AI och psykisk hälsa – hur kan chatbotar bidra i psykiatrin?

Bild

Lilas Ali, forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa har nyligen beviljats ALF-medel för sitt projekt CHAT-MH. Forskningen handlar om chatboten BETSY, som står för Behaviour Emotion Therapy System and You, som kan erbjuda stöd till personer med ångest och mild depression.

– Projektet började 2019 med ett Virtual Reality-initiativ på Östra sjukhuset. Detta var vid en tidpunkt då intresset för AI växte kraftigt, berättar Lilas Ali. Forskaren Almira Osmanovic Thunström och hennes forskargrupp utvecklade då både VR- och chatbot-interventioner för att testa deras effekter och säkerhet inom psykiatrin.

Chatboten BETSY har hittills enbart testats på friska personer. När resultaten visade på lovande effekter tog dock forskargruppen beslutet att gå vidare och undersöka hur chatboten kan stödja individer med mildare psykiska diagnoser genom projektet CHAT-MH.

Ett komplement i vården för ångest och mild depression

– Syftet är att använda chatboten som ett komplement till den ordinarie vården för personer som lider av ångest och mild depression säger Lilas Ali. Användare från tidigare studier har beskrivit chatboten som sympatisk och lätt att använda. Den är uppbyggd på ett regelbaserat dialogträd som styrs av nyckelord och kontext och hänvisar endast till tillförlitliga och validerade källor, som exempelvis 1177. Chatboten har inte som syfte att diagnostisera, behandla eller ge klinisk rådgivning utan den kan hjälpa med stöd och information. Därigenom är den trygg att använda.

En av de aspekter som gör BETSY intressant är dess användarvänlighet och tillgänglighet menar Lilas Ali.

– En stor fördel är att BETSY kan nås dygnet runt säger Lilas. Den finns till hands när som helst och erbjuder kontinuitet. Varje samtal följer samma struktur och bemötande, oavsett hur många gånger användaren vänder sig till chatboten. Det finns också möjlighet att spara och visualisera information för framtida behov.

Ett verktyg för stöd - inte diagnos eller behandling

– Till skillnad från stora språkmodeller som ofta används i AI, är prototypen designad för att hålla sig till icke-kliniska ämnen som exempelvis arbetsstress, sömn och generell psykisk hälsa med fokus på mild till måttlig ångest och depression. BETSY ska inte diagnostisera eller behandla, utan snarare erbjuda stöd och information betonar Lilas Ali.

Men hur står sig en chatbot jämfört med mänsklig kontakt? Särskilt när det gäller att möta människor med psykisk ohälsa som ofta behöver empati och förståelse?

Lilas Ali är tydlig med att mänsklig kontakt är avgörande och inte kan ersättas.
–  Chatboten är som sagt tänkt att komplettera den traditionella vården berättar Lilas. Men intressant nog visar forskning att chatbotar till och med brukar uppfattas som mer empatiska än mänskliga terapeuter vilket också öppnar upp för viktiga frågor om vad vården kan lära av detta för att förbättra bemötandet.

Personcentrerat samskapande och etiska ramar

– I det här projektet har vi tillämpat personcentrerat samskapande. En patientrepresentant med egna erfarenhet har funnits med redan vid ritbordet och varit aktiv medskapare i BETSY. Även allmänheten har bjudits in via anonymiserade enkäter. Fokus har legat på att kartlägga önskemål kring design, funktion och leverans. Vi har även kartlagt farhågor, vilket är oerhört viktigt för att skapa trygga system som agerar för slutanvändarens bästa. Både positiva och negativa perspektiv har varit välkomna och genom att bjuda in allmänheten har vi kunnat få tillgång till mångfald i ålder, kön och åsikter kring chatbotar för psykisk hälsa berättar Lilas Ali.

– Jag strävar efter att se möjligheterna med ny teknik inom vården säger Lilas Ali, men samtidigt är säkerhetsaspekter och framför allt etik avgörande. Vi kommer inte att få svar på våra frågor utan att testa prototyperna och noga utvärdera deras effekter under kontrollerade former. Därför är det viktigt att vi som professionella är närvarande för att övervaka och ingripa om något skulle avvika. Först då kan vi bygga tillit till nya verktyg inom den psykiatriska vården avslutar Lilas.