Göteborgs universitet
  2. Aktuellt
  3. Hitta nyheter
  4. 6 frågor till Göran Andersson

6 frågor till Göran Andersson

Publicerad
vid
Institutionen för kulturvård

6 frågor till Göran Andersson, lektor vid Institutionen för kulturvård och en av författarna till den nya boken "Ménards Metod: Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning".

  1. Vad är Ménards metod för bok?
    Det är en metodbok som vill problematisera och lyfta fram vad vi bebyggelsehistoriker gör när vi fältarbetar, bearbetar och analyserar våra undersökningsobjekt. Vi som är författare har olika forskningsfokus men begreppen ”rekonstruktion” och ”inlevelse” är gemensamma utgångspunkter.

  2. Vem riktar sig boken till?
    Den riktar sig specifikt till studenter och yrkesverksamma bebyggelsehistoriker och hantverksforskare, samt till bredare historiskt närliggande områden.
  3. Varför har ni skrivit den här boken nu?
    Vi menar att det finns skäl att belysa metodfrågor inom det här fältet, där mötet med faktiska fysiska miljöer, byggnader och konstruktioner är vår särart. Vi studerar det materiella uttrycket för mänskliga aktiviteter i första hand genom noggranna studier av objekten i sig själva.
  4. Vad är viktigast att ta med sig från boken? 
    Dels tror jag att det finns olika konkreta tips på användbara grepp inför fortsatta undersökningar, och dels kanske boken kan ge inspiration för en metodiskt mer medveten forskningsdesign i framtida projekt.
  5. Vad hoppas ni på för respons?
    Naturligtvis att få höra eller läsa att något i boken var nyttigt och gav upphov till någon ny idé hos de som arbetar inom det bebyggelsehistoriska och hantverksinriktade fältet.
  6. Hur har du använt ditt kapitel i undervisningen och vad är målet att studenterna tar med sig?
    Innan boken kom i tryck har mitt bidrag funnits som ett opublicerat utkast till artikel, som flera av mina studenter på Bygghantverksprogrammet har tagit del av. Några har konkret experimenterat kring en del hypoteser kring olika konstruktioner som förs fram i artikeln och i ett par fall refererar man också till det begrepp som jag introducerar i artikeln: Rekonstruktionssamtal. Det handlar om att det är en fördel med olika kunskaper och erfarenheter i ett undersökningsteam, och att detta team redan i ett tidigt skede påbörjar en rekonstruktion av ett historiskt förlopp genom att samtala. Det kan handla om hur något är gjort, i vilken ordning, med vilka material och verktyg och varför valde man si när man lika gärna kunde ha gjort så? Konklusionerna av samtalen kan sedan tas vidare till skisser, 3D-modulationer eller fullskaliga, fysiska rekonstruktioner.
Område
Kultur & språk
Senast ändrad