Göteborgs universitet
Bild
En person tittar på ett foto i arktisk miljö
Fältbild från Tyrone Martinssons forskningsporträtt om klimatförändringar på Svalbard.
Länkstig

Avancerade studier som skapar nya yrkesmöjligheter

Från klimatförändringar på Svalbard till konstnärliga metoder inom organisationer. Kursutbudet på HDK-Valands avancerade nivå är brett. Kurserna erbjuder en möjlighet till utveckling inom det egna yrkesområdet − oavsett om du söker spetskunskap, inspiration eller tvärvetenskapligt perspektiv.

HDK-Valand har ett av Nordens största utbud av fristående kurser i konst och design på avancerad nivå. Kurserna vänder sig till personer inom konstnärliga yrken − men också verksamma inom helt andra yrkesområden − som vill utveckla sig själva, sin kompetens och skapa nya arbetsmöjligheter.

Kurserna utforskar en mängd olika spänningsfält, som Mellan design och arkitektur, Att beställa och curera samtidskonst i det offentliga rummet samt Design och det posthumanistiska perspektivet.

Tyrone Martinsson är professor i fotografi och ansvarig för kursen ”Visuell praktik för hållbar miljö − expanderat berättande”:

− Jag hoppas att min kurs ska ge studenterna verktyg de sedan kan applicera i sin egen verksamhet och inspiration att arbeta med människor från skilda discipliner. Idag jobbar hela forskningsvärlden mer tvärvetenskapligt och det krävs bredd för att ta sig an en del av dagens svåra frågor, säger han.  

Utgår från egen forskning

Tyrone Martinssons kurs utgår från hans egen forskning kring visuella metoder för att kommunicera effekter av klimatförändringar. Det hela började med Andrées polarexpedition till Svalbard och mer specifikt expeditionsdeltagaren och fotografen Nils Strindberg.

− Det finns ett stort intresse för expeditionens andra och händelserika år, men jag tycker att det första året är mest intressant. Då satt de fast och väntade på vind. Under tiden dokumenterade den unge lovande forskaren och fotografen Nils Strindberg med sin kamera. Bilderna är unika dokument som bidrar till en inblick i hur Svalbard har förändrats genom åren.

Strindbergs metoder och bilder blev startpunkten för Tyrone Martinssons forskning. Med utgångspunkt i Svalbard, via fältstudier i arkiv och bibliotek i jakt på gamla bilder och med hjälp av nya digitala verktyg arbetar han och hans forskningsteam med en visuell berättelse om klimatförändringarna. En historisk sannsaga om vår relation till naturen, berättad med hjälp av estetik och naturvetenskap.   

Mer konkret använder han metoden refotografering. Det vill säga att utgå från en historisk bild tagen på en specifik plats och sedan ta en ny bild på exakt samma plats. Det blir en studie av ett landskap i förändring och ett sätt att komplettera naturvetenskapens möjligheter att kommunicera kring klimatförändringarna.

− Just nu jobbar jag med klimatförändringarnas avtryck på glaciärer. Jag kan förklara det med mängder av naturvetenskapliga data men det vetenskapliga språket är inte alltid riktat till en allmänhet. Med hjälp av visuella data kan jag bygga fotografiska tidsserier som gör det lättare att förställa sig vad som hänt över tid. Jag kan ta Arktis hit – skapa förståelse och göra processerna tillgängliga för fler, säger han.

Från olika discipliner

Tyrone Martinssons kurs på avancerad nivå vänder sig till personer som är intresserade av hur man kan kommunicera kring forskning och förmedla kunskap kring miljöfrågor. Ett av antagningskraven är att du ska kunna bidra med ett eget perspektiv och en frågeställning utifrån din verksamhet.

− Kursen är som ett stort bord där vi lägger det vi vill undersöka. Alla kommer från olika håll, det kan vara museivärlden eller en naturvetenskaplig disciplin, och tillsammans sätter vi oss funderar på hur vi kan ge materialet en röst, säger han.

Precis som Tyrone Martinssons egen forskning bygger kursen på fältstudier. Studenterna ska självständigt planera, genomföra och dokumentera ett mindre fältarbete och redovisa det genom en gestaltande presentation. Över arbetet svävar bland annat Nils Strindbergs ande.     

− Vår utgångspunkt kommer att vara vetenskapliga fältstudier i historien som har en tydlig relation mellan konst och vetenskap, säger Tyrone Martinsson.

En annan av HDK−Valands fristående kurser på avancerad nivå som vänder sig till studenter inom olika yrkesområden är ”Konstnärliga metoder i ett organisatoriskt sammanhang”. Kursen utforskar hur konstnärliga metoder kan användas för att skapa förändring och utveckling inom olika organisationer, både i privat och offentlig sektor.

Samantha Hookway är designer och universitetsadjunkt på HDK-Valand och ansvarig för kursen:  

− Du ska ha en ambition att utvecklas professionellt. Det kan till exempel vara någon som arbetar inom en organisation och har ägnat sig lite åt konst. Kanske är hen trött på sitt jobb och vill föra in ett kreativt perspektiv eller kanske tagit någon konstlektion och vill applicera det i sin nuvarande anställning, säger hon.

Arbete utifrån fallstudier

Samantha Hookway berättar att kursen är på distans och mestadels är förlagd till sen eftermiddag för att studenterna ska kunna kombinera den med sitt vanliga arbete. Tanken är att de sökande ska utgå ifrån en problemställning eller ett utvecklingsbehov i den organisation de befinner sig i för närvarande eller som de vill arbeta för i framtiden.

Kursen är uppdelad i två delar med fallstudier. I den första delen kommer studenterna att få utforska konstnärliga metoder genom praktiska övningar. Till sin hjälp har de teorier om strategisk design, social innovation och organisationsförändring. 

−  Genom att utgå från teorierna kan de skapa en lins eller ram som de tittar och analyserar sitt projekt genom. Uppgiften är att skapa en analytisk metod och exemplet i fallstudien får teorin att komma till liv.

I kursens andra del ska studenterna utveckla ett konkret förslag på ett projekt som använder konstnärliga metoder i en organisation.

Precis Tyrone Martinsson är Samantha Hookways förhoppning att kursen ska ge studenterna verktyg de kan använda i sitt yrkesliv.  

− Mitt drömscenario är att deras förslag blir praktiskt implementerade i deras organisation efter kursen. Om det inte är möjligt får de ändå med sig vokabulär, argument och metoder som ger möjlighet och makt att prata om och införa konstnärliga metoder inom organisatoriska sammanhang, säger Samantha Hookway.

Text: Åsa Rehnström