leva ditt vanliga liv och orientera dig i tillvaron, dels för att hämta in information och förhålla dig kritisk till den. Den visuella kunskapen är viktig både på ett allmänt plan och som en mer ämnesspecifik kompetens, säger hon och fortsätter:
− Är du läkare måste du kunna tolka röntgenbilder. Är du meteorolog måste du kunna läsa väderkartor. Men det är också en mer specifik kunskap som behövs inom yrken som stadsplanerare och formgivare.
Dessutom, konstaterar Tarja, är den visuella förmågan kopplad till alla andra förmågor och skolämnen.
− Allt hänger ihop. Plockar du bort de estetiska ämnena, tar du bort en viktig pusselbit i barns och ungas helhetsutveckling, säger hon.
Visuell kunskap handlar om yttrandefrihet och demokratiska värden
Tarja kan inte nog poängtera vikten av att redan i ung ålder få tillgång till visuell kunskap. Både för att som barn få uttrycka sig, vilket i slutänden handlar om yttrandefrihet, och för att förstå och förhålla sig till sin omvärld. Det var också temat för den avhandling hon disputerade med 2007, ”Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola”.
− I avhandlingen introducerade jag uttrycket det analytiska ögat. Det innebär att du måste kunna tolka det du ser och även få den kunskapen tidigt i livet, eftersom det utöver lärande handlar om identitetsutveckling och grundläggande demokratiska värden, berättar hon.
De senaste åren har Tarja lagt en del av sin arbetstid på att projektleda Nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik, som är ett samarbete mellan HDK-Valand, Konstfack och Stockholms universitet. Skolan har forskarutbildat yrkesverksamma lärare från hela Sverige. Under hösten har flera av dem gått upp med sina licentiatuppsatser.
− Till exempel en av licentiaterna tar in likvärdighetsperspektivet. Faktum är att pojkar får sämre betyg i bildämnet, men att det går att arbeta didaktiskt för att motverka det, säger Tarja.
Värnar konstnärliga värden i utbildning och samhälle
Under hennes egen uppväxt var konst och bildberättande en självklar del av vardagen. Hennes pappa satt ofta och gjorde ritsagor och hon blev tidigt uppmuntrad att själv teckna.
− Jag är född i norra Finland och vi flyttade till Göteborg när jag var i sjuårsåldern. Mina föräldrar var arbetskraftsinvandrare, men konst och kultur fanns i familjen. Jag har många släktingar som är hantverkare och konstnärer, säger Tarja.
Hon beskriver vägen till den plats där hon befinner sig i dag som något krokig. Från början utbildade hon sig inom textil design och konsthantverk, och specialiserade sig på att väva kyrkotextilier. Men i stället blev hon förskollärare och bildpedagog i förskolan. Sedan bildlärare i grundskolan och tog då parallellt en masterexamen i pedagogik. För att efter det arbeta med olika skol- och kulturutvecklingsprojekt innan hon bestämde sig för att disputera i konst- och bildvetenskap.
− Jag har alltid gjort många olika saker samtidigt och så är det fortfarande. Jag arbetar med mängder av olika projekt, samverkar och ingår i olika nätverk. Det kan verka lite spretigt, men kärnan, att värna om de konstnärliga och estetiska värdena i utbildning och samhälle, är ungefär densamma, säger Tarja.
Att jobba med lärarutbildningen är att jobba med hopp
Hittills har hon varit anställd på HDK-Valand i över 20 år. 2018 fick hon sin professorstitel.
− Det är en ansvarsfull position, men också privilegierad. Under en period när jag främst var pedagogiskt verksam trodde jag att jag hade lämnat den konstnärliga fåran. Därför är jag oerhört tacksam att jag numer kan kombinera pedagogiken med konsten och estetiken, säger hon.
Men det finns en sak hon saknar från sitt tidigare yrkesliv. Och det är arbetet med barnen. Särskilt de allra yngsta i förskolans värld. Även om hon också finner glädje i att få undervisa de vuxna studenterna på bland annat HDK-Valands bildlärarprogram.
− Att jobba med lärarutbildningen är att jobba med hopp. Det finns så mycket kraft i studenterna. De är skärpta och intresserade – och kommer kunna göra skillnad i samhället.
Text: Camilla Adolfsson, frilansjournalist
Goda nyheter!
Vetenskapsrådet finansierar Tarja Karlsson Häikiös forskningsprojekt som sätter ljuset på bildämnets utveckling och förutsättningar inom grundlärarutbildningen.
Tarja Karlsson Häikiö kommer i sitt nya forskningsprojekt Bildämnet i förändring: Implementering och ämnesutveckling i den reviderade grundlärarutbildningen för bild att belysa hur bildundervisningen på lärarutbildningen har utvecklats efter skolreformen 2011. Aktuell forskning i området saknas idag men studier visar på att olika synsätt inom den bildpedagogiska lärarkåren kan leda till likvärdighetsproblem som påverkar studenter.
– Vårt forskningsprojekt syftar till att förbättra genomförandet av grundlärarutbildning i bild och i förlängningen även andra estetiska ämnen i grundlärarutbildningens inriktningar, säger Tarja Karlsson Häikiö.
I forskningsprojektet, som tilldelades medel i Vetenskapsrådets utlysning av projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2024, deltar även docent Margaretha Häggström (HDK-Valand), doktor Ingrid Forsler (Södertörns högskola) och doktor Annika Hellman (Malmö universitet).
I samma utlysning tilldelades även medel till forskningsprojektet Beprövad erfarenhet i högre dans- och musikutbildning – förutsättningar och utmaningar under ledning av Carina Borgström Källén på Högskolan för scen och musik.
Fokus på beprövad erfarenhet i dans och musik
