Forskning

Regioner förändras ständigt. Framför allt har expansionen av större städer på bekostnad av periferin lett till ökande regionala skillnader i Sverige och över hela världen. Dessutom sker regionala strukturförändringar när traditionella industrier möter nedgång och nya industrier växer fram. Nedgående och framväxande industrier har ofta inte samma lokaliseringsmönster, och strukturförändringar påverkar därför förhållandet mellan regioner. Denna ekonomiska och geografiska utveckling har  konsekvenser för människor som bor och arbetar i olika regioner. Samtidigt utmanar teknisk och institutionell förändring de rådande regionala utvecklingsmönstren och förändrar förutsättningarna för regional tillväxt. CRA riktar sig mot dessa processer och utmaningar. genomför en rad forskningsprojekt om regional ekonomisk utveckling, strukturförändringar, arbetskraftens rörlighet och kompetens, regional innovation och politik, hållbarhetsövergångar och affärsmodellinnovation.

Pågående projekt

Svensk regionalekonomisk utveckling och omvandling; dåtid, nutid och framtid

Svensk ekonomisk geografi är i snabb förändring. Relationerna mellan regioner ändras över tid och inom regionerna sker en snabb strukturomvandling. För att förstå regioners långsiktiga utvecklingsmöjligheter finns mycket att lära av historien. Syftet med projektet är att genom analys av historiska tidsserier och identifiering av centrala faktorer för regional tillväxt ta fram historiskt baserad kunskap. Kunskapsinhämtandet sker genom analyser av de geografiska konsekvenserna av automatisering, re-industrialisering och en ökad integration mellan tillverkningsindustri och tillverkningsnära tjänstesektor. Projektet handlar därför om hur tillväxt fördelas regionalt samt på hur dessa mönster påverkas och interagerar med mer omvälvande teknologiska och strukturella förändringar.

Martin Henning, Roman Martin och forskare på Lunds universitet
Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond, 2018-2021

Efterfrågans betydelse för regional utveckling - livsmedelsindustrin i omvandling

Forskningen om regional omställning har visat hur ekonomiska förändringar sker som ett resultat av innovation och regional kunskapsuppbyggnad. I projektet vill vi öka förståelsen för den roll efterfrågan spelar i den regionala industriutvecklingen och framför allt fokusera på livsmedelsindustrins omställning mot en mer miljövänlig produktion. Det empiriska underlaget är två svenska regioner, Skåne och Värmland, där livsmedelsindustrin spelar en betydande roll. Projektet kommer att kombinera kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder: en bred undersökning av livsmedelsföretag kombinerad med mer djupgående fallstudier av innovationsprocesser för miljövänliga livsmedel. 

Roman Martin och Hanna Martin
FORMAS, 2017–2021

Humankapital för industri 4.0. Hur företagens bemanningsstrategier påverkar arbetskraftens förutsättningar till kompetensomställning och arbetsmarknadsrörlighet

Vi möts dagligen av nyheter om hur tekniska genombrott förändrar vår vardag som att till exempel sociala robotar och digitala gränssnitt kommer förändra förutsättningarna för företag och branscher. Den tekniska utvecklingen förväntas också ha dramatiska effekter på arbetsmarknaden. Projektet skapar en djupare förståelse för teknologiers konsekvenser för individer på arbetsmarknaden genom att undersöka hur företagens bemanningsstrategier hanterar omvandlingens effekter. Vi är framför allt intresserade av tillverkningsindustri och avancerad industrinära tjänstesektor. Hur utvecklar företag sina kompetensresurser i tider av teknologisk förändring? Vilka nya krav ställs på de anställda? Vilka konsekvenser får detta för arbetstagare?

Martin Henning
FORTE, 2020–2022

Rörlighet, val och flexibilitet: uppkomst och förebyggande av ekonomiska, institutionella och geografiska ojämlikheter på svensk arbetsmarknad

Under de senaste två decennierna har den svenska arbetsmarknaden uppvisat tendenser till starka ekonomiska, institutionella och geografiska förändringar och ökad ojämlikhet. Det här projektet kommer att öka kunskapen om de ökande jämlikheterna. I projektet kommer forskarna att analysera de individuella rörlighetsmönster mellan inkomstgrupper, yrken och regioner som bygger upp ojämlikheter på den svenska arbetsmarknaden över tid, och undersöka under vilka individuella och regionala förutsättningar som individer rör sig mot bättre eller sämre jobb respektive mer eller mindre flexibla arbetsformer, utforska individers val av flexibla arbetsformer och strategier för att skapa arbetsmarknadsmässig trygghet,     dra slutsatser om de institutionella arbetstrygghets- och försäkringsmässiga konsekvenser som en mer ojämlik arbetsmarknad får, och de åtgärder som behövs för att förbättra situationen.

Martin Henning, Maria Norbäck och forskare på Uppsala universitet och Stockholms universitet
2020–2022

Avslutade projekt

Kreativ förstörelse, förstörande förstörelse och regional arbetsmarknadsdynamik

I tider av ekonomisk kris är det lätt att bli fångad av dagsaktuella orosmoment som berör utvecklingen på arbetsmarknaden i olika delar av landet. Men vilka är egentligen de långsiktiga konsekvenserna av kriser för individer, företag och regioner? Med hjälp av unik svensk longitudinell registerdata, som länkar individer med företag och regioner från 1960-talet fram till idag, studerar projektet vilka faktorer och processer som påverkar när förändringsprocesser resulterar i ’kreativ förstörelse’ respektive ’förstörande förstörelse’. Projektet har därmed för avsikt att fördjupa kunskaperna om vilka individer, företag och regioner som lyckas bäst med att dra nytta av kvalitativ förändring, och under vilka förutsättningar detta sker.

Martin Henning och Rikard Eriksson på Umeå universitet
FORTE, 2014-2017

Strategiskt förnyelsearbete inom svensk industri

Projektets syfte var att studera hur strategiskt förnyelsearbetet inom svenska och utlandsägda tillverkningsföretag i Sverige påverkas genom att de ingår i globala värdekedjor. Vi samlade in ett stort empiriskt material, inkl. företagsintervjuer, som generellt visar att förnyelsearbetet inte påverkats negativt till följd av att man ingår i globala värdekedjor. Detta är en intressant, viktig iakttagelse för att förstå dynamiken inom tillverkningsindustrin i Sverige, dessutom kan vår insamlade data och de företagskontakter vi byggt upp vara värdefulla vid fortsatta studier

Claes Göran Alvstam, Martin Henning, Inge Ivarsson, Richard Nakamura and Ramsin Yakob
Vinnova, 2017-2019