Möt Júlia - doktorand med fokus på hur hjärnan medierar effekterna av läkemedelsbehandling mot övervikt och fetma
Júlia flyttade till Sverige 2021 när hon fick praktik och sedan tjänst som biträdande forskare på Sektionen för fysiologi. Ett år senare antogs hon till forskarutbildning och är idag kopplad till en forskargrupp som fokuserar på att förstå mekanismerna kring hur läkemedelsbehandling mot övervikt och fetma fungerar i hjärnan.
Hur blev du intresserad av forskning?
– Biomedicinsk forskning har alltid fascinerat mig, jag tycker det är spännande att lära mig hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar påverkar oss. Därför valde jag att studera farmaci på kandidatnivå, följt av en masterexamen inom biomedicinsk forskning och en magisterexamen i klinisk farmaci.
– Genom mina studier fick jag ökad kunskap om allt från molekylära mekanismer till helkroppsfysiologi, samt inblick i olika patofysiologiska tillstånd. Efter att ha avslutat min masterexamen ville jag fördjupa mig ytterligare i forskning och därför bestämde jag mig för doktorandstudier. Det verkade spännande och kändes som ett logiskt nästa steg i min professionella resa.
Berätta kort om ditt avhandlingsprojekt!
– Vår forskargrupp fokuserar på att förstå hur farmakologisk behandling av övervikt och fetma fungerar rent mekanistiskt i hjärnan. Denna forskning är viktig eftersom övervikt och fetma är kopplade till uppkomsten av olika sjukdomar, inklusive typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.
– Det övergripande målet med mitt doktorandprojekt är att förstå hur hjärnan medierar effekter av långverkande GLP-1-analoger på matintag, kroppsvikt och illamående. Min forskning syftar till att identifiera och manipulera aktiviteten hos neuroner som reagerar på behandling med GLP-1-analoger. Dessa läkemedel är kända för sina effektiva viktreducerande effekter och är relativt nya, men deras exakta påverkan på hjärnan är fortfarande oklar. Målet är att avslöja mekanismerna kring hur de långverkande GLP-1-analogerna, specifikt semaglutid, verkar i hjärnan.
Vad har varit den roligaste och/eller mest spännande delen av ditt avhandlingsarbete hittills?
– Den roligaste aspekten av mitt avhandlingsarbete har varit att dagligen lära mig nya saker.
– Samarbete ger särskild tillfredsställelse, eftersom det har gett mig möjlighet att utbyta idéer och perspektiv med andra forskare. Sammantaget har kombinationen av ständigt lärande och en stöttande forskningsmiljö gjort mitt avhandlingsarbete till en givande och spännande upplevelse.
Hur ser en typisk dag ut för dig som doktorand?
– Det roligaste som doktorand är mångfalden i min dagliga rutin. Vissa dagar tillbringar jag all min tid på djuravdelningen och utför in vivo-experiment, medan andra dagar ägnas åt labbet där jag exempelvis utför histologi. Dessutom deltar jag i kurser och har regelbundna möten eller workshops med kollegor och handledare.
– Jag värdesätter också de stunder när jag kan sitta vid min dator, organisera alla mina experiment och tänka och planera för nya. Framför allt försöker jag prioritera att hitta tid för lunch med mina kollegor.
Vad hoppas du att resultaten kommer att leda till?
– Resultaten kan bli betydelsefulla för framtida terapeutiska tillvägagångssätt som riktar sig mot fetma och potentiella behandlingar mot illamående. Dessutom kan projektet bidra med värdefulla insikter inom bredare forskningsområden som rör homeostatisk kontroll av aptit och aversion. Det skulle också kunna bana väg för utveckling av mer effektiva behandlingsstrategier i framtiden.
Har du stött på några utmaningar under dina första år som doktorand?
– Absolut! De första åren av min doktorandutbildning har varit som en berg-och-dalbana. Det har funnits tillfällen då jag känt mig överväldigad av arbete och stress, men på det hela taget är jag väldigt glad över att vara här.
– Att lära mig nya tekniker i laboratoriet har inneburit sina egna utmaningar. Frågor som “Är jag redo att göra detta själv?” och “Kommer jag att göra det korrekt?” kommer upp hela tiden. In vivo-experiment som inte fungerar? Det händer också. Men det är en del av jobbet. Jag har lärt mig att ta nästa steg när saker inte går som planerat, problemsöka och gå vidare till nästa hypotes. Det har varit utmanande, utan tvekan, men det är också mycket tillfredsställande när saker fungerar.
Finns det något specifikt som du tycker att man bör vara medveten om innan man börjar doktorandstudier?
– Innan du påbörjar en doktorandutbildning, särskilt inom mitt område, bör du vara beredd på att det tar lång tid och kräver mycket ansträngning. Arbetet försvinner inte när du lämnar labbet eller tar en paus. Det blir lätt ett 24/7-jobb, och ibland är det svårt att stänga av, men du måste sätta gränser. Å andra sidan upptäcker du ständigt nya saker om din forskning, vilket är supercoolt. Det är en krävande resa, spänningen det innebär att ständigt utforska något gör att det är fantastiskt häftigt!
Júlias bakgrund
Utbildningsbakgrund
- Kandidatexamen i farmaci vid Faculty of Pharmacy and Food Sciences, University of Barcelona.
- Erasmus-praktik vid Faculty of Pharmacy and Medicine, University of Coimbra, Portugal.
- Magisterexamen i klinisk farmaci från Cardenal Herrera University (UCH-CEU) i Barcelona.
- Magisterexamen i biomedicinsk forskning från Pompeu Fabra University i Barcelona.
Arbetslivserfarenhet
- Farmaceutisk assistent på ett apotek i Platja d’Aro, Girona.
- Farmaceut på ett apotek i Barcelona.
Nuvarande position
Doktorand vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för fysiologi (Februari 2022 – nuvarande).
Intressen
- Tillbringa tid utomhus och njuta av naturen.
- Springa eller simma när det är möjligt.
- Tillbringa kvalitetstid med familj och vänner för att skapa minnesvärda stunder och hålla balansen.
- Brukade spela piano och flöjt mycket, men lite svårt att få tid till det för närvarande.
