Ämnesguide för ämneslärarstudier i matematik
Syftet med denna ämnesguide är att ge dig en överblick över de delar av ämneslärarutbildningen som är specifika för ämnet matematik.
Matematiken är kanske det mest effektiva hjälpmedel människan har för att förstå sin omvärld, ett språk för att beskriva verkligheten, en verktygslåda för problemlösning och en räknemaskin för att modellera och konstruera. Högaktuella exempel på avancerade tillämpningar är sökning på Internet, bioinformatik eller artificiell intelligens. Matematik är också ett bildningsämne och en del av vårt kulturarv, nära besläktad med filosofi, konst och musik samt ett av skolans viktigaste ämnen. En matematiklärare har alltså en mycket viktig uppgift att utveckla elevers intresse för och kunskaper i matematik.
Matematikämnet i skolan
I skolans läroplan formuleras både centralt innehåll och mål som ramar in hur du som lärare ska utforma din undervisning (Lgr22 och GY25):
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
- förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
- förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Gymnasiets ämnesplan innehåller likartade formuleringar och dessutom:
- Förmåga att tillämpa, formulera och utvärdera matematiska modeller.
För att kunna se till att dina framtida elever kan utveckla dessa förmågor behöver du djupa kunskaper i ett brett spektrum av matematiska områden.
Matematikstudier i ämneslärarutbildningen
Ämneskurserna i lärarutbildningen innehåller såväl matematik som matematikdidaktik. De ges av institutionen för matematiska vetenskaper i samarbete med institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Du läser avsevärt mycket djupare matematik än det innehåll som du bli behörig att undervisa, för att få perspektiv på matematiken.
Kurser
De första tre kurserna är gemensamma för alla med ämne matematik, oavsett om du valt inriktning mot åk 7-9 eller mot gymnasiet, med matematik som första ämne eller som andra ämne. Varje kurs sträcker sig över en läsperiod (ca 10 veckor, inklusive examination) och du läser två delkurser parallellt. Du läser först ett block på 45hp på vårterminen och hälften av höstterminen.
Om du läser mot gymnasiet, eller har matematik som första ämne mot 7-9, går du ut på VFU, läser en kärnkurs och ditt andra ämne och kommer sedan tillbaka andra delen av hösten till matematiken. Om du läser till 7-9 med matematik som andra ämne går du direkt till din sista ämneskurs, Matematik 4 för lärare. Du som läser inriktningen mot gymnasiet fortsätter på våren med Matematik 5 för gymnasielärare och Matematik 6 för gymnasielärare.
Varje matematikkurs innehåller även datorlaborationer där du använder IT-verktyg som du har nytta av i undervisningen (till exempel GeoGebra) och lär dig grunderna i programmering (i programmeringsspråken Scratch och Python) med sikte att kunna använda programmering i din matematikundervisning.
Du hittar länkar till varje kurswebbsida med detaljerad information för varje omgång på sidan Matematikkurser inom ämneslärarutbildningen.
Verksamhetsförlagd utbildning och självständiga arbeten
Du som har matematik som huvudämne (inriktning mot åk 7-9 eller gymnasiet) gör din VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) på en skola, med en matematiklärare som handledare, och bedöms för din undervisning i matematik. Du kommer att vara med på mycket matematikundervisning och får möjligheter att undervisa i ditt andra ämne. VFU-kurser ligger utspridda över hela utbildningen, från första terminen till sista året. Mot slutet av utbildningen skriver du två självständiga arbeten, med fokus på matematik och undervisning, där du väljer ämnet i samråd med en handledare. Den första skrivs i par och består av en forskningsöversikt över ett område som är intressant både matematiskt och didaktiskt. I den andra, som du genomför själv, leder du en empirisk studie relaterad till undervisning och lärande i matematik.
Övergången från gymnasiematematik till universitetskurser
Matematik på universitet upplevs ofta som ganska annorlunda jämfört med gymnasiet. Medan mycket av arbetet i skolan består av att utföra korta beräkningar enligt given modell, med tillgång till facit, är uppgifterna på universitetet mer omfattande och du förväntas ofta själv komma fram till en lämplig metod och bedöma om ditt svar är rimligt. Teori, med resonemang och bevis, spelar större roll. Du arbetar mer självständigt och får stort utbyte av att samarbeta med kurskamrater. Matematikkurserna går i snabb takt och upplevs ofta som mycket arbetsintensiva.
Förbered dig för övergången, speciellt om det har gått lite tid sedan du lämnade gymnasiet eller om du är osäker på hur väl dina gymnasiekunskaper sitter. Om du börjar mellan mars och augusti kan du använda webbkursen Sommarmatte för att repetera och förbereda dig för universitetsmatematiken. Du kommer även under hösten inför dina första matematikkurser att få tillgång till repetitionsmaterial på nätet, med korta filmer och tester som du kan göra så många gånger som du vill. Examination av första delen av materialet, med ett datorbaserat test, ingår i den första matematikkursen.