Business History

Digitalisering inom stålindustrin 1970-2020

Imperievinster. Finansmarknadernas globalisering och avkastning på brittiska investeringar i Afrika

Göteborgska massmedier 1920-2021

Sustainable employment or forced entrepreneurship for weak groups in the labour market? - Ready-to-wear manufacturing and trade in 20th century Gothenburg and Helsinki

Anslagsgivare: Torsten Söderberg stiftelse (2012-2014)
Projektledare: Susanna Fellman
Forskare: Per Hallén

Handelshusens roll på kreditmarknaden, undersöks räkenskapsmaterial för att kartlägga den betydelse som Göteborgs handelshus hade på den lokala kreditmarknaden. En viktig del av projektet är att undersöka varifrån handelshusen fick kapital till utlåningsverksamheten. Projektet anknöt till ett nyligen avslutat större forskningsprojekt Krona eller klave. Olika sidor av mynt och krediter under Göteborgs 1800-tal, vilket utfördes i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum och som även det var finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse. Det projektet leddes av professor emeritus Martin Fritz och forskare var fil dr. Per Hallén, och fil.dr. Lili-Annè Aldman. Projektet arbetade med olika delar av den informella och formella kreditmarknaden under 1800-talet. Inom ramen för projektet förverkligades också en nyligen öppnad utställning med titeln Värdefullt vid Göteborgs Stadsmuseum.

Anslagsgivare: Torsten Söderbergs stiftelse 2015-2018
Projektledare: Susanna Fellman
Projektdeltagare: Malin Dahlström, Birgit Karlsson, Patrik Ekheimer

I projektet studeras hur internationaliseringen under olika perioder påverkat regleringen av konkurrensen och de internationella kartellernas strategier och funktion. Internationalisering är ett mångtydigt begrepp, men i detta sammanhang uppfattar vi internationalisering som de politiska åtgärder som vidtogs för att minska handelshinder och öka kapitalrörlighet, dvs en verksamhet som främst förknippas med 1900-talets andra hälft. Under 1900-talets första hälft fanns naturligtvis en rad internationella samarbeten men perioden karaktäriserades av minskande internationalisering då det gäller utrikeshandel och kapitalrörlighet. Dock var internationella samarbeten i form av karteller vanliga. Då internationaliseringen inom handel och kapital ökade under efterkrigstiden innebar det problem för de internationella kartellerna.

I undersökningen är studier av ett antal branscher, där internationella karteller förekommit centrala. I projektet kartläggs dock även hur konkurrensregleringen förändrats internationellt (framförallt EFTA, EEC, EU, men även Nationernas Förbund, WTO, etc.), samt den nationella konkurrenslagstiftningen och konkurrenspolitiken i Sverige. Dessa faktorer är nödvändiga för att förstå hur verksamhetsomgivningen förändrades både för olika karteller och för enskilda företag.

Den viktigaste frågan är hur företag i de undersökta branscherna påverkats av internationaliseringen i dess olika former. De tre industrierna som valts som studieobjekt är skogs-, cement och textilindustrin. De har samtliga varit viktiga i svenskt näringsliv. De har en del gemensamma drag - de kan dra nytta av skalfördelar, de har under 1900-talet varit satta under ett stort omvandlingstryck och de säljer varor som konkurrerar på en internationell marknad. De kan dock även uppvisa vissa intressanta skillnader, bl.a. den internationella konkurrensen har varierat avsevärt mellan industrierna och det är därför av särskilt intresse att jämföra dessa industrier och hur internationaliseringen påverkar konkurrensen. Skogsindustrin är framförallt en exportindustri, den allra största delen av produktionen går på export. För cementindustrin har å andra sidan exporten fungerat som en regulator av produktionen. Textilindustrin mötte till skillnad mot de två andra industrierna även internationell konkurrens på hemmamarknaden.

Anslagsgivare: Torsten Söderbergs stiftelse 2012-2016
Projektledare: Susanna Fellman
Projektdeltagare: Patrik Ekheimer (Chalmers), Peter Sandberg

Regleringen av karteller hänger ihop med frihandelsproblematiken, direktinvesteringar och ekonomisk integration. Som ofta framhållits tilläts karteller ofta verka relativt fritt under mellankrigstiden. Röster höjdes emellertid regelbundet på vissa håll om att man borde reglera deras verksamhet. Efter andra världskriget blev integration, frihandel och strävan mot en mera global värld viktiga målsättningar i den internationella politiken och program och organisationer av olika slag upprättades med syftet att befrämja frihandel och ekonomiska utveckling.

I studier av handelspolitik och frihandelssträvande har man främst studerat det som händer fram till ett lands gränser (tullskydd, kvantitativa restriktioner), men den utländska konkurrensen även begränsas genom företagens egna konkurrensbegränsande åtgärder. Avskaffandet av handelshinder kunde exempelvis motverkas av att företagen tilläts – med eller utan de nationella myndigheternas godkännande – vidta konkurrensbegränsande åtgärder. Myndigheterna som jobbade med internationella frihandelsavtal var naturligtvis medvetna om detta. T.ex. EFTA-avtalets s.k. artikel nr. 15 (1960) strävade att motverka karteller och konkurrensbegränsande avtal som hindrade frihandel, och även om effekterna förefaller att ha varit relativt små, påverkade artikel 15 nog konkurrenspolitiken. Många av de internationella kartellavtal som svenska eller finska företag ingick, var i praktiken nordiska, i vissa fall t.o.m. just finsk-svenska, där de s.k. Scan-avtalen inom skogsindustrin kanske utgör de mest kända, men liknande avtal fanns inom många andra branscher, ex. kalksten och cement. Avsikten var främst att gemensamt arbeta mot exportmarknaderna, men samtidigt undvika inbördes konkurrens på grannlandets marknader.

I projektet studeras det nordiska kartellsamarbetet under decennierna efter kriget. Frågor som besvaras är vilken press som ex. EFTA-samarbetet på det nordiska kartellsamarbetet, och hur myndigheterna förhöll sig till de internationella avtalen då trycket utifrån ökade på att man mera effektivt skulle ta itu med de konkurrensbegränsande avtalen? Hur svarade kartellerna och branschorganisationerna på de förändringarna som EFTA och andra frihandelsavtal föranledde? Hur skulle myndigheterna förhålla sig till dessa avtal och samtidigt arbeta för ökad frihandel? I de nordiska länderna fanns det på politisk nivå samtidigt en vilja till att öka just den inbördes integrationen. Sverige och Finland reglerade t.ex. utländska direktinvesteringar strikt under dessa decennier, men trots det förekom det en vilja stimulera direktinvesteringarna inom Norden. Sågs direktinvesteringar som ett alternativ till dessa nordiska karteller? Ex. på 1990-talet tog sig kartellsamarbete ofta nya former just som direktinvesteringar och gränsöverskridande fusioner mellan länderna.

Anslagsgivare: Adlerbertska fonden
Projektledare: Malin Dahlström

Syftet med projektet är att undersöka hur begreppet hållbarhet används i diskussioner kring framtida brytning av kalksten och cementproduktion. Utgångspunkten för projektet är de diskussioner som just nu pågår angående den planerade brytningen av kalksten på norra Gotland, den så kallade konflikten om Ojnareskogen. I projektet kommer jag att studera debatten och undersöka den historiska bakgrunden till konflikten.

Under flera år har det pågått en debatt om brytningen av kalksten och hållbarhet har använts som argument både för och emot kalkstensbrytning. Miljömässig hållbarhet har ställts emot social och ekonomisk hållbarhet. Oppositionen mot kalkstensbrytningen använder argumentet att ett nytt stort kalkstensbrott skulle påverka grundvattnet, skapa stora hål i marken och förstöra värdefull natur. Försvararna av kalkstenbrottet motargument handlar framförallt om att arbetstillfällen försvinner och att det är viktigt att ha regional näringslivsverksamhet. Projektet finansieras av Adlerbertska forskningsstiftelsen.

Konkurrenslagstiftningens påverkan på utvecklingen inom cementindustrin i USA och Sverige

Anslagsgivare: Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse
Projektledare: Sverker Jonsson, GU
Medverkande: Oskar Broberg, GU, Magnus Gianneschi, Högskolan i Borås
Start: 2012

Slutredovisat i boken Svensk reklam. Annonser, varumärken och marknadskommunikation, 2016.

Under 1900-talets sista årtionden och början av 2000- talet förändrades svensk ekonomi, och en stor del i denna process hade massmedia och reklam. I projektet beskrivs och analyseras reklammarknadens omvandling mellan 1975 och 2012 med utgångspunkt i ett omfattande statistiskt underlag för företags och andra organisationers utgifter för reklam. Med hjälp av branschhistoriskt material och intervjuer analyseras sambanden mellan finansiella flöden, medielandskapets tillväxt och samhällets utveckling.

Anslagsgivare: Finska Vetenskaps-Societeten
Projektledare/forskare: Susanna Fellman

Detta projekt är ett delprojekt i ett större internationellt forskningssamarbete med titeln The power of elites - Business elites in the long 20th century, där avsikten är att studera och jämföra näringslivseliten och dess struktur i olika länder, analysera ingående förändringar i elitens sammansättning över ett längre tidsperspektiv samt sammanlänka dessa förändringar med större övergripande ekonomiska, samhälleliga och institutionella förändringar. Projektets teoretiska ramverk är förankrat i den s.k. Varities of Capitalism-litteraturen. Utgångshypotesen är nämligen att förändringar i ekonomisk och institutionell modell har stor betydelse för i näringslivselitens sammansättning. Samtidigt påverkar emellertid även eliten hur den ekonomiska och industriella modellen utvecklas; näringslivseliten är en stark påtryckningsgrupp, både direkt och indirekt. Därmed har projektet även ett starkt aktörsperspektiv. Projektet tar empiriskt avstamp i ett tidigare internationellt forskningssamarbete kring nätverk i näringslivet som utmynnade i en bok, Thomas David & Gerarda Westerhuis (eds.). The Power of Corporate Networks. – A Comparative and Historical Perspective (Routledge 2013). I boken ingick ett kapitel som Fellman samförfattat med ett antal kolleger. I det nu avslutade nätverksprojektet skapades databaser enligt gemensamma kriterier. Dessa databaser kommer nu att utvidgas med ny information, med syfte att svara på de nya forskningsfrågorna. Fellmans delprojekt baserar sig dessutom i hög grad på hennes tidigare forskning kring den finska industrieliten (Fellman 2000, 2001, 2003, 2014).