Vernacular buildings and urban social practice- wood and people in early modern society.
Kort beskrivning
Avhandlingen fokuserar på tidigmodern stadsbebyggelse i trä (ca 1400-1799) och dess sociala aspekter, främst inriktad på svenska förhållanden men också med en utblick i andra länder. Svensk träbebyggelse kan på många sätt representera ett tvärsnitt genom samhället från kojan, till borgargårdar och träslott. Trähus ses ofta som ruckel och obeständiga trots att hus finns bevarade från 1200-talet. Idag finns det endast ett fåtal tidigmoderna trähus kvar i våra städer, en konsekvens av 1960-talets rivningsfrenesi, därför utgör arkeologiska stadsundersökningar vår huvudsakliga källa till kunskap om dessa miljöer. Undersökningen omfattar hus byggda i; knuttimring, skiftesverk eller korsvirke. Forskning kring arkeologiska bebyggelselämningar och antikvariska undersökningar av de bevarade husen kan kombineras. Beskrivning fortsätter nedan.
Gårdsmiljöer i förhållande till stadens plan och infrastruktur undersöks. Trä var allestädes närvarande och hade en stor roll i skapandet av tidigmodern levnadskultur. Andra viktiga aspekter kring trästäder är deras roll i byggandet av nationalstaten. Under perioden skedde en förändring av det urbana samhället. Städer genomgick regleringar vilket innebar att husen och kvarteren fick flyttas för att passa in i en ny stadsplan med raka gator, vissa städer flyttades ur försvarssynpunkt och en rad nya städer etablerades. I kölvattnet av denna omorganisation i kombination med bränder och krig krävdes en storproduktion av hus där det flyttbara trähuset var avgörande.