Mål 16 - fredliga och inkluderande samhällen

Med hjälp av juridiken kan vi bygga och upprätthålla ansvarsfulla, effektiva, inkluderande och rättvisa institutioner som utgör grunden för det vi kallar en rättsstat. Genom en fungerande rättsstat kan alla människors likhet inför lagen samt ‘access to justice’ säkerställas, vilket är centrala frågeställningar i mycket av den straff- och processrättsliga forskning som bedrivs på Handelshögskolan.

Med juridikens hjälp kan vi skapa regler och system som syftar till att motverkar våld, konflikter och korruption. Den här typen av regler formuleras ofta inom ramen för straffrätten, viket är ytterligare ett exempel på hur den straffrättsliga forskningen tar sig an hållbarhetsmålet och fredliga och inkluderande samhällen.

Användningen av artificiell intelligens i en juridisk kontext, exempelvis vid juridiskt beslutsfattande är något som bl.a. aktualiserar frågeställningar kring rättssäkerhet, objektivitet, transparens och effektivitet. Den forskning på Juridiska institutionen som bedrivs inom området AI och rätten är alltså också av relevans för det aktuella hållbarhetsmålet.

EU-rätten och annan internationell rätt som rör mellanstatliga och överstatliga förhållanden grundar sig inte sällan i målsättningar om hållbara relationer och institutioner. Därför berör den forskning som bedrivs på dessa områden ofta hållbarhetsmålet om fredliga och inkluderande samhällen. Regleringen kring civila- och sociala rättigheter tar avstamp i målsättningar om hållbara och inkluderande samhällen och därför har forskning kring rättighetslagstiftning ofta bäring på det aktuella hållbarhetsmålet.