Tvärvetenskaplig forskningsmiljö om muntlig bevisning

Allmänt om forskningsmiljön

MPORT består att tre olika forskningsspår som berör följande rättsliga utmaningar:

Motvilliga vittnen
Minnesproblematik vid avlägsna och upprepade brottshändelser
Kulturella och språkliga utmaningar

Forskningsresultaten från MPORT kommer att resultera i vetenskapligt baserade praktiska rekommendationer och verktyg för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter att utreda och åtala allvarliga brott.

Motvilliga vittnen

Tidiga förhör

Detta forskningsspår undersöker möjliga konsekvenser av att muntliga utsagor dokumenteras tidigt för att senare presenteras som bevis vid en domstolsförhandling. Det finns flera uppenbara fördelar med tidig bevisdokumentering, såsom möjligheten att åberopa vittnen som vore ovilliga att medverka vid en huvudförhandling, samt minskad risk för den minnespåverkan som kan ske under en längre tidsrymd. Samtidigt medför tidiga förhör, liksom anonyma vittnen, nya juridiska utmaningar. Dessutom är de psykologiska konsekvenserna av tidiga utsagor dåligt utredda i forskningen. I vår forskning kommer vi bland annat att undersöka hur en utsagas faktiska tillförlitlighet påverkas av den tid som gått sedan bevittnandet av en händelse. Tidigare forskning har undersökt detta inom en begränsad tidsrymd (upp till några veckor), medan vår forskning kommer att undersöka ett betydligt längre, och mer realistiskt, tidsspann (från några dagar upp till 1,5 år). En annan viktig aspekt att utreda är hur tidigt (vs. sent) dokumenterade utsagor upplevs och bedöms. Vi har nyligen påbörjat studier som undersöker hur den upplevda tillförlitligheten hos en utsaga påverkas av tiden som förlöpt mellan händelsen och utsagan.

Doktorand Naiara Ferreira skriver sin avhandling inom forskningsspåret kring tidigare förhör. 

Anonyma vittnen
Att låta vittnen avge bevisning anonymt är ett kontroversiellt grepp som det finns synpunkter på från många olika håll. Om man lite på distans tänker på ’anonyma vittnen’ så är det lätt att lyfta fram en vinst; vittnen som inte vågat träda fram om deras identitet varit känd kan bidra med viktig bevisning. Men om man funderar vidare så ser man att ’anonyma vittnen’ också kan skapa problem, till exempel vad gäller vittnesmålets tillförlitlighet och vad gäller den tilltalades möjligheter att försvara sig. Det finns många åsikter om anonyma vittnen, men väldigt lite forskning. Inom ramen för vårt projekt kommer vi bland annat att titta på hur utfallet kring användandet av anonyma vittnen ser ut i andra länder (t ex England och Nederländerna) och försöka besvara frågor som: hur många fler skulle vittna om de haft möjlighet att vittna anonymt samt i vilken mån (om alls) påverkas en utsagas tillförlitlighet av att vittna anonymt jämfört med att vittna under traditionella omständigheter?

Minnesproblematik vid avlägsna och upprepade brottshändelser

Det centrala målet inom detta spår är att utveckla effektiva metoder för att samla in information från vittnen som har upplevt händelser upprepade gånger och/eller långt tillbaka i tiden. Vi kommer att genomföra arkivforskning av utredningar och åtal. Dels för att uppskatta faktiska tidsramar från det att personer bevittnar eller upplever en brottslig händelse till att bevis presenteras i rätten, dels för att bättre förstå hur domstolar resonerar om avlägsna minnen och minnen av upprepade händelser. Vi kommer också att utveckla och utvärdera vetenskapligt underbyggda metoder för att intervjua vittnen. Vi kommer att testa dessa tekniker med hjälp av laboratorieexperiment. 

Försämrat minne är ett betydande hinder för att åtala brott som kännetecknas av försenad rapportering och upprepad viktimisering (t.ex. upprepade fysiska, psykologiska eller sexuella övergrepp). Vi kommer att empiriskt undersöka (i) en självadministrerad intervju som gör det möjligt för vittnen att anmäla utan dröjsmål och (ii) tekniker för att hjälpa målsägande att beskriva särskilda fall av upprepade övergrepp.

Doktorand Lisa Lindgren skriver sin avhandling inom detta forskningsspår. 

Kulturella och språkliga utmaningar

Kultur- och språkskillnader kan försvåra utredningar i fall där den misstänkte, målsäganden och/eller vittnen kommer från främmande kulturer (t.ex. vid hedersförtryck, trafficking och extremistiska brott). Vi kommer att empiriskt undersöka (i) en serie verktyg för att kunna genomföra intervjuer som tar hänsyn till kultur (ii) användningen av tolk. 

Fokus ligger på att få en mer fullständig förståelse för utmaningarna med att samla in bevis från vittnen från olika kulturer och utveckla en verktygslåda för intervjuer som tar hänsyn till kultur. För att öka vår förståelse för utmaningarna med att samla in bevis från olika kulturer kommer vi att leda fokusgrupper och genomföra intervjuer med jurister som har erfarenhet av att arbeta tvärkulturellt. Vi kommer också att leda fokusgrupper och genomföra intervjuer med medlemmar av minoritetsgrupper i mångkulturella sammanhang (dvs. kulturella grupper som kanske inte är så välrepresenterade bland juridiska aktörer, såsom polis och åklagare), för att få en bättre förståelse för hur medlemmar av dessa grupper upplever tvärkulturell kontakt med rättssystemet. Vi kommer därefter utveckla verktyg för att utveckla intervjuer som tar hänsyn till kultur och (t.ex. hur man effektivt arbetar med tolkar, hur man tar hänsyn till kulturella skillnader). 

Medlemmar
 

Psykologi:

• Pär Anders Granhag
  Professor
  Göteborgs universitet
• Karl Ask
  Professor
  Göteborgs universitet
• Sara Landström
  Professor
   Göteborgs universitet
• Timothy Luke
  Docent
  Göteborgs universitet
• Mikaela Magnusson
  Lektor
  Göteborgs universitet
• Emelie Ernberg 
  Lektor
  Göteborgs universitet
• Naiara Ferreira Vieira Castello
  Doktorand
  Göteborgs universitet
• Lisa Lindgren
  Doktorand
  Göteborgs universitet
• Minna Määttä
  Biträdande forskare
  Göteborgs universitet
• Lorraine Hope 
  Professor
  University of Portsmouth (the UK)
• David Neequaye 
  Lektor
  Lancaster University (the UK)
• Erik Mac Giolla 
  Lektor
  Atlantic Technical University (Irland)

Juridik: 

• Görel Granström
  Professor
  Umeå universitet
• Anna Kaldal
  Lektor
  Göteborgs universitet

Kriminologi:

• Jan de Keijser
  Professor
  Leiden University (the Netherlands)