Anna Sandström
Senior director i Europa för samhällsfrågor inom forskning vid Astra Zeneca
”I nästa generations terapier använder vi vår växande verktygslåda av läkemedelstekniker för att adressera nya upptäckter om sjukdomsmekanismer med exceptionell träffsäkerhet. Exempelvis har den senaste forskningen inom genomik skapat möjligheten att utnyttja teknologier som CRISPR, adenoassocierade virus (AAV) och nukleotidbaserade läkemedel för att rikta in sig på de genetiska drivkrafterna bakom sällsynta och kroniska sjukdomar.
Nya sätt att säkert, effektivt och med precision leverera de nya läkemedlen kommer att spela en viktig roll, till exempel konjugering av nukleotidterapier för att rikta läkemedlen till rätt vävnad och celler eller inkapsling i lipidnanopartiklar för att förbättra cellulärt upptag.
Genom att ta tillvara forskningsgenombrotten strävar vi efter att behandla, förebygga, modifiera och i framtiden till och med bota sjukdom.”
Maria Smedh
Koordinator för SciLifeLab-kontoret, en nationell forskningsinfrastruktur för molekylära livsvetenskaper, i Göteborg
”SciLifeLab-kontorets fokus ligger på att tillhandahålla toppmodern infrastruktur och främja samarbetsmiljöer för forskning. Det är mycket viktigt för oss att förutse och underlätta nästa våg av vetenskapliga genombrott. Framtiden för Molecular life science är att den blir alltmer komplex och att forskare kommer att behöva utnyttja många olika avancerade tekniker i ännu större utsträckning. Därför kommer vi som en nationell infrastruktur att bli ännu viktigare, eftersom det är svårt för enskilda forskare att dels ha råd med de nödvändiga dyra instrumenten, dels att själv vara expert på alla tekniker. Många tekniker går dessutom mer och mer mot automation och högkapacitetsscreening, vilket producerar stora mängder forskningsdata som måste hanteras på ett korrekt sätt. Här kommer våra bioinformatiker, dataexperter samt förstås AI och maskininlärning in.”
Marjolein Thunnissen
Senior Life Science-rådgivare vid MAX IV-laboratoriet i Lund
MAX IV-laboratoriet är en svensk nationell infrastruktur som är dedikerad till att förse våra användare med de mest briljanta röntgenstrålarna för forskning.
Sedan det mänskliga genomprojektet slutfördes 2003 har allt snabbare metoder för sekvensanalys lett till en enorm mängd data om den genetiska bakgrunden till sjukdomar. Det har öppnat upp för möjligheten till individuellt anpassade behandlingar inom precisionsmedicin. De underliggande mekanismerna för sjukdomar som cancer, diabetes, autoimmuna sjukdomar och sjukdomar som Alzheimers måste dock undersökas ytterligare för att koppla den genetiska bakgrunden till fysiologin för att kunna utveckla effektiva behandlingar. För att fullt ut förstå de sjukdomsframkallande mekanismerna behövs ofta information på flera olika längdskalor, från organism/vävnadsskalan ner till molekylär och atomär nivå. Här kommer molecular life science att leda till genombrott när det gäller att förstå kopplingen mellan den molekylära nivån och en organism som helhet.
