På Göteborgs konstmuseum får Victoria se baksidan av konsten
Längst upp på Avenyn breder Göteborgs konstmuseum ut sig. Innanför väggarna finns flera våningar konst. En kilometer bort, på Guldheden, ligger en något mer anonym byggnad men med en insida full av kunskap. Där utbildas Sveriges blivande konservatorer. Victoria Skalleberg är ett exempel på hur innehållet i dessa byggnader ger näring åt varandra.
Victoria Skalleberg är utbildad papperskonservator och avslutade sina studier på Institutionen för kulturvård våren 2020. Trots att hon är relativt nyutexaminerad har hon redan en hel del praktisk erfarenhet från arbete som konservator på Göteborgs konstmuseum.
– Att få arbeta på ett museum med en jättestor och fin samling är det absolut bästa jag kan tänka mig, att få komma nära verken, att få titta på baksidan eller längst ut på kanten av ett verk där konstnären kanske har skrivit någonting, det är det bästa, säger Victoria Skalleberg och entusiasmen i den lugna rösten lyser igenom.
Praktik ledde till projektanställning
För Victoria har konstdelen i konservatorsyrket varit viktigt från början och vägen in till utbildningen gick via konsthistoria. Under andra året på utbildningen ingick det några veckors undervisning på plats på museet med konstmuseets papperskonservator Mariateresa Pullano som lärare. Detta ledde till att Victoria senare gjorde sitt kandidatarbete med verk från samlingen, pigmentidentifikation i Ivar Arosenius skissböcker.
Efter examen på kandidatnivå valde Victoria att fortsätta på masterprogrammet i kulturvård där hon fick möjligheten att göra praktik på museet.
– Totalt gjorde jag nästan ett års praktik på konstmuseet. Jag gjorde, som masterprojekt, en mer djupgående studie av ett verk, en oljemålning på kartong av en fransk konstnär som heter Pierre Bonnard. Han, precis som många andra konstnärer runt sekelskiftet 1900, målande på kartong istället för duk. Kartong är ett poröst material vilket gör att oljan och färgen går in i kartongen och bryter ner den vilket leder till väldigt komplexa nedbrytningsprocesser, berättar Victoria.
Efter praktikperioden har Victoria haft en projektanställning på museet. Hennes arbetsuppgifter har varit praktiskt inriktat och det mesta jobbet har skett inne i papperskonservatorsateljén. Arbetsuppgifterna innebär bland annat tillverkning och kokning av stärkelsesklister, att restaurera revor och små hål, rengöring och förebyggande arbete som att till exempel byta ut gammal kartong mot ny. I samband med utställningar har Victoria arbetat med montering av verk och inramning.
Ett viktigt samarbete
För Victoria har samarbetet mellan institutionen för kulturvård och Konstmuseet varit viktigt. Hon menar på att det är en otrolig tillgång för både universitet och museet.
- Det är fantastiskt lärorikt med praktik, inte bara för studenten, utan även för konservatorn som jobbar och handleder. En bra handledare är någon som uppmuntrar en till att våga arbeta med verken och som har förtroende i ens kompetens. Du ska ha respekt för verken men du får inte vara rädd för dem, säger Victoria.
