Timo Käppi - Sjukdomsbild och immunologiska avvikelser vid tre sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen hos barn: Födoämnesallergi kopplad till levertransplantation, kollagen gastrit och eosinofil esofagit

Länk direkt till avhandlingen

Bild

Avhandlingen fokuserar på tre sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen hos barn: 1. Födoämnesallergi kopplad till levertransplantation, 2. Kollagen gastrit, som är ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i magsäcken samt 3. Eosinofil esofagit, även kallad för allergisk matstrupe.

De tre sjukdomarna orsakas av ett felreglerat immunsystem, men underliggande immunmekanismer har inte studerats så mycket tidigare. Detta beror delvis på att alla de tre sjukdomstillstånden identifierats för första gången relativt nyligen; kollagen gastrit i slutet på 1980-talet och födoämnesallergi kopplad till levertransplantation samt eosinofil esofagit i början på 1990-talet.

– En ytterligare förklaring till det begränsade kunskapsläget kan vara att dessa sjukdomsgrupper tidigare ansetts vara relativt små. Men under de senaste åren har en ökad uppmärksamhet kring tillstånden lett till att ett märkbart ökat antal barn kunnat få dessa diagnoser fastställda, säger Timo Käppi, överläkare och specialist i mag-, tarm- och leversjukdomar hos barn på Barnmedicin vid Drottning Silvias barnsjukhus.  

Födoämnesallergi kopplad till levertransplantation
Levertransplantation är en etablerad och framgångsrik behandling vid svår, livshotande leversjukdom. En långtidskomplikation efter transplantation är dock en ökad risk att utveckla sjukdomar som orsakas av en felreglering i immunsystemet.

– De levertransplanterade barnen förefaller utgöra en särskild riskgrupp för detta jämfört med vuxna. Den vanligaste immunrelaterade sjukdomen som uppträder hos dessa patienter är födoämnesallergi, och som i vissa tidigare studier har rapporterats drabba upp mot 40 procent av de levertransplanterade barnen. Det kan även föreligga en viss ökad risk att utveckla vissa autoimmuna sjukdomar.

I ett av avhandlingens delarbeten kunde man påvisa att en dryg fjärdedel av de levertransplanterade barnen hade utvecklat födoämnesallergi.

– Vi fann även en ökad förekomst av antikroppar mot allergiframkallande födoämnen och antikroppar mot kroppsegna strukturer, så kallade autoantikroppar, hos de levertransplanterade barnen. Födoämnesallergi och autoantikroppar förekom dessutom i ökad utsträckning hos samma individer (se figur 2), vilket tyder på ett avvikande immunsvar både mot födoämnen och kroppsegna strukturer hos dessa barn.

I ett annat delarbete analyserades undergrupper av immunceller som benämns lymfocyter samt signalämnen, så kallade cytokiner, i blodprover från levertransplanterade barn. Dessa barn uppvisade ofta tecken på en avvikande, ökad aktivering av immunsystemet. De barn som hade en mer uttalad immunaktivering verkade ha en tydligt ökad risk för att utveckla födoämnesallergi efter levertransplantation.

– Sammantaget stöder resultaten uppfattningen att levertransplantation hos barn är associerad med flera avvikelser i immunsystemet vilka kan öka risken att utveckla födoämnesallergi och eventuellt även vissa autoimmuna sjukdomar. Denna risk kan möjligen minskas med modifiering av den immundämpande behandlingen, som ges till levertransplanterade barn för att undvika avstötning.

Kollagen gastrit
Vid kollagen gastrit har man en inflammation i magsäcksslemhinnan vilken karakteriseras av en ökad ansamling av en specifik bindväv, så kallad kollagen. Vad som utlöser tillståndet är oklart och kunskapen om sjukdomen är hittills begränsad.

– Detta delarbete är den första populationsbaserade studien på barn med kollagen gastrit och inkluderade även den längsta rapporterade uppföljningstiden på patienter med denna sjukdom. Vi fann stöd för att kollagen gastrit hos barn är ett kroniskt tillstånd och vi kunde för första gången ange hur vanlig sjukdomen är i en barnpopulation. Den vanligaste symtomen hos patienterna var återkommande järnbristanemi. Samtidigt som järnbristanemi är ett relativt vanligt fynd hos barn i allmänhet och oftast beror på andra orsaker, är det viktigt att komma ihåg att kollagen gastrit kan vara en bakomliggande förklaring.

Resultaten i studien visade även en hög förekomst av autoimmun sjukdom hos föräldrar och syskon till patienterna. Detta förhållande tillsammans med fyndet att en relativt hög andel av patienterna hade autoantikroppar i blodet, kan möjligen visa på en ökad risk att på sikt utveckla en autoimmun sjukdom.

Vissa inflammatoriska blodmarkörer (serum kalprotectin och amyloid A) visade sig också ofta vara förhöjda hos barn med kollagen gastrit, vilket potentiellt kan utnyttjas vid den kliniska uppföljningen av sjukdomen. 

Eosinofil esofagit
Vid eosinofil esofagit förekommer en kronisk, allergisk inflammation i matstrupen vilken oftast är utlöst av födoämnen. Sjukdomen karakteriseras av en ökad förekomst av vita blodkroppar som kallas för eosinofila granulocyter (eosinofiler) i matstrupens slemhinna, vilka rekryteras från blodet.

– Vi fann att blod-eosinofilernas molekyluttryck hos dessa barn skiljer sig från det som ses hos både friska barn och vuxna patienter med eosinofil esofagit. Detta kan indirekt tyda på att sjukdomsprocesserna delvis är olika vid eosinofil esofagit hos barn jämfört med vuxna.

Ökat kunskapsunderlag för bättre framtida omhändertagande
Sammantaget ger denna avhandling ett viktigt nytt kunskapsunderlag för bättre uppföljning av barn med de tre studerade sjukdomstillstånden. Avhandlingen bidrar även med nya insikter om associerade immunavvikelser vilket på sikt kan leda till en förbättrad diagnostik och behandling av dessa sjukdomar.

– Avhandlingsprojektet har även bidragit till att dessa sjukdomar har fått en ökad uppmärksamhet bland barnläkare och andra specialister inom vården. En ökad kännedom om dessa tillstånd är en viktig förutsättning för att odiagnostiserade patienter får rätt diagnos och omhändertagande utan onödigt dröjsmål.

Text: Susanne Lj Westergren