Vårt grundvatten hotas av många olika föroreningar
Tillgången till rent vatten är något som vi svenskar ofta tar för givet. Men vårt grundvatten hotas av olika typer av föroreningar – bara i Sverige har man identifierat 82 000 förorenade platser. En som undersöker hur föroreningar sprider sig till grundvatten är hydrogeologen Philipp Wanner.
VÅRT GRUNDVATTEN ÄR en ovärderlig naturtillgång som står för 99 procent av allt tillgängligt färskvatten. Det mesta sötvattnet på jorden lagras nämligen i polarisen och i glaciärer, och är därför inte tillgängligt för oss. Men det finns också stora hot mot grundvattnet – föroreningar som letar sig ner genom jorden och påverkar grundvattnet negativt. Antingen kommer föroreningarna från en specifik källa, någon form av verksamhet som skett på platsen, eller så är det så kallad diffus spridning som till exempel sker via jordbruksverksamhet eller genom luften. Och eftersom många föroreningar stannar kvar i marken i decennier, eller till och med sekel, härstammar många av de föroreningar som idag finns i vår jord från sedan länge nedlagda verksamheter.
PHILIPP WANNER ÄR sedan några år tillbaka biträdande universitetslektor vid Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Schweiz, och intresset för hydrogeologi väcktes redan tidigt under studietiden. Han pluggade till geolog vid universitetet i Bern, och under sitt masterarbete undersökte han hur gruvdriften i Oman påverkat grundvattnet. Sedan dess har han fortsatt inom samma område, och mitt under pågående pandemi gick flyttlasset för honom och familjen till Göteborg.
– Jag letade efter en tjänst som skulle ta mig vidare i karriären och hittade den här tjänsten. Skandinavien kändes som ett bra ställe att ta med familjen till, och vi trivs alla väldigt bra här, säger Philipp Wanner.
SOM HYDROGEOLOG MED inriktning mot föroreningar studerar han bland annat spridningsmönster för att kunna förutse hur föroreningar kommer att påverka grundvattnet, och vilka åtgärder som behöver göras. Föroreningarna kan vara av lite olika karaktär – i ett av sina forskningsprojekt, som finansieras av Vetenskapsrådet, undersöker Philipp Wanner hur plastpartiklar påverkar spridningen av bekämpningsmedel från jordbruket.
– När plastpartiklar och bekämpningsmedel förekommer samtidigt i jordbruksmark kan vi förvänta oss en växelverkan mellan plast och bekämpningsmedel. Potentiellt kan detta öka transporten av bekämpningsmedel till grundvattensystemen, säger han.
En annan förorening som Philipp Wanner studerar är så kallade per- och polyflourerade akylsubstanser (PFAS). PFAS är ett samlingsnamn för över 10 000 olika ämnen som alla är svåra att bryta ner och där vissa kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön. Många är smuts- och fettavvisande och används till exempel i funktionskläder, rengöringsmedel och kosmetika. Andra används i brandskum för deras förmåga att snabbt bilda film mellan skummet och den brinnande vätskan. I ett projekt finansierat av Formas undersöker han hur PFAS beter sig när vi artificiellt infiltrerar ytvatten i grundvattnet. Något som ofta görs i Sverige för att ha tillräckligt med grundvatten för dricksvattenförsörjning.
– Ytvatten har vanligtvis en högre koncentration av PFAS och därför är det viktigt att undersöka vad som händer när man tar ytvatten och infiltrerar det i grundvattnet, säger Philipp Wanner.
RENT DRICKSVATTEN ÄR lite av en självklarhet i Sverige och att vårt grundvatten faktiskt kan vara förorenat finns nog inte i allas medvetande. Till exempel så finns det 800 000 privata brunnar i Sverige där det inte utförs någon regelbunden kontroll av vattenkvaliteten. Något som Philipp Wanner brukar påpeka för sina studenter.
– Har ni egen brunn, så kontrollera vattnet minst två gånger per år! Ni vet aldrig vad som kan ha påverkat vattenkvaliteten, så förlita er inte på gamla resultat, säger han.
Han berättar också att han själv bor i hus med tillgång till egen brunn. På frågan till säljaren om vattenkvaliteten var kontrollerad så var svaret ja – för tolv år sedan.
ATT VI SKA KUNNA TILLHANDAHÅLLA rent dricksvatten i framtiden är en av vår tids stora utmaningar. Och trots att allmänheten kanske inte är så insatt i problematiken, så upplever Philipp Wanner ändå att det finns ett intresse från samhället att göra någonting åt det. Till exempel så har EU skärpt gränsvärdet för halten PFAS i dricksvatten, vilket gjort att Sverige nu sänker sitt tröskelvärde från 90 nanogram per liter till 4 ng/l från 2026. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra.
– Risken är att vårt dricksvatten blir alltmer förorenat, och om vi inte löser problemet kommer det att ha stor påverkan på människors hälsa.
Text: Camilla Persson
Foto: Malin Arnesson
Philipp Wanner
Ålder: 36 år.
Kommer ursprungligen ifrån: Schweiz.
Familj: Fru och tre barn, 2, 5 och 7 år gamla.
Gör på fritiden: Umgås med familjen och spelar innebandy.
DÅ: Under 1970-talet användes klorerade lösningsmedel i stor omfattning, bland annat av verkstadsindustrin. Bara i Sverige uppgick användningen till 20 000 ton per år. Det konstaterades att ämnena påverkade miljön negativt, och sedan dess har vissa medel helt fasats ut genom restriktioner och förbud.
NU: Inventeringen av vilka föroreningar som finns fortsätter, och forskarna undersöker hur de sprids i marken. Idag pratas det mycket om PFAS, eftersom PFAS finns överallt i miljön, inklusive i grundvatten, och har negativa effekter på människors hälsa även vid låga koncentrationer. Det är för närvarande också oklart hur alla PFAS-förorenade platser kan saneras.
I FRAMTIDEN: Förhoppningen är att vi i framtiden har så god kunskap om vilka ämnen som påverkar miljön att vi har ersatt de skadliga ämnena med sådana som inte påverkar vårt grundvatten. Men också att vi har hittat nya sätt att sanera förorenade platser och rena grundvattnet.