Samtal om forskningens villkor
Under 2024-2025 arrangerar Nationella sekretariatet för genusforskning en samtalsserie om forskningens villkor. Syftet är att erbjuda ett forum för kunskapsutveckling, idéutbyte och fördjupning med forskningspolitisk relevans.
Samtalen behandlar aktuella utmaningar som rör forskning och högre utbildning, och utgår från begrepp som exempelvis akademisk frihet, ”hope labour” och meritokrati. Till samtalen bjuds talare med relevant expertis in för att reflektera över ett begrepp eller problemställningar som rör högskolesektorn, i form av korta presentationer följt av samtal mellan deltagarna. Samtalen sker inför inbjuden publik och arrangeras i samverkan med andra aktörer.
Nyheter om samtalsserien
Vill du ha information och nyheter om samtalsserien? Anmäl dig gärna till samtalsseriens nyhetsutskick!
Samtal på Bokmässan i Göteborg
26/9 kl 10:00 - 10:45 i Göteborgs universitets monter
”Hope labour” inom akademiskt arbete
Samtal mellan Kim Silow Kallenberg, docent i etnologi vid Södertörn högskola och ledamot i Humtank, och David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning.
”Hope labour” är arbete som utförs utan eller för otillräcklig ersättning i hopp om att det kommer att leda till bättre arbetsvillkor i framtiden. Denna typ av arbete är vanlig inom akademin och innebär en rad risker, som utbrändhet och utnyttjande av medarbetare med osäkra anställningar. I synnerhet är detta ett problem om ”hoppet” aldrig infrias. Vad kan vi göra för att synliggöra, problematisera och motverka de negativa aspekterna av detta arbete?
Samtalet modereras av Inga-Bodil Ekselius, kommunikatör, Nationella sekretariatet för genusforskning.
Samtal vid Göteborgs universitet
4/11, endast inbjudna gäster
Lever akademin på hoppet?
Begreppet ”hope labour” syftar på arbete som utförs utan, eller för otillräcklig, ersättning i hopp om att det ska leda till bättre arbetsvillkor i framtiden. Den här typen av arbete är vanligt inom akademin och innebär en rad risker, såsom ökad risk för utbrändhet och att medarbetare med osäkra anställningar utnyttjas. I synnerhet blir hope labour ett problem när ”hoppet ” aldrig infrias, eller när det ekonomiska utrymmet för att utföra sådant arbete är ojämnt fördelat. Vilka är konsekvenserna av hope labour inom akademin? Hur bärande är det för akademin att hope labour utförs? Och vad kan vi göra för att synliggöra, problematisera och motverka negativa aspekter av detta arbete?
I samtalet deltar:
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, med.dr., är författare till rapporten "I skuggan av osäkerheten: om externfinansiering, osäkra anställningar och arbetsmiljö på universitet och högskolor", samt arbetar med ett projekt om ”Utmaningar i arbetsmiljön för forskade och undervisande personal inom högskolesektorn”, för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. https://sulf.se/nyhet/kvinnor-i-akademin-paverkas-mer-av-otrygga-villkor/
Kim Silow Kallenberg, docent i etnologi vid Södertörn högskola och ledamot i Humtank. Hon har bland annat skrivit om stress och utmattning inom akademin: http://humtank.se/oandliga-krav-och-andliga-resurser-om-stressade-akademiker-och-en-utmattad-akademi/
Sara Kalm, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har bland annat skrivit om akademiskt hushållsarbete: https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/19503
David Brax, fil. dr i praktisk filosofi och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning.
Sidan uppdateras med fler samtal efter hand...