- Spelet om bostäderna. En kunskapsöversikt om unga vuxnas möjligheter att få tillgång till sin första bostad
- Politik och förvaltning på regional nivå: Timglas eller ruter Ess?
- Folkbibliotekens service – hur och var ska den finnas?
- Vad ska vi ha forskningen till?
- Räkna på prestationer och lita på professioner
- Sociala investeringar – från idé till praktik och tillbaka
- Tänka nytt i offentlig upphandling: utblickar mot forskning, praktik och förvaltningspolitik
- Branding och reputation management i kommuner – Mål, motivation och implikationer för lokaldemokratin
- Vad ett kommunalt mikrokosmos lärt mig om kommunal demokrati och förvaltning – Erfarenheter från Ålands 16 kommuner
- Vi är ingen ö – Vardagen i kommunal hälso- och sjukvård ur ett medarbetarperspektiv
- Så påverkar EU vår jämställdhetspolitik
- Nudging – Ett styrmedel i tiden
- Lärarkåren och förstelärarna
- Folkets främsta företrädare
- Att hantera svåra beslut
- Framtiden och välfärden – bekymmer och förhoppningsfulla lösningar
- Går det att lita på kommunernas redovisning?
- New Public Management
- Tjänstemannen i skönlitteraturen
Lunchseminarium
Här kan du se vilka lunchseminarier som Förvaltningshögskolan har genomfört, samt se inspelningar från de föreläsningar som filmats.
Spelet om bostäderna. En kunskapsöversikt om unga vuxnas möjligheter att få tillgång till sin första bostad
Alix Gabaude och Ylva Norén Bretzer
Förvaltningshögskolan
28 maj 2024
Den svenska bostadspolitiken är splittrad och det bostadspolitiska ansvaret är delat mellan den statliga och den kommunala nivån. För gruppen unga vuxna, 18-30 år, framstår bostadsmarknadens valmöjligheter och krav ofta som snåriga och svåröverskådliga. Vid detta lunchseminarium presenteras en kunskapsöversikt över de nationella bostadspolicys, eller spelregler, som antas påverka gruppen unga vuxnas möjligheter att hitta en bostad. Forskarna föreslår en stärkt likvärdighet som mål för det fortsatta policyarbetet – alla unga vuxna bör ha en god möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, inte minst för att kunna ta arbeten där deras kompetens eftersöks.
Politik och förvaltning på regional nivå: Timglas eller ruter Ess?
Jörgen Johansson
Förvaltningshögskolan
5 mars 2024
Den nyutgivna boken "Regionboken – Sverige på regional nivå" presenteras. Boken är en av få läroböcker om regionernas utveckling och läge i Sverige just nu. I fokus för boken och föreläsningen står frågor om demokrati, politiskt ansvar och geografiska förutsättningar för regionpolitik i Sverige.
Folkbibliotekens service – hur och var ska den finnas?
Ertan Kantur
Förvaltningshögskolan
17 maj 2023
Att erbjuda biblioteksservice till alla invånare i en kommun är kanske inte en så lätt fråga som man kan tro vid en första anblick. Alla kommuner har olika förutsättningar och står inför olika utmaningar, vare sig det handlar om geografi, demografi eller ekonomi, vilket medför att alla invånare inte kan få exakt samma service. Kommunerna behöver därför inte sällan prioritera mellan sina områden och ta svåra beslut om vilka som ska få vilken typ av service.
På detta lunchseminarium diskuteras flera frågor som relaterar till detta. Vad säger egentligen litteraturen om olika typer av lösningar? Hur hanterar kommunerna dessa frågor? Och hur resonerar lokalpolitiker egentligen kring hur och var bibliotekens service ska finnas?
Vad ska vi ha forskningen till?
Josefina Syssner
Förvaltningshögskolan
20 april 2023
Vad kan man egentligen ha forskning till – och vari består forskningens nytta? Utifrån sin forskning om lokal politik, planering och utveckling i områden som präglas av geografiska lägesnackdelar beskriver Förvaltningshögskolans gästprofessor Josefina Syssner hur forskningen kan bidra till ökad förståelse för hur samhället ser ut, varför det ser ut som det gör, och vad vi kan göra åt det. Föreläsningen vänder sig till alla som intresserar sig för kunskapens plats i det egna livet, den egna yrkesrollen och i vår samtid.
Räkna på prestationer och lita på professioner
Eren Firtin
Förvaltningshögskolan
12 april 2023
Eren Firtin, doktor i offentlig förvaltning, talar utifrån sin avhandling om konsekvenser och effekter av prestationsmätningar och ersättningsmedel i professionella organisationer. Ett huvudresultat är att det kan vara problematiskt att förlita sig för mycket på redovisning, beräknande och mätande för att styra offentlig verksamhet, bland annat för att man missar viktiga aspekter som inte låter sig mätas så enkelt.
Sociala investeringar – från idé till praktik och tillbaka
Cristian Lagström
Förvaltningshögskolan
22 januari 2021
Sociala investeringar har beskrivits som en innovativ styrmodell med potential att bättre hantera etablerade organisatoriska utmaningar inom kommunalt välfärdsarbete. Samtidigt saknas forskning på hur sociala investeringar som idé omsätts till en fungerande praktik och vilka eventuella nya utmaningar som skapas i och med dess implementering.
Cristian Lagström, doktorand vid Förvaltningshögskolan presenterar tentativa resultat från sitt pågående avhandlingsprojekt om Sociala investeringar ur ett styrning- och redovisningsperspektiv.
Tänka nytt i offentlig upphandling: utblickar mot forskning, praktik och förvaltningspolitik
Emma Ek Österberg
Förvaltningshögskolan
3 December 2020
Emma Ek Österberg, fil dr och docent i offentlig förvaltning, berättar om utvecklingstendenser och aktuell forskning om offentlig upphandling, med särskilt fokus på social hållbarhet.
Presentationen baseras på ett pågående forskningsprojekt om social upphandling i kommunsektorn och tidigare forskning om offentlig upphandling, beställarrollen och marknadsskapande.
Branding och reputation management i kommuner – Mål, motivation och implikationer för lokaldemokratin
Åshild Skjegstad Lockert
Universitetet i Tromsø (UiT)
November 2020
Åshild Skjegstad Lockert är doktor i statsvetenskap vid Institutt for sosiologi, statsvitenskap og samfunnsplanlegging vid Universitetet i Tromsø.
Hon håller lunchseminarium med utgångspunkt i sin avhandling Kommunalt omdømme: Et fokus på sentrale aktørers motivasjon og konteksttilpasning. Observera att det norska ordet "omdømme" betyder "rykte", eller "reputation" på engelska.
Vad ett kommunalt mikrokosmos lärt mig om kommunal demokrati och förvaltning – Erfarenheter från Ålands 16 kommuner
Siv Sandberg
Åbo Akademi
Oktober 2020
Till Ålands ställning som en autonom region inom Finlands gränser hör egen lagstiftningsbehörighet över kommunala frågor. Som enda region i Norden har Åland fortfarande kvar en medeltida kommunindelning med 16 kommuner. Försök att reformera kommunindelningen har hittills varit resultatlösa, trots att den minsta kommunen har bara 95 invånare.
Siv Sandberg, som var utsedd av landskapsregeringen till kommunindelningsutredare under åren 2017-2019, beskriver vad Ålands kommunala mikrokosmos lärt henne om den kommunala självstyrelsens innersta väsen.
Siv Sandberg är också förra årets mottagare av Förvaltningshögskolans pris, som hon fick "För att genom förtjänstfull samverkan och kunskapsspridning kring strukturreformer främjat nyttogörande av forskning om offentlig förvaltning".
Vi är ingen ö – Vardagen i kommunal hälso- och sjukvård ur ett medarbetarperspektiv
Rebecka Arman
Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Januari 2020
Vad gör den kommunala hälso- och sjukvården, och varför? Det var frågeställningen i en rapport Rebecka Arman, Handelshögskolan GU, genomförde i syfte att ur medarbetarens perspektiv beskriva kommunal hälso- och sjukvård (KHSV).
Seminariet tar sin utgångspunkt rapporten “Vi är ingen ö” som gjordes genom FoU i Väst och Göteborgsregionen, och som visade att KHSV innebär stora fördelar men också utmaningar.
Så påverkar EU vår jämställdhetspolitik
Vanja Carlsson
Oktober 2019
EU:s regionalpolitik är ett område inom vilket EU:s jämställdhetspolitik primärt formuleras. Det betyder att jämställdhetspolitiken i stor utsträckning relateras till och får sin innehållsliga betydelse genom frågor om arbetsmarknad och regional utveckling.
Genom att utgå från EU:s regionalpolitik och den europeiska socialfonden (ESF) kommer seminariet att behandla om, och i så fall hur, EU påverkar jämställdhetspolitiken på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna.
Nudging – Ett styrmedel i tiden
Stig Montin
21 mars 2019
Vägbulor och organdonation, vad har det gemensamt? Seminariet handlar om ett styrmedel som bland annat kommer från två ekonomipristagare. Men vad är det? Är det en modefluga, ett evidensbaserat neutralt sätt att få oss att göra rätt utan att tänka efter, eller är det en fortsättning på anpassning till individualismen som system och ideologi?
Lärarkåren och förstelärarna
Sanna Eklund och Gustaf Kastberg
31 januari 2019
Förstelärare har gjort sitt intåg i svensk skola, men hur gick det egentligen? Har de blivit de främsta bland likar eller rektors hantlangare?
Under seminariet diskuteras konsekvenserna av en omstridd reform. Frågeställningar som tas upp är huruvida förstelärare etablerats i linje med reformen, om det påverkat lärarprofessionen och om detta kan vara något som stärker svensk skola? Seminariet tar sin utgångspunkt i den nyligen utgivna boken: "Lärarkåren och förstelärarna. Stärkt, splittrad och styrd profession".
Folkets främsta företrädare
David Karlsson
5 december 2018
Med utgångspunkt i den nyutkomna antologin "Folkets främsta företrädare" berättar David Karlsson om hur det står till med den svenska demokratin ur våra politikers perspektiv.
Regeringsbildningen under hösten 2018 har satt den svenska parlamentariska demokratin på tuffa prov, men forskningen visar också att trots utmaningarna är det mycket som fungerar väl och går i rätt riktning. Antologin bygger på analyser av Riksdagsundersökningen, och även resultat från Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen presenteras.
Att hantera svåra beslut
Jenny de Fine Licht
2 november 2018
Lokala beslutsfattare behöver ständigt väga olika intressen mot varandra och tvingas inte sällan fatta beslut som gör delar av befolkningen besvikna eller till och med upprörda. Hur kan dessa beslut hanteras för att i möjligaste mån skapa acceptans eller åtminstone tolerans hos befolkningen?
Jenny de Fine Licht berättar om sin avhandling där hon studerade förhållandet mellan öppenhet i beslutsfattande och befolkningens acceptans i fallet sjukvårdsprioriteringar, och introducerar ett nyligen påbörjat projekt om motiveringar (justifications) till svåra beslut där hon tillsammans med professor Peter Esaiasson bland annat studerar skolnedläggningar.
Framtiden och välfärden – bekymmer och förhoppningsfulla lösningar
Rolf Solli
26 september 2018
Förändringar inom välfärden hänger inte minst ihop med den demografiska utveckling som står för dörren. Nya data pekar på att mycket behöver göras när det gäller styrning, organisering och ledning.
Antagligen är den besvärligaste faktorn i sammanhanget personalfrågan, men det finns också andra svårigheter som måste hanteras.
Detta seminarium inleds med en demografisk översikt, därefter diskuterar vi olika lösningar, vad de kan tänkas betyda och vad som behöver prioriteras och beforskas.
Går det att lita på kommunernas redovisning?
Pierre Donatella
17 maj 2018
Redovisningsinformation baseras alltid på inslag av uppskattningar och bedömningar, och denna gråzon kan användas för att styra och manipulera ekonomiska resultat.
Hur ser det då ut i svenska kommuner, och hur påverkar det politiskt beslutsfattande och ansvarsutkrävande?
New Public Management
Tom S. Karlsson
28 mars 2018
Många har en åsikt om det, men få vet vad det är för något. NPM väcker känslor, men vad innebär det och hur har det kommit hit?
Förvaltningshögskolans Tom S. Karlsson reder ut begreppet och ger det en historisk kontext.
Tjänstemannen i skönlitteraturen
Anders Björnsson, Björn Rombach m.fl.
2 november 2017
Tjänstemannen; ofta lite grå och osynlig, men en person som är en viktig samhällsbärare och som vi borde veta mer om. Men vad kan vi lära oss om tjänstemannen genom att studera skönlitteratur?