Seminarier
Här följer en presentation av de olika seminarieserier som ges vid institutionen, samt aktuella seminarieprogram. Alla intresserade är välkomna!
Institutionen har ett Högre seminarium som är en angelägenhet för samtliga ämnen. Här möts doktorander, forskare och studenter för idéutbyte och perspektiv utöver ämnesgränserna. Alla är välkomna, ingen föranmälan behövs!
Kontaktperson: matilda.amundsen.bergstrom@lir.gu.se
29/1 kl.15–17, J 440 (eng)
What is the Usefulness of a Glocality Perspective and How is it Related to Later Theoretical Advances?
Lecturer: Tuomas Martikainen, religionsvetenskap, University of Turku
Roland Robertson (1938-2022) adapted the concept of glocalization from business studies to social theory, including sociology of religion, in the early 1990s. Discussing the junctures of locality and globality, he further developed the discussion in the seminal article “Glocalization: Time-space and homogeneity-heterogeneity” (1995). Robertson’s work was simultaneous with the expansion of globalization theory and several other theorists made related efforts at the time, including Jan Nederveen Pieterse on hybribity and Arjun Appadurai on global scapes. The presentation discusses these theoretical advances with hindsight and looks at their further development as well current usefulness.
Ordförande: Göran Larsson
12/2 kl.15–17, sal J440
Några ögonblicks förundran. Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1760–1880
Föreläsare: Leif Runefelt, idéhistoria, Södertörns högskola
Med utgångspunkt i pressens annonser har Leif Runefelt kartlagt de hundratals underhållare som for land och rike runt och erbjöd några ögonblicks förundran i utbyte mot en biljett. Vaxkabinett, menagerier, akrobater, trollkarlar, panoramor med mera var uppskattade nöjen bland såväl höga som låga, men också en del av större pågående samhällsprocesser: av förändrade konsumtionsmönster och av det moderna samhällets gradvisa framväxt under 1800-talet.
Ordförande: Henrik Björck
19/2 kl. 15–17, sal J444
Kulturhistoriska perspektiv på de svenska trolldomsprocesserna
Föreläsare: Göran Malmstedt, historia, Göteborgs universitet
På seminariet kommer 1600-talets bohuslänska trolldomsprocesser att diskuteras i relation till dåtidens europeiska föreställningar om att leva i en förtrollad värld. Hur uppfattade människorna magiska krafter, drömmar och ordens makt under 1600-talet? Hur ska vi förstå den världsbild som genomsyrade tiden? Vilken plats hade Gud respektive djävulen i denna förtrollade tillvaro?
Samarrangemang med tidigmoderna seminariet
Ordförande: Cecilia Rosengren
12/3 kl.15–17, sal J442
När staten inte räcker till. Aids och det civila samhället 1982–2000
Föreläsare: Lena Lennerhed, idéhistoria, Södertörns högskola
Utmaningarna var enorma för homosexuellas, droganvändares och blödarsjukas organisationer när aids bröt ut och medlemmar insjuknade och avled. En följd blev att organisationerna fick ökade kontakter med myndigheter liksom ekonomiskt stöd, vilket i sin tur ledde till att de ideella verksamheterna alltmer professionaliserades. Vid seminariet diskuterar Lena Lennerhed dessa processer.
Ordförande: Alice Hymna Ramnehill
19/3 kl. 15–17, sal J444
De barnløse kattedamer slår tilbage
Föreläsare: Camilla Schwartz, litteraturvetenskap, Syddansk universitet
Barnløse kvinder har op igennem historien været udsat for mange forskellige stereotype fortolkninger. Ofte ved hjælp af forskellige figurer og arketyper. En af dem er kattedamen, som jeg vil fokusere på i denne præsentation. Jeg vil vise, hvordan og hvorfor kattedamen er og har været knyttet til den barnløse, hvordan hun er blevet fremstillet i eventyr, populærkultur og i politiske diskurser (fx JD Vance, 2024), men jeg vil også fokusere på forskellige nedslag i litteratur og kulturhistorien, hvor barnløse kvinder har genfortolket eller reclaimet denne figur (fx Tove Jansson, Patricia Highsmith & Taylor Swift).
Ordförande: Jenny Bergenmar
23/4 kl.15–17, sal J440
”Flykting” och ”internflykting” i historisk forskning. Om vaga begrepp och nya definitioner
Föreläsare: Sari Nauman, historia, Swedish Collegium of Advanced Studies
Vissa ord tyngs av sina nutida konnotationer. Ordet flykting förekommer i det svenska språket sedan tidigt 1700-tal, men har under århundradena genomgått en del transformationer. Idag är det starkt knutet till FN:s definition, och har på senare år blivit förpassat till en legalistisk sfär för fördelandet av rättigheter. På samma sätt förhåller det sig med begreppet internflykting. Hur kan vi använda dessa begrepp analytiskt för att bättre förstå tidigare perioder?
Ordförande: Matilda Amundsen Bergström
7/5 kl. 15–17, sal J440
True crime i P3 Dokumentär 2005–2020
Föreläsare: Maria Karlsson och Mats Hyvönen, litteraturvetenskap/medievetenskap, Uppsala universitet
Med 500 000 lyssnare i veckan är P3 Dokumentär (2005–) Sveriges Radios (SR) populäraste helårssända program genom tiderna. Det fokuserar skandaler, katastrofer och brott och har lockat tillbaka yngre lyssnare till radion. Seminariet handlar om programmets framväxt i relation till förändringar på SR, teknikutveckling samt det specifika true crime-format som dominerar serien och har flest lyssnare.
Ordförande: Jenny Bergenmar
14/5 kl. 15–17, J440
Parakosmos i paratexter. Att återskapa historiska barndomsvärldar för samtida publiker
Föreläsare: Emma Eldelin, litteraturvetenskap, Linköpings universitet
Seminariet kommer att handla om s.k. paracosms, fantasivärldar skapade av barn, och om tre historiska exempel: syskonen Brontës Glass Town (1820–30-talet), bröderna Nelsons The Continents (1890-talet) och bröderna Lewis Boxen (tidigt 1900-tal). Dessa världar, alla produkten av kreativt syskonsamarbete, har offentliggjorts genom redigerade textutgåvor eller digitala arkiv och genom att akademiker agerat som introduktörer och utgivare. Målet är att undersöka hur sådana postuma redigerings- och kureringsspraktiker formar och förmedlar dessa världar för en ny tids publik och hur de färgas av vidare vetenskapliga diskurser och textkulturer
Ordförande: Anna Nordenstam
21/5 kl. 15–17, sal J440 (eng)
The Europeanisation of the Universities. Transforming Knowledge Institutions from within, c. 1985–2010
Lecturer: Johan Östling, professor i historia, Lunds universitet och Marie-Gabrielle Verbergt, postdoktor i historia, Ghent university
In this seminar, the research project “The Europeanisation of the Universities: Transforming Knowledge Institutions from within, c. 1985–2010” is presented and discussed. The comparative project analyses how several universities in different parts of Europe underwent processes of Europeanisation from the mid-1980s and how these transformations could be related to a larger history of European integration and the emergence of the so-called knowledge society.
Samarrangemang med CERGU, Centrum för Europaforskning
Ordförande: Markus Johansson
Det bibelvetenskapliga seminariet är ett forum för att, utifrån en akademisk infallsvinkel, diskutera frågor som direkt eller indirekt berör bibelvetenskapen. Seminariet möts för närvarande en gång per månad och är öppet för alla som är intresserade.
Seminarierna äger rum 15.15-17.00 i C664
Kontaktperson: Jennifer Nyström
Vårterminen 2025
23/1
THE FAITH OF THE QUMRAN COMMUNITY, “NOW AND THEN”: HELMER RINGGREN REVISITED
Kamilla Skarström Hinojosa, Göteborgs universitet
20/2
VARIATIO DELECTAT: STYLISTIC LEVELS IN 1 TIMOTHY
Tobias Hägerland, Göteborgs universitet
20/3
GROWING PAINS AND MISADVENTURES: TOBIAH’S TRAVELS BETWEEN HOMERIC RECEPTION, FOLKLORIC INFLUENCES, AND GREEK NOVEL
R. Gillian Glass, Århus universitet
3/4
BIBEL & BABEL: KUNGATEXTER FRÅN DEN GAMLA ORIENTEN
Samseminarium med akkadiskaseminariet
15/5
PESHER IN 2 CLEMENT
Daniel Ridings, Göteborgs universitet
Vid doktorand- och forskarseminariet ventilerar institutionens forskare och doktorander avsnitt ur sina kommande avhandlingar och böcker. Uppdaterat schema finner du på institutionens Sharepoint-yta.
Kontaktperson: Gunilla Hermansson
En seminarieserie med anknytning till forskningsområdet Barn, barndom och kulturella praktiker.
Kontaktpersoner: Kristina Hermansson och Anna Nordenstam.
Vårterminen 2025
23 januari kl 13.15–15 (C452)
Sara Uhnoo, docent och universitetslektor i sociologi, verksam vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet: ”Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning”.
27 mars kl 13.15–15 (Zoom)
Jakob Olsson, fil. dr i litteraturvetenskap, Karlstad universitet: ”Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar. Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019”?
Zoom torsdag 27 mars kl. 13.15–15.
https://gu-se.zoom.us/j/62301340250?pwd=eKFLLkIFgdDWMmEPvlM1L9dudSZFYq.1
22 maj kl 13.15–15 (C362)
Tone Stangeland Kaufman, professor i praktisk teologi vid MF Vitenskapelig Høyskole i Oslo & Kristin Graff-Kallevåg, førsteamanuensis i systematisk teologi och religionspedagogik vid MF Vitenskapelig Høyskole i Oslo: ” Synd og skam i autentisitetens tidsalder”.
Lärande, text och språk inom CUL:s forskarskola, samt seminariet Forum för svenskdidaktisk forskning.
Kontaktpersoner: Ann-Christin Randahl och Anna Nordenstam (institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi respektive institutionen för litteratur, idéhistoria och religion)
Tisdag 28 januari kl. 15.15–17.00 i C444 (Humanisten)
Framlägg av Anna Backman och Paula Raminder Wiktorell
Tisdag 25 februari kl. 15.15-17.00 i C444 (Humanisten)
Skriva abstract till NNFF eller annan konferens NNFF10
Tisdag 8 april kl. 15.15-17.00 i C314 (Gästmatsalen, Humanisten)
Generativa AI-verktyg i skolans skrivande. Presentation av två forskningsprojekt
”De är inte flytande på att prompta”. Sammanflätade läs- och skrivprocesser med AI-agenter. Exempel från elever och elektronisk litteratur (Ylva Lindberg och Anna-Lena Godhe, Högskolan Jönköping)
WRaiTING – Kommer skrivande någonsin att bli detsamma? (Åsa Wengelin, Göteborgs universitet)
Tisdag 29 april kl. 15.15-17.00 i C444 (Humanisten)
Framlägg av Clare Lindström, Malin Blix och Charlotte Lennartsdotter
Tisdag 13 maj kl. 15.15-17.00 i C364 (Humanisten)
”VINYL – ett VR-projekt om etableringen av svenska med didaktisk inriktning som forsknings- och professionsfält”. (Bengt-Göran Martinsson och Maritha Johansson, Linköping universitet och Per Holmberg, Linköpings universitet och Göteborgs universitet)
Anmäl dig till temats ledare om du önskar lägga fram text vid terminens sista seminarier.
Vi återkommer med information om eventuella länkar i samband med kallelsen till respektive seminarium.
Freezing cold. Northern European imaginaries of winter, snow, and ice during the Little Ice Age
The seminar series is arranged by the research project Freezing cold. Northern European imaginaries of winter, snow, and ice during the Little Ice Age (VR 2022-02080).
The seminar series is open for anyone who wants to participate! If you are interested, please email cecilia.rosengren@lir.gu.se Zoom link and material will be distributed a week in advance.
Thursday 20 March, 16.00–17.00 CET
Chad Córdova, PhD, Assistant Professor of French, Cornell University
Descartes in Winter: Thinking in Smoke and Snow
Thursday 10 April, 16.00–17.00 CET
Rachel Kase, PhD, History of Art & Architecture, Boston University
The Little Ice Age and the Invention of Winter Landscape
Thursday 8 May, 16.00–17.00 CET
Stefan Norrgård, PhD, Researcher in historical climatology and climate history, Åbo Akademi
Climate and H istory. Ice B reakups in the Aura River in Turku, 1700 -2000
Most welcome!
Tidigmoderna seminariet är ett mångvetenskapligt och fakultetsgemensamt forum för forskare som på olika sätt studerar perioden från renässans till upplysning, men välkomnar alla som är intresserade av den tid som har kommit att kallas den tidigmoderna (ca 1400–1800).
Arbetsgruppen för Tidigmoderna seminariet tar gärna emot förslag och önskemål om kommande program. Mejla johanna.johannsdottir.damaris@lir.gu.se
19/2 Kulturhistoriska perspektiv på de svenska trolldomsprocesserna
Göran Malmstedt, Göteborgsuniversitet. J444, kl 15:15–17:00. Språk: svenska
24/4 Lust and Letters: Witches and Their Pacts in the Early Modern Imagination
Jasmin Mersmann, Freie Universität Berlin. J236, kl 15:15–17:00. Language: English
20/5 Saucery & Sorcery: Investigating a Witch’s Kitchen
Pierre Kapitaniak, Université Paul-Valéry Montpellier. J415, kl. 15:15-17:00. Language: English
11/11 Witches, Bewitching Women and, Enticing Voices on the Early Modern English Stage
Elisabeth Lutteman, Uppsala universitet. TBA, kl 15:15–17:00. Language: English
Vänder sig till litteraturdidaktiskt intresserade.
Kontaktperson jimmie.svensson@lir.gu.se
Kommande tillfällen 2025 är:
- 20 mars Rundabordssamtal om litteraturdidaktik
- 8-9 maj Tvådagarsworkshop ”En (o)hållbar litteraturdidaktik. Till frågan om hur man gör en litteraturläsare och/eller räddar världen
- 18 maj Rundabordssamtal om litteraturdidaktik
- 21 oktober Om litteraturundervisning på högskolan
Kontaktperson: andreas.nordlander@lir.gu.se
26/2 Nationalism and War In German Protestantism: The Case of Ernst Troeltsch
Arne Rasmusson, Göteborgs universitet. Kl. 15:15–17:00, rum C661
19/3 TBD
Jacob Sherman, California Institute of Integral Studies. Kl. 15:15–17:00, rum C661
2/4 Humility and the Question of Living Well In an Age of Crisis
Martin Westerholm, Göteborgs universitet. kl. 15:15–17:00, rum C629
6/5 Book Release: Felix Ravaisson – Fragments on Philosophy and Religion
Simone Kotva, Göteborgs universitet. Kl. 15:15–17:00, rum C661
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet vårterminen 2025
Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är ett samarrangemang mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid GU. Seminarieansvariga är Gustav Holmberg (GU), gustav.holmberg@lir.gu.se och Aron Ambrosiani (Chalmers), aron.ambrosiani@chalmers.se. Textunderlag rekvireras från seminarieansvariga en vecka innan respektive tillfälle. Tid och plats om inte annat anges: torsdag 15.15–17.00 i seminarierum 2356 Järntorget, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.
13/3 kl 15.15–17.00
Erik Isberg, KTH. ”Is, olja och internationalism: Geofysikens miljöhistoria, 1918–1958”. Lokal: C661, Humanisten, Göteborgs universitet.
27/3 kl 15.15–17.00
Petronella Rosenquist, Malmö universitet. ”Bildens sociala och kulturella effekter: En jämförande analys av könsrepresentationen i Chalmers kårtidning Tofsen under 1960-talet och 1990-talet”.
8/5 kl 15.15–17.00
John Hennessey, Lunds universitet. ”The Ainu Anomaly: Western Race Science in the Context of Japanese Colonialism, 1869–1941."
Lokal: C661, Humanisten, Göteborgs universitet
22/5 kl 15.15–17.00
Karin Lundahl, Östergötlands museum. Utställningsmanus till ny datorhistorisk utställning på Östergötlands museum.
Varmt välkomna!
Seminarierna äger rum 16.00-18.00.
Plats: Humanisten, Göteborgs universitet.
Renströmsgatan 6, sal C664 (våning 6).
För information kontakta Henrik Bogdan (henrik.bogdan@lir.gu.se)
Alla är varmt välkomna!
Höstens program kommer snart.
Alla doktorander, lärare och forskare är varmt välkomna.
Kontakt: Anders Pedersson (anders.pedersson@lir.gu.se)
För mer information – kontakta Magdalena Nordin magdalena.nordin@lir.gu.se
Kontaktperson: Göran Larsson goran.larsson@lir.gu.se
Seminarium 1: Teorier om glokalitet
Datum och tid: 20 mars 14.15-16.00
Plats: Sal C629 (lilla personalrummet)
I detta seminarium introduceras och diskuteras centrala teoretiska perspektiv på glokalitet. Fokus ligger på hur globalisering och lokal anpassning samverkar, med utgångspunkt i följande texter.
Robertson, Roland. 1995. “Glocalization: Time–Space and Homogeneity–Heterogeneity.” In Global Modernity, edited by Mike Featherstone, Scott Lash, and Roland Robertson, 25–44. London: Sage.
Robertson, Roland. 2012. "Globalisation or Glocalisation?" The Journal of International Communication 18(2): 191–208.
Bauman, Zygmunt. 1998. "On Glocalization: or Globalization for Some, Localization for Some Others." Thesis Eleven 54(1).
Roudometof, Victor. 2016. "Theorizing Glocalization: Three Interpretations." European Journal of Social Theory 19(3): 391–408.
Seminarium 2: Glokala religioner
Datum och tid: 16 april 14.15-16.00
Plats: Sal C629 (lilla personalrummet)
Detta seminarium fokuserar på hur religiösa praktiker och traditioner formas i spänningsfältet mellan globala och lokala influenser. Diskussionen utgår från ett specialnummer om glokalitet i tidskriften Religions.
Special Issue on Glocal Religions
Texter:
Roudometof, Victor. 2018. "Glocal Religions: An Introduction." Religions 9(10): 294.
Manian, Sabita, and Brad Bullock. 2016. "Sensing Hinduism: Lucian-Indian Funeral ‘Feast’ as Glocalized Ritual." Religions7(1): 8.
Dessì, Ugo. 2017. "Japanese Buddhism, Relativization, and Glocalization." Religions 8(1): 12.
Seminarium 3: Vidgade perspektiv på glokalitet och religion
Datum och tid: 15 maj 14.15-16.00
Plats: Sal C629 (lilla personalrummet)
I det avslutande seminariet diskuterar vi de teoretiska perspektiv som behandlats i de föregående seminarierna och relaterar dem till vår egen forskning. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning teorier om glokalitet har fortsatt relevans inom religionsvetenskap. Följande texter fungerar som ytterligare inspel i vår diskussion.
Tweed, Thomas A. 2006. Crossing and Dwelling: A Theory of Religion. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. (Utdrag).
Scharbrodt, Oliver. 2024. "Neither of the East nor of the West: Crossing and Dwelling in Islamic Studies." Svensk Teologisk Kvartalskrift 100(3).
One by Walking Organises digital events, if interested please email: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
- 26th February Anna Ptak: On the surface - walking the warped temporalities of extractivist landscape
This talk begins as a methodological intervention into ethnographic research on extractivist landscapes. It learns from perspectives on knowledge production, especially the ethical postulate so as the research avoids following the resource extraction modes in relation to information obtained during a fieldwork. The case study I refer to is a tiny village of Opolno-Zdrój which for 70 years sits on the edge of Turów opencast lignite mine, and also on the Polish-Czech-German border. The village’s temporalities sit in a precarious gap between existence and non-existence - its territory belongs to the mine, yet the mine’s future is questioned. Practices of walking I could observe and become part of make us think across the politi <<cal and discursive divide created by the opposing stance: the mine continuing until 2044 or not anymore. I will try to show how the environmental entanglements of village’s „non-existence” are vital contributors to the stories not told.
- 26th March, Myriel Milicevic and Maud Canisius: Walking with Rivers, Butterflies and Future Tides
In our practices, we develop processes and tools, inviting others to join us in multi-perspective field studies as we explore our everyday environments. We seek ways to relate to other people, beings, and realities, exploring landscapes in diverse configurations. This process often involves experimental exercises, such as walking with residents along their local river memories, fishing nitrogen from urban water bodies, drawing a river, walking along the lines of future sea levels, or guiding butterflies to new meadows. These activities frequently take place in urban spaces—areas we have grown accustomed to perceiving as “empty” or “nothing”—which, in truth, are rich with possibilities, lifeworlds, and hidden habitats. In this sense, these exercises are playful, imaginative, and often hopelessly impossible. Yet, by embracing these uncertainties and unknowns, we create openings for new configurations and unexpected possibilities.
- 30th April, Julie Gemuend: Becoming World: Walking as Research-Creation
Research-creation is an experimental site where art practice, theoretical concepts, and research coalesce to form new dimensions of knowledge. Movement is at the heart of research-creation and like a heart, the artist-scholar must expand and contract across disciplines, performing an uncanny dance that traverses notions of within and without, intuition and intellect, theory and practice. My presentation explores research-creation as a more-than-human methodology informed by new materialisms and posthumanisms, which I will bring to bear on walking research.
- 21 May 2025 16:00 - 17:00, Nataša Rogelja Caf will present: FootNotes: Collecting essays on walking
FootNotes invites you on a wandering – and wondering – tour with a collection of essays intended as walking-writing meditations. You will be taken down a number of different meandering routes, some well-trodden others still untouched. FootNotes wishes to be patient with a wide range of experimental efforts, inviting forms of writing (in the broadest sense) that experiment and dare lose themselves, having the courage to walk on shaky ground. The conjoint idea of slow wandering and dreaming also hopes to topple the walls of authoritative writing all too often supporting colonial and other hierarchical power relations. Essays - in textual, photographic, video, or hybrid mode - seem to be particularly suited for this endeavour as they resemble never-ending long conversations. Such writing acts as a method that thrives on uncertainty, admits to unknowability, and welcomes the unexpected.
- 4th June, Andrew Thompson: Tales from the Towpath: Walking Towards and Through Alternative Narratives of 19th Century Industrial Improvement
This presentation examines the challenges and opportunities of developing an experiential approach to 19th century rural and urban ‘improvement’. It presents a case study of the Tavistock canal, which is valorised by industrial archaeologists and heritage professionals as part of the West Devon and Cornwall Mining Landscape World Heritage Site. To (re)create people’s intellectual, emotional and sensory experiences of the canal, I use an interdisciplinary methodology combining archaeological and historical sources and approaches to the landscape. Central to this is the repeated experience of walking the canal as stimulus to the senses, questions, ideas and the imagination. I also draw on my own biography and memories of a landscape I have encountered at various times over more than fifty years. By integrating these approaches, I create a multivocal account of the canal which recognises people’s differences and gives a voice to those who are rarely represented in the written records.
