Terrorismen som kulturell imaginär: När- och fjärrläsning av framställningen av politisk terror i Sverige under kalla kriget

Trots att terrorism länge varit ett kontroversiellt fenomen har svenska forskare studerat dess roll i begränsad omfattning. Främst har historiker översiktligt beskrivit utvecklingen eller våldshändelser under det tidiga 1900-talet och samhällsvetare har skildrat förändringar i lagstiftning och krishantering. Men forskning om terrorismens kulturella betydelser och sammanhang i Sverige under kalla kriget lyser med sin frånvaro.

Projektet förenar historisk grundforskning och digitala metoder för att utförligt undersöka det kulturella meningsskapandet kring terrorismen i såväl faktaböcker och fiktion som tidskrifter och tidningar. Forskarnas närläsning av de historiska källorna förstärks med en systematisk datorstödd fjärrläsning av dags- och kvällstidningar från Kungliga bibliotekets databas, som presenterar övergripande statistik över innebörder av och betydelseförskjutningar hos ”terrorism” och andra politiska våldsbegrepp i den nationella nyhetsrapporteringen. Genom digital analys undersöks även underliggande faktorer, strukturer och nätverk som bidragit till att forma diskursen om terrorism i svensk nyhetspress.

Då internationell forskning visat att dagens förståelse av terrorism är präglad av kalla kriget, fokuserar forskarna på i vilken utsträckning som föreställningarna om terrorismen i Sverige under perioden varit knutna till olika geopolitiska spänningsfält, som öst-väst, nord-syd, vänster-höger, et cetera, liksom i vilken utsträckning den diskuterats som ett ”utländskt” eller ”inhemskt” fenomen och framställts som något som påverkar samhällstillvaron i välfärdsstaten.

Den historiska analysen spänner över folkhemsepoken via de vänsterradikala 1960- och 1970-talen och fram till tiden efter Palmemordet. Forskarna kommer att ingående analysera hur olika former av politiskt våld definierats (”terror”, ”terrorism”, ”stadsgerilla”, ”statsterrorism”, etc.) liksom bruket av olika troper (”ondska” kontra ”godhet”, ”rationalitet” kontra galenskap”, ”barbari” kontra ”civilisation”, etc.). Stort intresse ägnas åt gestaltningarna av förhållandet mellan terrorism, stat och medborgare, liksom hur terrorvåld förklarats i relation till olika internationella konflikter, inklusive militant kamp i forna kolonier.

Bland annat undersöks kontroverserna kring organisationer som Ustasja, RAF, PKK, liksom den svenska terroristlagstiftningen, Algerietkriget och Israel-Palestina-konflikten, som var återkommande ämnen i svenska tidningar och tidskrifter, som Folket i Bild/Kulturfront, Clarté och BLM. Andra teman är frågan om bruket av politiskt våld inom den revolutionära vänstern och den svenska utgivningen av Ulrike Meinhofs skrifter. Likaså studeras tongivande faktaböcker om terrorism och uppmärksammade fiktionsverk, som Maj Sjöwall & Per Wahlöös roman Terroristerna och Jan Guillous Hamiltonböcker.

Sammantaget bidrar forskarna med en omfattande studie av det kulturella meningsskapandet kring terrorismen och dess betydelse för det svenska samhället, som utvidgar kunskaperna om och perspektiven på terrorismens plats i svensk dåtid och samtid.