Hitta experten!

Du som letar efter en expert inom något av våra områden, eller en bild på någon av våra anställda, är också välkommen att kontakta kommunikatör Hanna Erlingson: 0766-18 53 17, hanna.erlingson@lir.gu.se

Litteraturvetenskap

Carina Agnesdotter, fil. dr. i litteraturvetenskap
Poesi (särskilt politisk poesi), retorik.

Beata Agrell, professor emerita, litteraturvetenskap
Experimentell svensk 1960-talsroman, tidig svensk arbetarprosa och fromma berättelser, kortfiktion. Receptionsteori och responsestetik, genreproblematik, berättande, fenomenologi och semiotik. Författarskap: Arbetarförfattare som Dan Andersson, Martin Koch, Maria Sandel, Karl Östman; fromma berättare som Mathilda Roos och Christina Nilsson.

Johan Alfredsson, fil. dr. i litteraturvetenskap
Modern poesi, barnlitterära frågor och litteraturdidaktik. Arbetar med ett projekt kring den politiska och samhällskritiska potentialen i nutida svensk och dansk poesi. Forskar även om poesi som kunskapsform, och om bilderbokens multimodala tilltal.

Matilda Amundsen Bergström, Kvinnliga författare och tänkare under 1600- och 1700-talen, litteratur och genus före år 1800, lyckofilosofi under 1600- och 1700-talen, Sapfo och Sapforeceptionen, kvinnliga intellektuella i 1700-talets Göteborg. Författarskap: Hedvig Charlotta Nordenflycht, Birgitte Thott, Katherine Philips

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus, klass och intersektionalitet, 1800-talsprosa (främst svensk och brittisk, framförallt Fredrika Bremer), litteraturkritik och essäistik, litteraturhistorieskrivning och kanonbildning. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag.

Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus samt funktionsvariationer och crip teori, digital humaniora, läs- och receptionshistoria, brev och brevskrivning, Selma Lagerlöfs författarskap.

Camilla Brudin Borg, fil dr. i litteraturvetenskap

Litteratur och natur, miljöteman i skönlitteratur, litteratur om vandring, vandringsforskning, pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, rörelseforskning, japansk litteratur och kultur, trädgårdar i litteraturen, ekokritik, Environmental humanities, Cli-fi (klimatfiktion), humanioras betydelse i samhället, barnlitteratur.

Författarskap: Lars Gyllensten, Søren Kierkegaard, pilgrimslitteratur

Christer Ekholm, fil. dr. i litteraturvetenskap
Svensk arbetarlitteratur, modern svensk prosakonst, svensk modernism, med särskilt fokus på relationen till bildningsbegreppet, receptionsteori, med särskilt fokus på fenomenologi, performativitet och spatialitet, didaktik. Författarskap: Erik Beckman och Lars Ahlin.

Stina Hansson, professor emerita i litteraturvetenskap
1600- och 1700-talen, den svenska litteraturen ur klassisk-retorisk synvinkel samt områden som brevskrivning, andaktslitteratur och den kulturella och litterära repertoar som de unga fick ta del av i sin utbildning. Svensk bröllopsdiktning under 1600- och 1700-talen. Författarskap: Lars Johanson (Lasse Lucidor).

Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap
1800- och 1900-talens populärlitteratur, samtida populärlitteratur, 1600-talslibretti, gustaviansk litteratur, litteratursociologi, kriminalromaner, detektivromaner, librettologi.

Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap
Romantik, tidigt avantgarde och modernism (främst nordisk), samt litteraturhistoriska teorier och metoder. Arbetar just nu med ett projekt som tar utgångspunkt i hur visan Vårvindar friska har använts inom olika sammanhang och kulturer från 1800-talet till i dag, för att öppna upp nya sätt att förstå och skriva litteraturhistoria.

Kristina Hermansson, docent i litteraturvetenskap

Specialiserad inom barnlitteratur med särskilt fokus på bilderböcker. Forskningen omfattar även litteraturarbete i förskola och kola, skandinavisk prosa samt tystnadskultur och kommunikation inom socialförsäkring. Kritisk teori, maktanalys, genus, klass, normkritik, performativitet, spatialitet. Doktorsavhandlingen (2010) undersöker subjektsframställningen i verk av Jon Fosse, Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Kirsten Hammann och Magnus Dahlström.

Irina Hron, docent i tyska och fil. dr. i litteraturvetenskap, postdok i litteraturvetenskap

Modernismforskning (europeisk litteratur kring förra sekelskiftet samt tysk och skandinavisk litteratur från 1800- och 1900-talet); tyskspråkig samtidslitteratur (särskilt österrikiska författare); etik och estetik; litteraturteori (särskilt teoribildning efter postmodernismen); lässcener och läsgester; Skin Studies. Arbetar just nu med projektet Poetics of the Neighbor. Narrative, Ethics, and Vicinity (”Grannskapets poetik”) samt två större tvärvetenskapliga projekt, det ena inom ämnet Skin Studies (föreställningar kring hud, etik och litteratur), och det andra på temat lässcener. Författarskap: Knut Hamsun, Peter Handke, Franz Kafka, Elfriede Jelinek, Thomas Mann, Herta Müller, Marlene Streeruwitz, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Hanne Ørstavik. Även verksam som skönlitterär översättare.

Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap, mediernas historia och samtid, posthumanism, kopplingar mellan tidigmodernitet och digital kultur, samt hur digitaliseringen har påverkat litteratur och konst i Sverige från 1950-talet och framåt.

Mats Jansson, professor i litteraturvetenskap
Modernismens historia, litteraturkritik, intermedialitet

Birgitta Lindh Estelle, fil. dr. i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier och litteraturvetenskap. Genus och teater /litteratur, reception och kritik, estetik och ideologi, drama- och föreställningsanalys, teaterhistoria (speciellt 1800-tal och 1900-tal).

Philip Lavender, fil. dr. i litteraturvetenskap
Forntida sagor, isländska sagor, andra handskrifter från medeltiden (England och Norden). I sitt pågående forskningsprojekt granskar Philip Lavender förfalskningar av forntida sagor som dök upp under stormaktstiden i Sverige.

Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap
Svenska 1800-talsromaner, kvinnliga 1800-talsförfattare, transnationellt mottagande av svensk 1800-talslitteratur, populärfiktion, kriminalfiktion, skräckromaner och skräckfilmer. Senast avslutade projekt har resulterat i böckerna Swedish Nineteenth-Century Novels as World Literature: Transnational Success and Literary History (2020) och Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature (2023). Arbetar för närvarande som huvudredaktör för utgivning av en Routledge Companion to Nordic Literature.
Författarskap: Sigge Stark (Signe Björnberg), Emilie Flygare-Carlén, Viktor Rydberg, Zacharias Topelius och Selma Lagerlöf.

Christian Lenemark, docent i litteraturvetenskap
Medier och redaktionell praktik, life writing/livsberättelser, litteratur och berättande på internet med särskilt fokus på författarbloggar, samtida autopatologier – självbiografiska berättelser om sjukdom, litterärt värde i en samtid där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Författarskap: Carina Rydberg och Stig Larsson.

Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap

Metrik, verslära, rytmstudier, fri vers. Kognitiv poetik, femtiotalets poesi. Författarskap: Elsa Grave, Sonja Åkesson, Lundagruppen, Vilhelm Ekelund, Edith Södergran med flera.

Johanna Lindbo, doktorand i litteraturvetenskap
Undersöker hur relationer och intra-aktioner mellan människor och mer-än-mänskliga arter skrivs fram i svenskspråkig prosa under valda delar av 1900-talet, som intima relationer med och förkroppsligande av hav, jord, lera, träd och luft. Arbetar med texter skrivna av Stig Dagerman, Birgitta Trotzig och Mare Kandre.

Ingrid Lindell, fil. dr. i litteraturvetenskap
Svenskämnets didaktik, litteraturundervisning, berättandets och litteraturens plats i skolan. Populärkultur och genus, genusteori, populärlitteratur, samtida mediekultur, filmteori, film ur ett genusperspektiv, film, kön och modernitet (könsrepresentation av regissörer och huvudpersoner år 1996), intersektionell analys, kulturteori, kulturanalys, populärkultur, identitetsskapande.

Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap
Fornisländsk litteratur, isländska sagor och myter, muntlig diktning, Njáls saga, den Poetiska Eddan, nordisk medeltida litteratur, Carl Michael Bellmans diktning, Erik Gustaf Geijer.

Mats Malm, professor i litteraturvetenskap
Digital humaniora, antikens poetik och fornnordisk diktning, litteraturteoretiska aspekter av den nordiska göticismen, den tidiga romanen i Sverige, svensk barock, tolkningstraditionen kring Aristoteles Poetik.

Christian Mehrstam, docent i litteraturvetenskap
Responsestetik, populärfiktion, algoritmisk kritik.

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap
1900-talslitteratur (modernistisk litteratur, förhållandet mellan bild och dikt, barndomsskildringar i modern nordisk och kontinental prosa), psalmböcker, psalmens roll som politisk text, lyx och mode i stormaktstidens Sverige, frågor om kungaideologi och antikatolicism, barnet i litteraturen, kombinationen litteratur och religion samt litteratur och politik, retorik, diktanalys, religiös tematik då och nu, litteratursociologi, receptionsforskning. Författarskap: Pär Lagerkvist, Lars Wivallius diktning, Jesper Swedberg och Jacob Arrhenius som psalmdiktare.

Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap
Nordenstam har forskningsprojekt om feministiska tecknade svenska serier och fanzins samt tecknade serier om hälsa.  Vidare forskar hon om litteraturdidaktik, särskilt om litteraturläsning på förskolan till gymnasiet, med medverkande lärare och hon bedriver forskning om barn- och ungdomslitteratur.

Nils Olsson, fil. dr. i litteraturvetenskap

Redaktionell praktik, kulturtidskrifter.

Cecilia Pettersson, fil. dr. i litteraturvetenskap (arbetar även inom teaterstudier)
Biblioterapi – om hur litteraturläsning och litteratursamtal kan användas i syfte att främja hälsa och välbefinnande, life writing/livsberättelser, framför allt berättelser om förlossningsdepression, moderskapsskildringar i samtida skönlitteratur samt minnesforskning. Var under perioden 2016-2019 en av redaktörerna för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ett on-linelexikon om svenska betydelsefulla kvinnor från medeltiden till i dag och deras insatser i samhället.

Maria Hymna Ramnehill, doktorand i litteraturvetenskap

Forskar om transmotivet och bilden av transpersoner i samtida skönlitteratur. Avhandlingen fokuserar på hur transkroppen gestaltas som naturlig eller onaturlig i svenskspråkig skönlitterär prosa från slutet av 1900-talet till i dag.

Olle Widhe, docent i litteraturvetenskap
Barnböcker, barndomsskildringar, barn- och ungdomslitteraturens historiska sammanhang och utveckling, svensk barnboksutgivning under 200 år, hur barnböckers tilltal och pedagogiska uppgift förändras över tid, barns rättigheter, svenskämnets didaktik, kopplingen mellan fiktionslitteratur och mänskliga rättigheter. Författarskap: Zacharias Topelius, Ossian Elgström, Katarina Taikon, Willy Kyrklund, Sigfrid Siwertz.

Rikard Wingård, fil. dr. i litteraturvetenskap
Bokhistoria, läsningens historia och teori, särskilt folkböckernas reception och estetik under tidigmodern tid (1500–1800), för- och tidigmoderna epoken, editionsfilologi, bibliografi, populärlitteratur, ekokritik, boktryckeri.

Idé- och lärdomshistoria

Mats Andren, professor i idé- och lärdomshistoria
Europa, dess historia och nutid. Europeisk identitet. Kärnavfall: etik och legitimitet. Medborgarskap, lokalt självstyre, identitet, nation.

Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, martyrskap, renässansens Spanien och Amerikas födelse, debatterna efter Columbus, medeltidens filosofi, kriget i Algeriet, Libanons moderna historia.

Björn Billing, docent i idé- och lärdomshistoria
Miljöhistoria, ekokritik, idéer om naturen, polarresor ca 1500–1850, Antropocen, dinosaurier och paleontologins historia, estetik och modernitet.

Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria
Teknisk idéhistoria, det svenska folkhemmet, kollegialitet.

Britas Benjamin Eriksson, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Svensk rasbiologi, vetenskapshistoria, evolutionsbiologi. Hur vetenskap användes för att sprida politiska idéer under första hälften av 1900-talet. Även nationalsocialistiska tankeströmningar och nätverk under 1900-talet. Avhandlingsarbetet handlar om svensk släktforskning under första halvan av 1900-talet.

Hjalmar Falk, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria (särskilt konservatism, fascism, marxism), mänskliga rättigheter, filosofihistoria, historieteori, sekularisering och synen på förhållandet mellan politik och religion.

Mats Fridlund, docent i idé- och lärdomshistoria
Teknikhistoria, vetenskapshistoria, terrorism och politiskt våld, nationalism, teknik och politik, ideologisk teknik, digital humaniora, teknisk och industriell förändring, sociala och kulturella perspektiv på tekniska och industriella revolutioner; elkraftens och telekomteknikens betydelse för samhällsförändring; teknisk och industriell utveckling i Kina i historiskt och samtida perspektiv.

Gustav Holmberg, docent i idé- och lärdomshistoria
Modern vetenskapshistoria, speciellt astronomins historia. Svensk astronomihistoria 1860-1940 och amatörastronomi under 1900-talet, medie- och kommunikationshistoriska aspekter på meteorologi, livsmedelsteknologi, solforskningens historia, framtidsforskningens vetenskapshistoria, astrobiologi, Edgar Allan Poes kosmologiska teorier.

Anton Jansson, docent i idé- och lärdomshistoria
Tysk idéhistoria, politisk idéhistoria, religion och sekularisering, ateismens historia, Martin Luther och reformationen.

Maria Johansen, doktor i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, särskilt politisk filosofi i relation till historia. Framförallt tidigmodern och samtida idéhistoria. Även mänskliga rättigheter och Hannah Arendts filosofi.

Sandra Kottum, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingsarbetet handlar om gränsdragning mellan människa och djur i texter från 1600-talets England.

Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria
Vetenskapshistoria, speciellt astronomihistoria, den svenska amatörastronomins historia, Vetenskapsakademien, folkbildning och populärvetenskapens historia, svensk rymdfart.

Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria

Litteratur och nation, miljöhistoria/ekokritik och ekofeminism, politik och genus, suffragetter, arbetet inom Nationernas förbund: framför allt frågor om trafficking, gifta kvinnors nationalitet, internationalism. Författarskap: Elin Wägner, Aino Kallas och Hella Wuolijoki.

Bo Lindberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria
Antiken, latin och latinkultur, klassisk filologi, antika politiska idéer och begrepp under tidigmodern tid.

Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria

Jens Norrbys forskning berör aspekter kring Brexits historia, historiska perspektiv på brittisk samtidspolitik, det brittiska imperiets nedgång och engelska/brittiska identiteter/självbilder.

Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria
Filosofins och de moderna humanvetenskapernas idéhistoria, fokus på debattkontexter och receptionsstudier: Condillacs barnsyn i upplysningskontexten, Montessoripedagogikens rötter i det sena 1800-talets positivistiska medicin, kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse. Senmoderna Platonaktualiseringar av hermeneutiskt, existentialistiskt och marxistiskt slag. Författarskap: Condillac, Maria Montessori, Hans-Georg Gadamer, Iris Murdoch och Alain Badiou.

Cecilia Rosengren, docent i idé- och lärdomshistoria

Tidigmodern idé- och kulturhistoria, med fokus på svensk och europeisk offentlighetshistoria, naturfilosofi och kvinnor i idéhistorien. Författarskap: Margaret Cavendish, Anne Conway, Emelie du Châtelet.

Anton Svanqvist, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Antik och medeltida filosofi, särskilt Platon och senare platonska strömningar. Klassisk filologi, religionsfilosofi och metafysik, aristotelisk logik, tidigkristen teologi och gnosis, patristik, hesykasm, religioners mystika traditioner, modern perennialism.

Louise Schou Therkildsen, kollektiv identitet; EU och europeisk identitet, europeiska värden; europeisk/nordisk kolonialism och försoning; retorik och retorisk kritik.

Religionsvetenskap

Daniel Andersson, docent i religionsvetenskap
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. Har forskat på judendom och judisk identitet i Sverige, på det föränderliga religiösa landskapet i Sverige, och på de förspanska religionerna och kulturerna i Mellanamerika.

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria
Kristendomens historia. Samfundskunskap. Reformationen i Europa och Sverige. Västsvensk religionsutövning. Fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan. Gudstjänstliv i historia och nutid.

Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria
Västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och slutna sällskap (frimureri, ordenssällskap).

Daniel Enstedt, fil. dr. i religionsvetenskap
Apostasi – hur det är att lämna islam i ett mångreligiöst Sverige, kristen tro, sexualitet och samlevnad utifrån Svenska kyrkans beslut om att införa en välsignelseakt för samkönade par. Rör sig inom området religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi).

Lottie Eriksson, doktorand i religionsvetenskap
I avhandlingsarbetet studeras två begrepp ur filosofen Simone Weils omsorgsetik för att påvisa att hennes filosofi rymmer en omsorgsetisk praxis bortom lidandets och tragedins teologi, mot helande och försoning. Denna omsorgsetiska praxis kommer även att undersökas i dialog med medicinsk humaniora.

Tobias Hägerland, docent i religionsvetenskap
Nya testamentet, den antika skolans inflytande på nytestamentliga texter, Matteusevangeliet, den historiske Jesus, katolsk bibeltolkning.

Wilhelm Kardemark, doktor i religionsvetenskap
Religion och hälsa, religion kopplat till träning, begravningsplatser.

Johanna Larsdal, doktorand i religionsvetenskap

I sitt avhandlingsarbete studerar Johanna Larsdal olika berättelser om Jesu födelse. Händelsen beskrivs i Lukasevangeliet och Matteusevangeliet i Nya Testamentet, men också i skrifter som tillkom och spreds senare. Johanna Larsdal kan svara på frågor om Jesu födelse, genren födelseberättelser i antiken/senantiken, Justinus Martyren, julkrubban, jungfrufödsel, jungfru Maria och Petrusbreven.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap
Islam och muslimer i Europa, islamisk teologi, Koranen, religion, medier och kultur; religion, migration och invandring; religion, undervisning och lärande, globala konflikter som påverkar Sverige, religion, migration och polisiära frågor.

Jessica Moberg, docent i religionsvetenskap
Moderna religionsformer, såsom pentekostal kristendom och icke-kristen nyreligiositet; spiritualism i reality-tv, begravningsplatser och vad de används till.

Bertil Nilsson, professor emeritus i religionsvetenskap
Kristendomens historia, Sveriges kristnande, den medeltida kyrkorätten och dess förändringar över tid.

Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap
Religionssociologi, religionsbeteendevetenskap, religion och hälsa; vilka religiösa, andliga och existentiella behov patienter på svenska sjukhus har och hur vården handskas med dessa behov, hur interreligiösa grupper formas och agerar i samhället, normkritik i vården, religiösa förändringar kopplat till migration, kristna immigrantgrupper i Sverige och religion inom den offentliga sfären såsom universitet och skolor.

Andreas Nordlander, doktor i religionsvetenskap
Religionsfilosofi, tros- och livsåskådningsvetenskap, begreppet "teleologi", filosofisk teologi, relationen mellan religion och naturvetenskap, Augustinus och den tidiga kristna traditionen, skapelseteologi och filosofisk/teologisk antropologi, fenomenologi, medvetandefilosofi och kognitiv semiotik, den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty.

Arne Rasmusson, professor i religionsvetenskap
Systematisk teologi och teologisk etik, modern teologi och etik om frågor kring kyrka och politik, politisk teologi, kyrka, teologi och den liberala nationalstaten, religion och politik i USA, den teologiska etikens natur, teologisk etik och neurovetenskap/moralpsykologi, dygdetik. Karl Barth, Stanley Hauerwas, Jürgen Moltmann, John Howard Yoder, Ernst Troeltsch, Reinhold Niebuhr och andra ledande teologer.

Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap (Bibelvetenskap, Nya testamentet)
Korset som symbol och korsfästelsestraffet i antikens värld. Nytestamentlig och klassisk grekiska, latin och hebreiska. Klassisk filologi och etymologi. Antikens och judarnas historia, från Sumer till Netanyahu. Homosexualitet och bibeln. Forskningsområden: frågan om hur och när korset blev den centrala symbolen för kristendomen; samt den tidiga kristendomen med fokus på kyrkans judiska ursprung i relation till de starka antijudiska, och sedermera antisemitiska, tendenser som har präglat kyrkan under dess historia.

Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap (tros- och livsåskådningsvetenskap)
Systematisk teologi, etik och religionsfilosofi, kontinental teoribildning, politisk filosofi, politisk teologi, kulturteologi; en teologisk reflektion över samtida film, litteratur och musik. Området religion, kultur och hälsa, relationen mellan humor, hälsa och teologi samt medicinsk humaniora. Karl Barth, Terry Eagleton, Slavoj Žižek.

Kamilla Skarström Hinojosa, teol. kand.
Gamla testamentet, dödahavsrullarna, översättning av dödahavsrullarna, bibelhebreiska, Qumranhebreiska, judendomen, judisk litteratur från andra templets senare tid, materialitet och performativitet.

Elin Thorsén, doktorand i religionsvetenskap
Moderna gururörelser, hinduism. Avhandlingsarbetet kretsar kring en andlig/religiös praktik kallad satsang, och hur denna utövas i den kosmopolitiskt präglade pilgrimsstaden Rishikesh, Indien.

Kristel Torgrimsson, doktorand i religionsvetenskap

Studerar hur feministiska mormoner framställer sig själva via olika digitala medieplattformar. Ämnesområden: digital religion, religionssociologi, genus och religion, feminism och religion, mormonism.

Martin Westerholm, doktor i religionsvetenskap
Politisk teologi, systematisk teologi, Karl Barth.

Teaterstudier

Sandra Grehn, fil. dr. i litteraturvetenskap/teaterstudier 

Scenkonst för barn och unga, föreställnings- och dramanalys, scenkonstanalys med utgångspunkt i: kritisk diskursteori, genus- och queerteori, performativitetsteori, dekolonial teori samt ras- och vithetskritisk teori. Deltar i projektet Expansion och mångfald. Digital kartläggning och analys av den utominstitutionella scenkonsten i Göteborg 1965–2000 där frigruppernas spatiala och scenkonstnärliga historia i Göteborg samlas i en ny forskningsdatabas. Bidrar där med kompetens om scenkonst för barn och unga.

Birgitta Lindh Estelle, docent i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Fler experter - Emeriti och emeritae

Våra pensionerade medarbetare kan i många fall också hjälpa till att svara på frågor. Du hittar dem under fliken Emeriti och emeritae.