Samtal om forskningens villkor

TIDIGARE SAMTAL

27/11 2024 Öppet seminarium, Göteborgs universitet

Hungriga vargar jagar bäst? Akademisk frihet och tillgången på resurser

I en färsk undersökning från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) angav nästan alla tillfrågade lärare, forskare och doktorander att akademisk frihet är en viktig förutsättning för deras arbete. På frågan om vad som utmanar den akademiska friheten idag var de vanligaste svaren politisk påverkan, forskningsfinansiering och likriktning inom akademiska miljöer. Under 2023 beslutade regeringen att avbryta en riktad utlysning av stöd till utvecklingsforskning vilket, enligt en enkätundersökning som forskarnätverket SweDev genomfört, fått forskare att lämna fältet. 

Detta väcker den större frågan hur finansieringsstrukturen styr vilken forskning som faktiskt kan bedrivas vid våra lärosäten. Det sägs ibland om akademisk konkurrens att ”hungriga vargar jagar bäst”, men de jagar också vanligtvis där det finns lättfångat byte. Det är kanske inte hunger, utan nyfikenhet som behövs – och möjligheten att utöva den nyfikenheten.

Erika Alm, docent i genusvetenskap och vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten

Git Claesson Pipping, docent, förbundsdirektör SULF 2006-2022

Olof Hallonsten, docent i sociologi med fokus på organisationssociologi och vetenskapssociologi, Lunds universitet

Ytterligare medverkande tillkommer.

Moderator: David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning

Tid: 14:00 - 16:00

Plats Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken, Universitetsplatsen 1, Göteborg

Varmt välkomna!

Läs mer om Jonseredsverksamheten här:
Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet

27/11 2024 Seminarium, Göteborgs universitet:

Vem är akademiskt fri? Hur brister i resurser och arbetsmiljö påverkar forskningens villkor

Den akademiska frihetens hälsotillstånd har debatterats flitigt på senare år i Sverige. Dominerande teman i offentligheten speglas dock inte bland forskarna själva, enligt en stor undersökning av UKÄ. Deras rapport från i våras visar att forskningsfinansieringens villkor, informella nätverk och politisk påverkan begränsar friheten, snarare än ”cancelkultur” eller lättkränkta studenter. Vad innebär då akademisk frihet, och vad är dess värde?

Att akademisk frihet omfattar forskarnas reella utrymme att själva forma sin forskning, undervisning, publicering och annan kommunikation diskuteras sällan i offentligheten. Vilka villkor gynnar eller motverkar denna frihet? Ska den ses som en individuell rättighet eller en förutsättning för forskningens kvalitet och samhällsnytta? Detta aktualiserar även frågor kring tillfälliga anställningar, nedskärningar och arbetsbelastning, självcensur och informella nätverk, forskningsfinansiering och politisk styrning. Vem har egentligen de faktiska förutsättningarna att i substantiell bemärkelse kunna sägas vara akademiskt fri?

​​​​​​Samtalet arrangeras av Jonsereds herrgård i samverkan med Nationella sekretariatet för genusforskning, båda vid Göteborgs universitet.

Martin Bergman senior utredare, Universitetskanslerämbetet, Åsa Wikforss professor i filosofi, ledamot Svenska Akademien och Git Claesson Pipping Förbundsdirektör SULF 2006-2022.

Moderatorer: David Brax senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, och Lena Ulrika Rudeke verksamhetsansvarig Jonsereds herrgård.

--- 

INBJUDNINGAR
Till seminariet skickas personliga inbjudningar ut. Antalet platser är begränsat.

Tid 09:00 - 12:30

Plats Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken, Universitetsplatsen 1, Göteborg

Läs mer om Jonseredsseminariets idé och praktik här: 
Jonseredsseminarier | Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet

ÖNSKAR DU DELTA? VET NÅGON SOM VILL DELTA?
Är du som aktör intresserad och önskar att, i mån av plats, delta i seminariet? Har du en kollega eller samarbetspartner som skulle vilja delta? Maila ditt eller dennes intresse till jonseredsherrgard@gu.se tillsammans med namn, organisation och roll inom denna, samt ingång till seminariets ämne.
​​​​​​

4/11 2024 Seminarium, Göteborgs universitet

Lever akademin på hoppet?

Begreppet ”hope labour” syftar på arbete som utförs utan, eller för otillräcklig, ersättning i hopp om att det ska leda till bättre arbetsvillkor i framtiden. Den här typen av arbete är vanligt inom akademin och innebär en rad risker, såsom ökad risk för utbrändhet och att medarbetare med osäkra anställningar utnyttjas. I synnerhet blir hope labour ett problem när ”hoppet ” aldrig infrias, eller när det ekonomiska utrymmet för att utföra sådant arbete är ojämnt fördelat. Vilka är konsekvenserna av hope labour inom akademin? Hur bärande är det för akademin att hope labour utförs? Och vad kan vi göra för att synliggöra, problematisera och motverka negativa aspekter av detta arbete? 

I samtalet deltar:

Anna-Carin Fagerlind Ståhl, med.dr., är författare till rapporten "I skuggan av osäkerheten: om externfinansiering, osäkra anställningar och arbetsmiljö på universitet och högskolor", samt arbetar med ett projekt om ”Utmaningar i arbetsmiljön för forskade och undervisande personal inom högskolesektorn”, för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. https://sulf.se/nyhet/kvinnor-i-akademin-paverkas-mer-av-otrygga-villkor/

26/9 2024, kl 10:00 - 10:45 Samtal på Bokmässan i Göteborg

”Hope labour” inom akademiskt arbete

Samtal mellan Kim Silow Kallenberg, docent i etnologi vid Södertörn högskola och ledamot i Humtank, och David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning. 

”Hope labour” är arbete som utförs utan eller för otillräcklig ersättning i hopp om att det kommer att leda till bättre arbetsvillkor i framtiden. Denna typ av arbete är vanlig inom akademin och innebär en rad risker, som utbrändhet och utnyttjande av medarbetare med osäkra anställningar. I synnerhet är detta ett problem om ”hoppet” aldrig infrias. Vad kan vi göra för att synliggöra, problematisera och motverka de negativa aspekterna av detta arbete?

Samtalet modereras av Inga-Bodil Ekselius, kommunikatör, Nationella sekretariatet för genusforskning.