Litteraturlista Kvinnors genuskritiska dramatik

Centralt för det svenska moderna genombrottets samhällskritiska dramatik var att ljuset riktades mot äktenskapet och familjen. Verkligheten bakom familjefasadens glans skulle avslöjas och äktenskapet, könsroller och sedlighet debatterades.

Under första delen av 1880-talet skrev Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson ett antal dramer som skildrar familjen, äktenskapet och kärleken ur kvinnors perspektiv. De var framgångsrika på teatrarna under 1880-talet men föll sedan i glömska.

De har betraktats som s.k. efterklangsdramatik till Ibsens Et dukkehjem och ansetts vara ’indignationsdramer’ utan något större litterärt värde, ända tills början av 2000-talet då ett antal kvinnliga dramaturger, regissörer och skådespelare vid svenska teatrar gick på jakt efter föregångskvinnor i historien och framgångsrikt satte upp dem.

I den här kursen läses ett antal av dessa dramer, huvudsakligen från perioden 1882-1887, som också spelades på teatrarna under slutet av 1800-talet, samt sekundärlitteraturfrån framför allt det svenska forskningsfältet om kvinnors dramatik i slutet av 1800-talet.

Kursen examineras genom en skriftlig, kritiskt granskande redogörelse för hur sekundärlitteraturen behandlar dramerna och de kvinnliga dramatikernas villkor inom det sena 1800-talets samhälle och teater.

Den ska formuleras och struktureras som en forskningsöversikt. I anslutning till forskningsöversiktenskall en forskningsfråga formuleras. Denna ska förankras och motiveras både i dramernas tematik och i form liksom i sekundärlitteraturen. Inlämningsuppgiften (10 000-15 000 tecken inklusive blanksteg = ca 4-6 sidor med typsnittsstorlek 12 och 1,5 radavstånd) blir sedan underlag för diskussion med examinator.

Primärlitteratur:

Samtliga dessa dramer hittar du på Dramawebben.

• Leffler, Anne Charlotte, Sanna kvinnor 1883
• Agrell, Alfhild, Räddad 1882
• Agrell, Alfhild, Ensam 1885
• Benedictsson, Victoria, I telefon 1887
• Benedictsson, Victoria, Final 1885
• Frida Stéenhoff, Lejonets Unge

Sekundärlitteratur

• Grehn, Sandra (2016) ”Fri kärlek – för vem? Respektabilitet och konstruktionen av ’fri kärlek’ i Frida Stéenhoffs dramatext Lejonets unge”, Tidskrift för Genusvetenskap 2016, vol 37:2,s. 33–56 https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/article/view/3599/3003
• Johansson Lindh, B (2019) Som en vildfågel i en bur. Identitet, kärlek, frihet och melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik, Stockholm/Göteborg; Makadam https://gup.ub.gu.se/file/207880
• Johansson Lindh, B (2019) ”The British, French, and German Reception of Anne Charlotte Leffler’s Plays in a Changing Cultural Context” i Swedish Women’s Writing on Export. Tracing the Transnational Reception in the Nineteenth Century, Göteborg; LIR.skrifter, s. 205- 262 http://hdl.handle.net/2077/61809
• Lagerström, M (1999) Dramatisk teknik och könsideologi. Anne Charlotte Lefflers tidiga kärleks- och äktenskapsdramatik, Göteborg; Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet nr 36
• Leffler, Y (2004) ”Den sanna kvinnlighetens konsekvenser i Anne Charlotte Lefflers Sanna kvinnor” i Det moderna genombrottets dramer. Fem analyser, red Y. Leffler, Lund; studentlitteratur, s. 45-61
• Nordin Hennel, I (1981), Dömd och glömd. En studie i Alfhild Agrells liv och dikt, Umeå; Humanistiska fakulteten, Umeå Universitet, s. 94-145
• Wilkinson, L. R. (2011) Anne Charlotte Leffler and Modernist Drama: True Women and New Women on the Fin-de Siècle Scandinavian Stage, Cardiff; Welsh Academic Press
• Wirmark, M. (2000), Noras systrar. Nordisk dramatik och teater 1879–1899 Stockholm; Carlssons Bokförlag. s. 9-16, 159-370