Vad sa du? Hur tolkens närvaro påverkar kvaliteten på barnförhör
Kort beskrivning
Projektet ämnar undersöka när och hur tolk används i barnförhör i Sverige idag samt undersöka hur närvaron av tolk påverkar såväl kvaliteten på barnförhöret som rättsliga bedömningar av barnförhöret. Projektet består dels av en kartläggning av svenska barnförhörsledares erfarenheter av att hålla barnförhör med hjälp av tolk, dels granskningar av transkriberade barnförhör där tolk använts.
Projektbeskrivning
Varje år anmäls ett stort antal brott mot barn. Dock läggs majoriteten av dessa anmälda brott ner på förundersökningsstadiet, och enbart omkring 20 % av fallen går vidare till åtal. En viktig förklaring till den låga åtalsfrekvensen ligger i kvaliteten och innehållet i de barnförhör som hålls under förundersökningen. Då brott mot barn ofta saknar vittnen eller annan stödbevisning utgör barnförhöret inte sällan det enda, och därmed avgörande, beviset i utredningar om brott mot barn.
En faktor som avsevärt kan påverka såväl kvaliteten på barnförhöret som de rättsliga bedömningar som görs av förhöret, är om förhöret genomförs med tolk. Föreliggande projektet ämnar därför undersöka hur barnförhör med tolk genomförs i Sverige idag, hur kvaliteten av förhöret påverkas av närvaron av tolk, samt hur rättsliga bedömningar påverkas av det faktum att barnförhöret hållits med hjälp av tolk. En kartläggning av erfarna barnförhörsledares erfarenheter visar att det finns flera problem kopplade till användandet av tolk i barnförhör. Användandet av tolk kan skapa osäkerhet och leda till tvivel kring översättningen, och barnförhörsledare har också erfarenhet av rena felöversättningar där öppna frågor har felöversatts och blivit ledande – något som är särskilt allvarligt då ledande frågor kan påverka tillförlitligheten i barns vittnesmål. Att bygga tillit och skapa god kontakt med barnet kan vara svårare i barnförhör som genomförs med tolk, vilket i längden kan försvåra för dessa barn att våga berätta om vad de eventuellt har varit med om. Därtill lyfte barnförhörsledarna en brist på tillgång till auktoriserade tolkar samt kvalitetsproblem med telefontolk som särskilda utmaningar i dessa fall. Resultaten från enkätstudien ligger väl i linje med liknande studier som genomförts med barnförhörsledare i Australien och USA och visar på flertalet problem när det kommer till möjligheten för barn som är brottsutsatta men som inte talar det språk som används i landet där utredningen bedrivs, att komma till tals.
Vi har även studerat domskäl i mål om misstänkta brott mot barn som förhörts med tolk under utredningen med syftet att undersöka om de brister i tolkade barnförhör som påtalats av praktiker, också påverkar bedömningen av barnets utsaga i domstol. I granskningen, som innefattade 108 barn, diskuterades tolkningens kvalitet i omkring hälften av fallen. I hälften av dessa fall lyfte domstolen att det faktum att tolk använts vid barnförhöret föranledde att barnets utsaga skulle bedömas med försiktighet, och i en femtedel av fallen framkom det att det förelegat språkförbistringar vid förhöret, såsom att tolken eller barnförhörsledaren inte förstått barnet. I ytterligare en femtedel av fallen riktades kritik mot tolkningens kvalitet och i 15% av fallen angav domstolen att tolkningens bristande kvalitet ledde till att barnets utsaga fick anses ha lägre bevisvärde. Kritik mot tolkningens kvalitet var vanligare i friande domar. Därtill identifierades 17 barn som förhörts utan tolk, men där domstolen ansåg att en tolk hade behövts vid förhöret. Studiens resultat tyder på att möjligheten att komma till tals och få sin utsaga bedömd är sämre för brottsutsatta barn som inte talar svenska, och understryker vikten av insatser för att stärka rättssäkerheten för dessa barn.
Rättsfall där tolk använts i barnförhör såväl som en enkätstudie med specialiserade barnåklagare visar på att det faktum att om barnförhöret genomförts med tolk kan det äventyra barnets rätt att komma till tals, försvåra domstolens bedömning av barnets utsaga samt att det idag är oklart för rättspraktiker på vilket sätt tolk ska användas i barnförhör.
Syftet med projektet är att täppa till den stora kunskapslucka som nu finns kring barnförhör med tolk genom att bidra med efterfrågad och värdefull kunskap kring hur barnförhör med tolk bör gå till för att på bästa sätt kunna säkerställa att barnets röst blir hörd. Inom ramen för projektet kommer vi även göra en granskning av barnförhör som genomförts med hjälp av tolk, för att identifiera de viktigaste fallgroparna och utmaningarna i dessa förhör. Målsättningen är att den kunskap som projektet genererar ska komma såväl brottsutsatta barn som de rättspraktiker som ställs inför uppgiften att planera, genomföra och fatta rättsliga beslut om utsagor som lämnas vid barnförhör med tolk, till gagn.
Forskare
Emelie Ernberg
Sara Landström
Linnea Koponen
Charlotte Löfgren
Mikaela Magnusson
Ett urval publikationer
Ernberg, E., Löfgren, C., Koponen, L., & Magnusson, M. (2023). Swedish Courts’ Evaluations of Interpreter-Mediated Child Investigative Interviews. Child maltreatment, 10775595231162072. https://doi.org/10.1177/10775595231162072
Ernberg, E., Magnusson, M., Koponen, L., & Landström, S. (2022). “It doesn't work at all, that's my experience”: Swedish forensic interviewers' views on interpreter-mediated child interviews. Child Abuse & Neglect, 127, 105540. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2022.105540
