21 miljoner till utbildningsvetenskaplig forskning
Vilka konsekvenser har pandemin fått för unga människors skolgång och framtida livsmöjligheter? Och hur hanterar etablerade institutioner det faktum att unga börjar rappa om kriminalitet?
Det är två forskningsprojekt vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten som får bidrag från Vetenskapsrådet.
Fyra forskare på Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet får dela på drygt 21 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utdelning till utbildningsvetenskap 2022.
Joanna Giota, professor på institutionen för pedagogik och specialpedagogik, ska ta reda på hur unga människors skolgång och livsmöjligheter har påverkats av covid-19-pandemin.
Parallellt med sjunkande skolprestationer från slutet av 1990-talet och framåt har barn och ungdomars psykiska hälsa successivt försämrats. Det visar både Joanna Giotas tidigare studier och andra studier.
– Att stress, depressioner och psykosomatiska besvär ökar i Sverige och internationellt är oroväckande; i synnerhet flickornas ökande stress och psykiska ohälsa i slutet av högstadiet och under gymnasietiden. Nu riskerar ungdomars psykiska ohälsa och skolprestationer att förvärras av de socioekonomiska konsekvenserna av Covid-19-pandemin och förändrade psykosociala faktorer, säger Joanna Giota.
Pandemin ökade den psykiska ohälsan
Joanna Giota ska undersöka hur svenska ungdomars skol- och livssituation såg ut våren 2020 i årskurs 9 strax innan pandemin blev ett faktum. Hur påverkades deras situation av förändrade undervisningsvillkor med distansundervisning i gymnasieskolan och förändrade lärar- och kamratrelationer under COVID-19 utbrottet?
– Utländska studier visar att ungdomar blev mer stressade av att inte kunna umgås med sina kompisar under pandemin, än av själva viruset. Svårigheten med distansundervisningen ökade dessutom ungdomars depressiva symptom.
Sämre skolprestationer
Svenska ungdomars sjunkande skolprestationer och försämrade psykiska hälsa beror bland annat beror på brister i det svenska skolsystemet som till exempel försämrad kvalitet i undervisningen, hur det specialpedagogiska stödet har organiserats, och en ökad konkurrens på arbetsmarknaden. Det visar både Joanna Giotas tidigare studier liksom andra studier.
– Tidpunkten i livet som barn och ungdomar blir utsatta för risk- och skyddsfaktorer är avgörande för deras fortsatta allsidiga utveckling och livsmöjligheter. Tidiga misslyckanden i skolgången får förödande konsekvenser både för dem själva och för samhället med arbetslöshet, psykisk ohälsa och utanförskap.
Olika elevgrupper drabbas olika
Joanna Giota antar att Covid-19-utbrottet under 2020 och dess efterverkningar har påverkat olika elevgrupper, bland annat elever med specialpedagogiskt stöd eller låg vilja och motivation att lära på olika sätt. Nu ska hon ta reda på vilka konsekvenser pandemin fick för deras skolgång och framtida livsmöjligheter genom att jämföra denna elevgrupp med en tidigare som inte drabbats av pandemin.
– Stress och psykisk ohälsa är idag de främsta orsakerna till sämre villkor och livsmöjligheter för unga mellan 10 och 24 år, internationellt sett, och hänger ihop med sämre skolprestationer.
Identifiera skyddsfaktorer
Det aktuella forskningsprojektet ska identifiera specifika riskfaktorer på skol- och klassrumsnivån, resurser hos individen och socioekonomiska förhållanden som kan skydda alla ungdomar och i synnerhet de mest utsatta. Genom att följa 20 tusen elever både före och efter gymnasieskolan i fortsatta studier och sysselsättning kommer forskarna också att kunna visa vilka långsiktiga konsekvenser psykisk ohälsa, pandemin och låga skolprestationer kan få för ungdomarna.
– Forskningen, skolan och politiken behöver arbeta tillsammans för att öka alla ungdomars livsmöjligheter till ett självständigt framtida liv och likvärdigt deltagande i samhället, säger Joanna Giota.
Bättre förståelse för hiphop-kulturen
Johan Söderman, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, har fått drygt 3,6 miljoner för forskningsprojektet ”I den svenska gangsterrappens tidevarv - ungdomskulturella och pedagogiska implikationer”.
– När unga börjat rappa om kriminalitet är frågan hur det egentligen hanteras av etablerade institutioner som exempelvis studieförbund och annan offentligt finansierad ungdomsverksamhet.
De som ägnar sig åt ungdomsforskning brukar hävda att man kan se in i framtiden genom att studera ungdomskulturer, samtidigt som det ger fördjupad kunskap om samtiden. Därför tycker Johan Söderman att projektet är viktigt både för att bättre förstå den samtida ungdomsgeneration som ägnar sig åt hiphop, men också hur den tolkas av de unga som lyssnar på gangsterrap, samt hur den påverkar etablerad hiphop-verksamhet som ofta har en socialpedagogisk eller folkbildande ansats.
Leva det kriminella liv man rappar om
Ända sedan han arbetade som lärare i musik och svenska på högstadiet under 1990-talet., har Johan Söderman har intresserat sig för hiphopkulturen. 2007 disputerade han med avhandlingen Rap(p) i käften som fokuserade på hiphop-musikers pedagogiska och konstnärliga strategier. Efter disputationen har han studerat akademiseringen av hiphop, det vill säga att hiphop blir föremål för universitetskurser på amerikanska lärosäten.
Hiphop en del av folkbildningstraditionen
Johan Söderman har också undersökt institutionaliseringen av svensk hiphop, framförallt i svenska studieförbund där hiphop blivit en del av den svenska folkbildningstraditionen.
– Den nya vågen i svensk hiphop startade runt 2018, och har kriminalitet som en betydligt mer framträdande del av estetiken jämfört med tidigare. Särskilt intressant tycker jag det är med den autenticitetsförskjutning som skett inom genren, där det att "vara äkta" gått från att tidigare handla om att vara "underground" och icke-kommersiell, till att alltmer innebära att som rappare leva det kriminella liv man rappar om, säger Johan Söderman.
Undervisning i aritmetik och pedagogiska innovationer
Ytterligare två forskare vid utbildningsvetenskapliga fakulteten beviljas bidrag från Vetenskapsrådet. Angelika Kullberg, professor, på institutionen för didaktik och pedagogisk profession, ska ta reda på hur lärarstudenter utvecklar sin förmåga att undervisa så att yngre elever får goda förutsättningar att lära sig centrala delar inom den grundläggande aritmetiken, det vill säga kunskap om tals egenskaper och olika räknesätt.
Ola Helenius, professor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, ska undersöka vilka faktorer som är viktiga när man vill genomföra pedagogiska innovationer i stor skala, som många lärare och elever kan ta del av.