Cell- och molekylärbiologi
Forskarna inom cell- och molekylärbiologi studerar livets molekyler och celler för att på sikt förbättra människans hälsa och miljön. Med många ämnesöverskridande samarbeten med kemister, kliniker, bioinformatiker, läkemedels- och biotekniska företag är våra forskargrupper i hjärtat av Göteborgs universitets forskning inom life science.
Huvudområden
- Bakterieinfektioner
- Cancer
- Föroreningar
- Glykobiologi
- Malaria
- Metabola, utvecklingsmässiga, nervnedbrytande och ärftliga sjukdomar som till exempel diabetes och Alzheimer's
- Åldrande.
Fokusområden
- Antibiotikaresistens i bakterier och malariaparasiter
- Cellers stressmotstånd
- Cellskelettets uppbyggnad och nedbrytning
- Embryots utveckling till foster
- Kontroll av proteinkvalitet
- Metallbiologi
- Molekylers och arvsmassors evolution
- Signalering och kommunikation i mikrober
- Ämnesomsättningens reglering.
Våra forskare kombinerar avancerade molekylära metoder såsom genetisk ingenjörskonst med datorbaserad analys för att förstå jäst, bakterie, mask, mus och människoceller. Särskilda styrkor är användningen av jästceller som biologiska modellsystem för människoceller samt robotiserade system för att registrera egenskaper hos många celler samtidigt.
Publikationer, forskningsbidrag och samarbeten
Forskningen inom cell- och molekylärbiologi håller hög kvalitet. Våra forskare publicerar vetenskapliga rapporter i högt rankade tidskrifter såsom Nature, Science och Cell. Ett flertal har tilldelats forskningsbidrag från prestigefyllda vetenskapsråd, bland annat från det Europeiska forskningsrådet och Wallenberg Stiftelsen. Våra forskargrupper har också långvariga samarbeten med ledande forskare över hela världen. Vi samarbetar bland annat med andra universitet i Nice, Abuja och Toronto.
Anders Blomberg, professor emeritus i funktionsgenomik
Anders Blomberg studerar hur framförallt havslevande organismer hanterar stress, som uttorkning och förorenande kemikalier. Han använder framför allt metoder inom funktionsgenomik.
Modell: Jäst och havstulpan.
Daniel Bojar, biträdande universitetslektor i bioinformatik
Komplexa kolhydrater eller glykaner finns på varje cellyta och på de flesta proteiner. Med hjälp av maskininlärning och syntetisk biologi kan vi ta reda på glykanernas biologiska funktioner och nyttja dem för biomedicinska behandlingar.
Modell: människoceller.
Peter Carlsson, professor i genetik
Peter Carlsson undersöker hur en klass av regleringsproteiner kontrollerar geners uttryck under embryots utveckling, cellers differentiering och sjukdomsutveckling genom musgenetik och molekylära metoder.
Modell: mus och människoceller.
Anne Farewell, universitetslektor i molekylär mikrobiologi
Anne Farewell undersöker spridningen av antibiotikaresistensgener mellan bakterier med tanken att fördröja denna och därigenom förlänga tiden innan vilken en ny antibiotika förlorar sin användbarhet. Hon utvecklar också undervisningen på universitetsnivå.
Modell: bakterieceller.
Julie Grantham, professor i mammal cellbiologi
Julie Grantham studerar hur proteinet CCT kontrollerar andra proteiners vikning och veckning och därigenom cellskelettet och mikrotubulernas funktion i celldelningen.
Modell: mus och människoceller.
Beidong Liu, professor i cell - och molekylärbiologi
Beidong Liu utvecklar storskaliga metoder för att avläsa cellegenskaper som har betydelse för hur proteiner klibbar ihop till aggregat och åldrar celler, ändrar stressförsvaret och orsakar nervnedbrytande sjukdomar.
Modell: jästceller.
Anders Lundgren, forskare i nanobioteknik
Anders Lundgren undersöker hur celler, bakterier och partiklar binder till och organiserar sig på ytor. Anders tar fram metoder för att mäta svaga cellulära interaktioner samt utvecklar biofunktionella, exempelvis antibakteriella, ytor.
Margit Mahlapuu, professor i molekylär genetik
Margit Mahlapuu kartlägger de molekylära mekanismer som styr lipidinlagring, inflammation och insulinkänslighet i levern, samt undersöker hur dessa processer i levern påverkar andra vävnader.
Modell: mus och människoceller.
Marc Pilon, professor i genetik
Marc Pilon studerar genetiska mekanismer som reglerar hur cellmembranets sammansättning förändras som ett svar på kost- eller miljöutmaningar.
Modell: mask, mus och människoceller.
Hiroki Shibuya, biträdande universitetslektor i molekylärbiologi
Hiroki Shibuya studerar kromosomernas nedärvning vid meiotisk celldelning i däggdjur. Han använder en kombination av genetiska, cytologiska och biokemiska metoder.
Modell: mus och människoceller.
Åsa Sjöling, professor i prokaryot mikrobiologi
Åsa Sjöling studerar hur diarréframkallande enterotoxigena E. coli (ETEC) reglerar virulens och överlevnad i tarmen och i miljön samt hur antibiotikaresistensgener sprids mellan bakterier.
Modell: bakterieceller.
Mer information om Åsa Sjöling
Per Sunnerhagen, professor i eukaryot molekylärbiologi
Stress ändrar mängden och fördelningen av ribonukleinsyror samt bildningen av protein och ribonukleinsyraklumpar. Därigenom ändras cellens motståndskraften mot stress, signalering och hur cancerceller svarar på behandling.
Per Sunnerhagen studerar också antibiotikaresistens i bakterier och malariaparasiter för att upptäcka nya mål för mediciner.
Modell: jäst och bakterieceller.
Markus Tamas, professor i eukaryot mikrobiologi
Markus Tamas studerar hur celler förgiftas av metaller, känner av giftiga metaller i sin omgivning och blir motståndskraftiga mot dem. Han använder mikrobiologiska, cellbiologiska och genetiska metoder.
Modell: jästceller.
Kaisa Thorell, biträdande universitetslektor i mikrobiologi
Bakterien Helicobacter pylori är en viktig riskfaktor för att utveckla magsäckscancer. Vi studerar bakteriens arvsmassa och mikrobiell diversitet med fokus på faktorer som påverkar hur bakterierna interagerar med magsäckens celler.
Modell: bakterie- och människoceller.
Jonas Warringer, universitetslektor i molekylär evolution
Molekyler i cancerceller och infekterande bakterier förändras över tid vilket ofta medför att behandlingar misslyckas. Genom att förstå och motverka cancercellers och bakteriers molekylära evolution hoppas Jonas Warringer att förbättra utfallet av behandlingar och därigenom människors hälsa.
Modell: jäst och bakterieceller.
Forskningen i cell- och molekylärbiologi bidrar på många olika sätt till en hållbar utveckling. Vi arbetar bland annat med
God hälsa och välbefinnande
Våra forskare utvecklar nya mål och strategier för att motverka
- Bakterieinfektioner och antibiotikaresistens
- Cancer
- Malaria
- Metabola sjukdomar, inklusive diabetes, och fettlever
- Nervnedbrytande sjukdomar, inklusive Alzheimer
- Utvecklingssjukdomar
- Åldrande
- Ärftliga (genetiska) sjukdomar.
Rent vatten och sanitet för alla samt Hållbara städer och samhällen
Våra forskare utvecklar nya strategier och metoder för att motverka
- Metallers och kemikaliers förorening av land och vatten
- Rening av avloppsvatten.