Patienter med allvarlig syrebrist behöver inte långtidsbehandling med syrgas dygnet runt. En ny studie, bland annat av forskare vid Göteborgs universitet, visar att 15 timmars syrgasbehandling per dygn räcker för att minska risken för sjukhusinläggning eller dödsfall inom ett år.
Resultaten publiceras av tidskriften New England Journal of Medicine. Studien ger viktig information som kan ge bättre livskvalitet för patienterna utan att kompromissa med deras hälsa.
Anders Andersson, adjungerad universitetslektor vid Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, lyfter fram samarbetets betydelse för framgången i studien:
– Vi är ett flertal syrgasmottagningar i riket som har deltagit. Samarbete är nyckeln till framgång, både nu i denna aktuella studie och framgent. Att vi i Göteborg kom med på en framskjuten position i publiceringen beror på att vi inkluderade näst mest patienter i studien. Detta visar att vi kan genomföra studier av hög kvalitet här på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin som blir väldigt betydelsefulla, säger Anders Andersson, som i Göteborg arbetade tillsammans med överläkare Savvas Papadopoulos vid lungkliniken.
Tung börda
Långtidssyrgasbehandling har länge varit en standardbehandling för patienter med allvarlig hypoxemi, ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med syre. Tidigare studier har visat att syrgasbehandling under minst 15 timmar per dygn kan förlänga livslängden hos dessa patienter. Det har dock saknats studier som jämfört 15 timmars syrgasbehandling per dygn med 24 timmar per dygn. Därför har rekommendation varit att syrgas ska användas minst 15 timmar per dygn men så mycket som möjligt, trots att det kan vara en tung börda för patienterna att stå på syrgasbehandling.
Den aktuella studien syftade till att testa hypotesen att 24 timmars syrgasbehandling per dygn inte ger bättre resultat än behandling under 15 timmar per dygn. Studien inkluderade patienter som nyligen påbörjat syrgasbehandling för kronisk, allvarlig hypoxemi i vila, och de följdes under ett års tid för att undersöka om det fanns några skillnader i risk för sjukhusinläggning eller dödsfall.
Ingen fördel med längre behandling
Mellan maj 2018 och april 2022 deltog totalt 241 patienter i studien. De lottades till att antingen få syrgasbehandling i 24 timmar per dygn (117 patienter) eller 15 timmar per dygn (124 patienter).
Studien visade att risken för sjukhusinläggning eller dödsfall inom ett år var nästan identisk mellan grupperna. I gruppen som fick syrgas 24 timmar per dygn noterades 124,7 händelser per 100 personår, jämfört med 124,5 händelser i gruppen som fick behandling under 15 timmar per dygn. Forskarna fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller sjukhusinläggningar, dödsfall eller biverkningar, vilket indikerar att längre syrgasbehandling inte ger någon ytterligare fördel.
Anders Andersson understryker även att studien aldrig hade kunnat genomföras utan det arbete som syrgassjuksköterskorna gjort under hela processen.
– Denna studie hade aldrig kunnat ske och inte kunnat gå i mål om vi inte hade våra fantastiska syrgassjuksköterskor, framför allt Eva Moreno-Johansson, säger han.
Studien har genomförts i samarbete mellan ett flertal sjukhus och lärosäten i landet, på initiativ av docent Josefin Sundh, läkare i Örebro och docent Magnus Ekström, läkare i Karlskrona.