Vad handlar din forskning om?
- I grunden vill vi förstå principerna för hur vi människor kan leva med biljoner bakterier i våra tarmar. Vi är mycket beroende av tarmbakterier (tarmmikrobiotan) för vår hälsa. Paradoxalt nog kan samma bakterier förvandlas till onda fiender om de inte hålls i schack. Vårt sätt att kontrollera tarmmikrobiotan är att skapa olika biologiska och fysiska barriärer mellan våra vävnader och bakterierna. Mitt labb studerar funktionen hos membranmuciner som täcker hela längden av vår tunn- och tjocktarm. Det första membranmucinet beskrevs för nästan 50 år sedan, men membranmucinernas funktion är fortfarande en gåta. Vi har nyligen visat att de spelar en viktig roll för att skydda våra tarmceller mot bakterier. Nu börjar vi inse att de spelar en mycket bredare roll. Till exempel innehåller bröstmjölk membranmuciner som presenterar tusentals sockermolekyler till spädbarnets tarmmikrobiota. Dessa sockermolekyler kan hjälpa till att välja nyttiga bakterier eller fånga in och förstöra skadliga mikrober.
Hur blev du intresserad av det här ämnet?
- Ganska sent under min grundutbildning lärde jag mig om muciner. Muciner är uråldriga och konserverade proteiner som dök upp först i tidiga ryggradsdjur. Eftersom de har en komplex genetik och är väldigt stora och täckta av sockermolekyler (glykosylerade proteiner) har vi precis börjat förstå deras funktion. Den här stora kunskapsluckan fångade mitt intresse att börja forska.
Hur ser din forskarbakgrund ut?
- Efter min examen blev jag antagen till forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin. Min fascination för hur biologiska processer sker på molekylär nivå ledde till att jag undersökte hur glykosylerade membranmuciner transporteras in i epitelceller. Senare som postdoktor vid Cornell University fick jag möjligheten att kombinera cellbiologi med enzymkemi för att förstå hur proteiner och membranlipider samarbetar i bildandet av små utskott (mikrovilli) på celler. Mikrovilli täcker många typer av epitelceller som utför livsviktigt näringsupptag och molekylärt utbyte med cellernas omgivning. Mikrovilli bär också upp membranmucinerna på tarmcellens yta. Det var väldigt roligt!
Vilka samarbetar du med?
- Mitt labb är en del av Mucinbiologiska grupperna (MBG) vid Göteborgs universitet. Vi är en forskningsgrupp med sju oberoende labb som specialiserar sig på mucinbiologi i gränslandet mellan mikrobiotan och vårt immunsystem. MBG består av cirka 30 forskare (postdoktorander, doktorander och studenter). Vi är förmodligen den största konstellationen av mucinforskare i världen. Vi är världsledande, vilket är uppenbart när du läser litteraturen. Många referenser citerar vår forskning från MBG, där det pågår många fina samarbeten. Utöver det samarbetar jag med professor Magnus Simrén om bakteriepatogenen Brachyspiras roll vid irritabelt tarmsyndrom (Irritable Bowel Syndrome, IBS). Vi tror att Brachyspira har utvecklats till att etablera en mycket stark interaktion med muciner. Det gör att den kan överleva i tjocktarmen, även efter antibiotikabehandling. Jag samarbetar också med Mikael Sellin vid Uppsala universitet om hur bakterien Salmonella infekterar tarmens celler. Dessutom är jag en del av ett större europeiskt forskarnätverk som studerar hur ytan av epitelceller är organiserade på molekylär nivå, till exempel i tarmen. Ämnet ligger mig väldigt varmt om hjärtat, eftersom jag älskar cellbiologi, och är väldigt fascinerad av den invecklade molekylära mekanismen som styr cellmorfologi och funktion.
Maj 2022
Intervju av Niclas Lundh
Mer information finns på Thahers forskarsida på gu.se
Sidansvarig: webb@biomedicine.gu.se
