Regler för dykning

Innan du planerar någon form av dykning vid Kristineberg, är det viktigt att du i god tid tar kontakt med vår dykverksamhetsledare. De kommer att ge dig vidare instruktioner och utfärda dyktillstånd.

Följande regler och föreskrifter måste följas vid all dykning på Kristineberg för studier, forskningsarbete och insamling av material:

• Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling – Dykeriarbete (AFS 2010:16)
• Dykregler vid Göteborgs universitet (pdf)

All dykning är frivillig.

Vetenskapsdykning

För lättare vetenskapsdykning inom tjänsten (forskare, gästforskare, doktorander och annan personal) så ska dykaren:

• ha ett gällande yrkesdykarcertifikat minst i nivå med svenskt yrkesdykarcertifikat S30 (vilket motsvarar IDSA Level 1) eller ett European Scientific Diver (ESD) certifikat
• ha genomgått och blivit godkänd för dykning vid en medicinsk kontroll enligt AFS 2019:3 (pdf) eller ha ett motsvarande utländskt intyg
• inom de tre sista åren genomgått HLR-utbildning
• vid användning av eventuell projektägd/personlig dykutrustning, ska den vara CE-märkt och uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter samt ha genomgått service/underhåll av auktoriserad dykfirma de senaste 12 månaderna
• ha intyg från prefekt/arbetsgivare om att personen är utbildad, godkänd och försäkrad för det specificerade dykeriarbetet

För mer komplicerade arbeten (exempelvis för dyk i starkt strömmande vatten, under is, offshore, på större djup eller där tung utrustning ska användas) kan medföra ytterligare kompetenskrav.

Ett dyklag vid vetenskapsdykning/arbetsdykning ska bestå av minst 3 personer; en dykarledare med minst DykLS eller AESD certifikat, en dykare och en reservdykare, båda med minst S30 eller ESD certifikat. Dykarledaren avgör i dykplaneringen/riskbedömningen om fler personer bör ingå i dyklaget för att dykningen ska kunna genomföras på ett säkert sätt.

En dykarledare ska planera och på dykplatsen leda och övervaka dykverksamheten. Den som ska leda ett dyk ska ha utbildning minst i nivå med svenskt dykarledare S30 (DykL S) eller Advanced European Scientific Diver (AESD) men vid mer komplicerade arbeten kan ytterligare kompetens krävas.

Innan och efter dyk

Före dyk ska skriftlig dykplanering och riskbedömning (Dive plan and Risk assessment) genomföras av dykarledaren. Denna ska arkiveras.

Efter dyk ska dyken loggas i Göteborgs universitets digitala dykjournal. För att få tillgång till dykjournalen kontakta dykverksamhetsledaren. Dykaren ansvarar också för att dokumentera sin dykning i sin privata loggbok.

Ett dyklag vid vetenskapsdykning/arbetsdykning ska bestå av minst 3 personer; en dykarledare 

Eventuell incident eller avvikelse vid dykning ska rapporteras i systemet för incident- och avvikelsehantering (IA), som anställda vid Göteborgs universitet når via Medarbetarportalen. Övriga ska kontakta dykverksamhetsledaren. Rapporteringsblankett i pdf laddas ner från denna webbsida.

Dykning inom utbildning

Vid dykning inom ramen för studier samt vid utbildning och kompetensutveckling är det dykarledaren som avgör vilken tidigare kompetens som fordras för det enskilda dyket.

Enligt Göteborgs universitets dykregler ska dykaren som utför dykning inom sin utbildning:

• ha en kompetensnivå som ej bör understiga CMAS**, PADI Rescue Diver eller motsvarande certifieringsnivå för sportdykare
• ha genomgått och blivit godkänd för dykning vid en medicinsk kontroll enligt AFS 2019:3 (pdf) eller ha ett motsvarande utländskt intyg
• inom de tre sista åren genomgått HLR-utbildning
• vid användning av eventuell personlig dykutrustning ska dykutrustningen vara CE-märkt och uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter samt ha genomgått service/underhåll av auktoriserad dykfirma de senaste 12 månaderna

Det minsta dyklaget vid utbildning består av 3 personer; en dykarledare med minst DykLS eller AESD certifikat, den person som genomgår utbildningen och en dykare med minst S30 eller ESD certifikat. Dykningen ska planeras och dokumenteras som vid vetenskapsdykning.

Fritidsdykning

Fritidsdykning innebär en möjlighet för studenter och personal att uppleva den miljö som man arbetar i. Det kan också främja att fler utbildar sig till vetenskapsdykare. Centret har inget ansvar för vad anställda och studenter gör på sin fritid men arbete vid centret innebär ofta att man tillbringar sin fritid där. Om man på fritiden vill hyra båt och använda dykfaciliteter eller kompressor ställs krav på vilken kompetens man har.

Dykaren ska då:

• ha en kompetensnivå som ej understiger CMAS**, PADI Rescue Diver eller motsvarande certifieringsnivå för sportdykare
• kunna uppvisa en gällande hälsodeklaration/läkarundersökning enligt SSDF:s eller annat utbildningsystems rekommendationer
• inom de tre sista åren genomgått HLR-utbildning
• vid användning av eventuell personlig dykutrustning ska intyg kunna uppvisas på att utrustningen undergått service enligt tillverkarens rekommendationer
• ha en på fritiden gällande dykolycksfallsförsäkring
• genomföra dykningarna enligt Svenska sportdykarförbundets (SSDF) dykpraxis

Snorkling och fridykning

Snorkling/fridykning kan användas för observationer och enklare arbete i marin miljö.

• Före utfärd bör man göra en planering och riskbedömning av sitt arbete, och på plats bör man göra ytterligare en riskbedömning av själva platsen
• Om snorkling enbart sker vid ytan kan observatör i båt eller på strand användas och vid risk för båttrafik bör dykflagg användas
• Fridykning ska alltid ske i par med visuell kontakt, detta innebär att en person hela tiden ska ligga i vattenytan och observera personen som dyker
• Vid snorkling och fridykning är endast normal viktbelastning tillåten och man får inte utföra arbeten som innebär intrasslingsrisk.
• Fridykning är tillåtet till ett maxdjup av 10 meter och ej större än siktdjupet.
• Ingen fridykning får ske vid vattentemperaturer under 4 ºC eller i starkt strömmande vatten.

Samarbete för att utveckla vetenskapsdykning

Via Göteborgs universitet ingår vi i ett samarbete med YRGO (Yrkeshögskolan i Göteborg), Dykarskolan i Stockholm, Svenska vetenskapsdykarkommittén (VDK), Nätverk svensk dykning (NSD) och European Scientific Dive Panel (ESDP) som ett led att utveckla vetenskapsdykningen nationellt och internationellt och för att främja säkerhetsarbetet kring vetenskapsdykningen.