Institutionen har ett Högre seminarium som är en angelägenhet för samtliga ämnen. Här möts doktorander, forskare och studenter för idéutbyte och perspektiv utöver ämnesgränserna. Alla är välkomna, ingen föranmälan behövs!
Kontaktperson: Johan Kärnfelt
Hösten 2024
11/9 Simon Poole: Walking with Gawain: Exploring Cultural Heritage and Reflection through Movement.
Note ( If it is not raining dogs): The walking seminar starts outside the main entrance of The Faculty of Arts 11 September, 15.15 and will end up in C664 (app. 16.30) for a concluding discussion. Post seminar from 17.00
Prof. Simon Poole (simon.poole@chester.ac.uk), guest professor at LIR 2024, associate Professor of Cultural Education at the University of Chester
16/10 Heliga Birgitta – Ett tidlöst helgon på gränsen mellan gammalt och nytt
Erik Bergman är teologie doktor i kyrkohistoria, Lunds universitet
Plats: J233. Kl. 15:15-17:00
Från Vadstena kloster i Östergötland, Sveriges kanske främsta pilgrimsort och främsta lärocenter under medeltiden, finns ca. 12 000 predikningar bevarade. Dessa predikningar har fram tills slutet av 1990-talet med några undantag samlat damm i arkiven. När dessa återigen förts fram i ljuset har forskare på nytt givits ett ovärderligt och bortglömt material för att förstå medeltida kyrkoliv. I min avhandling Constructing Saint Birgitta. Birgittine Preaching and the Cult of Saint Birgitta in Vadstena Abbey, c. 1397–1510 undersöker jag 130 predikningar på den heliga Birgittas festdagar. Dessa källor erbjuder en möjlighet till ett fördjupat studium av helgonkulter från medeltiden. I seminariet skall vi fördjupa oss i frågor om predikans relation till Birgittakulten, Birgittabildens influenser och unicitet samt Birgittabildens föränderlighet utifrån olika kontexter. I detta seminarium skall jag presentera avhandlingen resultat och diskutera metodologiska frågor i studiet av predikningar vad gäller muntlig genre bevarad i skriftlig form, originalitet kontra unicitet, och bibeltolkning och tradition.
Ordförande: Martin Berntsson
6/11 Live Literature
Plats: J236 Kl. 15:15-17:00
Ellen Wiles, PhD Literature, University of Exeter
In this seminar we will explore the cultural phenomenon of live
literature events in which contemporary authors perform from
their books and engage with audiences of readers. We will ask:
why have such events become so popular in this digital age?
How have they changed literary culture? What makes for a
successful live literature event?
Chair: Christian Lenemark
13/11 Den manliga smärtan: PTSD-begreppets idéhistoria
Plats: J236 Kl. 15:15-17:00
Claes Ekenstam, Docent idé- och lärdomshistoria
Trots att det varit känt sedan antik tid att krigare kan drabbas av psykiska svårigheter, har mäns offerskap varit en kontroversiell fråga. Män har själva ofta svurit trohet åt ideal där självkontroll och manligt mod betonats, medan sårbarhet och svaghet föraktats. Militärer och konservativa psykiatriker har gjort detsamma. Traumats realitet har först med PTSD- begreppet fått ett officiellt erkännande. Med kriget i Ukraina har frågan blivit högaktuell. Utifrån första världskrigets diskussion om granatchock och psykoanalysens teorier, fram till Vietnamerans hantering av traumatiserade soldaters, framställs PTSD-begreppets idéhistoria. Med hjälp av skönlitteratur och intervjuer med samtida män skisseras även en fenomenologi för den manliga smärtan. Traumatisering är något som även kan drabba vanliga svenska män.
Ordförande: Johan Kärnfelt
20/11 Paratextualitet och delad kreativitet genom föreställda världar: Tre historiska exempel
INSTÄLLD.
26/11 Mode och hushåll
Plats: C664 Kl. 15:15-17:00
Agneta Helmius, Fil. Dr idé- och lärdomshistoria
1730-talets moraliska veckoskrifter var frihetstidens nya media.
De riktades till både manliga och kvinnliga läsare och handlade
bland annat om hur samhället, ofta beskrivet som ett hushåll,
hotades av en livsstil à la mode. Under de följande decennierna
vidgades det offentliga samtalet och delades i fler genrer. Från
1770-talet gavs till exempel ut så kallade fruntimmerstidningar.
Agneta presenterar sin avhandling Mode och hushåll. Om
formandet av kön och media i frihetstidens svenska små- och
veckoskrifter och visar hur det offentliga samtalet formades med
ett könskodat språk och efterhand bidrog till marginaliseringen
av hushållet i samhället. I stället tog modet, lystnaden efter det
nya, allt större plats.
Ordförande: Johan Kärnfelt
4/12 Truth- and Reconciliation in the Nordic Countries
Plats: J236 Kl. 15:15-17:00
Astrid Nonbo Andersen, seniorforskare, DIIS
Inspired by the Canadian Truth and Reconciliation, the government of Greenland in 2014 established a Reconciliation Commission, which handed in its final report in December 2017. A year later, in 2018 the Norwegian Parliament established a Truth and Reconciliation Commission. In 2020, The Swedish Government appointed the Truth andReconciliation Commission for Tornedalians, Kvens and Lantalaiset. October 2021, the Government of Finland established the Truth and Reconciliation Commission Concerning the Sámi People. In the summer of 2022, members of the Truth Commission for the Sami People were appointed in Sweden, while the Greenlandic and Danish government agreed to fund a historical inquiry of the period 1945-today in order to take steps towards reconciliation. These Truth and/or Reconciliation efforts have more in common than a conjunction of mandate periods. They all deal with historical injustices committed against Arctic indigenous peoples and minorities by the Nordic welfare states in their making. They are all concerned with articulating a new critique of the slow, indirect violence and long-term effects of historical assimilation policies. In this talk, I will look at the ongoing Truth and/or Reconciliation processes in the Nordic context; How they differ from previous Truth and Reconciliation efforts around the world; what they have in common but also how they differ from each other.
Chair: Louise Schou Therkildsen
