Civilrätt

Det civilrättsliga ämnet spänner över stora delar av rättssystemet och omfattar många olika discipliner. Civilrättsgruppen vid Juridiska Institutionen har som svar på frågan efter vad som förenar de olika disciplinerna identifierat rättslig dispositivitet som gemensam nämnare, det vill säga rättssubjekts frihet att själva gestalta sina juridiska mellanhavanden.

Av denna utgångspunkt följer att avtalet som rättsligt instrument och marknaden som mekanism för utbyte av varor och tjänster, utgör centrala element inom det civilrättsliga forskningsområdet. Dispositiviteten utgör dock endast en teoretisk utgångspunkt: i stor utsträckning handlar de många olika civilrättsliga disciplinerna dels om inskränkningar i dispositiviteten, dels om hur tvister mellan parter ska avgöras när de inte själva förmår lösa sina oenigheter.

Inom denna abstrakta förståelse av det civilrättsliga ämnet ryms forskning på bland annat avtals-, köp- och konsumenträtt, skadeståndsrätt, associationsrätt, marknads- och konkurrensrätt, familjerätt, arbetsrätt, immaterialrätt, sak- och exekutionsrätt, fordringsrätt och rättsliga problem i gränslandet mellan civilrätten och den offentliga rätten. Närmare beskrivning av specifika civilrättsliga forskningsprojekt finns under Civilrättsgruppens persongalleri.

Civilrättsgruppen jobbar aktivt för att skapa en kritisk men öppen forskningsmiljö som inkluderar samtliga forskare och forskarstuderande med civilrättslig anknytning. Som ett led i detta arbete anordnas två till tre forskningsseminarier varje termin, ibland med inbjudna forskare från andra lärosäten och ibland med forskare från den egna institutionen. Några exempel på teman vilka har behandlats under Civilrättsgruppens forskningsseminarier är traditionsprincipens vara eller icke vara inom sakrätten, arbetsrättens utvecklingslinjer, sedvanerätt som rättsligt fenomen, reglering och avtal på elmarknaden, regleringsteoretiska perspektiv på aktiebolagsrätten, med mera.