Akademins villkor påverkar genusvetares och genusforskares karriärmöjligheter

Bild

– Över lag är anställningsgraden bland genusvetare och genusforskare hög. De flesta är kvar inom akademin, medan andra har lämnat av olika anledningar. Några för att de vill få användning för sin kunskap utanför akademin, men en del anger också att det är svårt att jämka ihop livet i övrigt med akademins villkor, säger Kajsa Widegren, fil dr i genusvetenskap och utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Hon har skrivit rapporten Karriärvägar och arbetsvillkor för genusvetare och genusforskare, tillsammans med Susanna Young Håkansson, även hon utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning. Rapporten undersöker frågor om anställningsgrad, meritering och inriktning mot bakgrund av arbetsvillkoren inom akademin och baseras på enkätundersökningar och fokusintervjuer. 

Genuskompetens är efterfrågad

Enkätstudien visar att de flesta av deltagarna som idag har en fast tjänst inom högskolan är lektorer. Ungefär hälften av de som stannat inom akademin har kunnat ägna sig åt huvudsakligen forskning under sin karriär, medan hälften främst har undervisat.

Omkring en tredjedel av genusvetarna och 11 procent av genusforskarna i studien arbetar istället i exempelvis statlig verksamhet eller i företag och frivilligorganisationer, och deras expertis är efterfrågad. 

– Många anger att de i hög grad använder sin forskarkompetens i sina nuvarande anställningar. Det visar på att arbetsgivare inom olika sektorer är intresserade av dessa kompetenser, säger Susanna Young Håkansson. 

Akademins villkor skapar utsatthet

Gemensamt för nästan alla som är kvar inom akademin är erfarenheter av tillfälliga anställningar med korta kontrakt tidigt i karriären. Första åren efter disputation är den period då flest upplever oro, stress och mycket hög arbetsbelastning, berättar Susanna Young Håkansson. 

–  Det är många som får fasta tjänster, men först efter lång tid av korta anställningar med hög arbetsbelastning. Många har också haft så kallade ”staplade” anställningar och en del har flyttat ofta för att få tjänster. Flera anger att stress och oro kopplat till de villkoren har lett till negativa hälsokonsekvenser, säger hon. 

Forskare som vill ha en karriär inom akademin försöker anpassa sig till de etablerade vägarna, vilket leder till en utsatthet inom systemet, menar Kajsa Widegren.  

–  När man planerar för en karriärväg så gör man det under de villkor och förutsättningar som finns avseende anställningsmöjligheter, tjänster som utlyses och krav på arbetsprestationer. De disputerade måste ha jobb och därför går de med på olika korta anställningsformer, säger hon.  

Insatser för tydligare karriärvägar behövs

Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som i Sverige har vuxit fram ur den forskning som på 1970- och 80-talen integrerade köns- eller kvinnoperspektiv i olika forskningsämnen, och som på 1990-talet började benämnas genusforskning. Att forska på tvärs mellan olika forskningsdiscipliner kan enligt rapporten skapa komplikationer för disputerade i genusvetenskap. Flera uppger att de är oroliga för att deras tvärvetenskapliga forskning inte gör dem behöriga att söka tjänster inom andra ämnen, samtidigt som genusvetenskap inte kan anställa alla som disputerat i ämnet.  

– Det behövs en diskussion om karriärvägar och karriärplanering bland de som ansvarar för forskarutbildning i genusvetenskap och bland chefer. Många anger att de inte fått någon karriärvägledning alls under sin forskarutbildning, säger Kajsa Widegren. 

Samtidigt visar studien att den ökning av meriteringsanställningar som skett inom hela sektorn under 2000-talet även har kommit senare generationers genusvetare och genusforskare till del.  

–   Meriteringsanställningar är tänkta att ge nydisputerade möjlighet att forska, så att de så småningom har de meriter som gör dem behöriga för fast tjänst. Det är positivt att genusvetare och genusforskare får tillgång till meriteringsanställningar och därmed till mer transparenta karriärvägar, säger Kajsa Widegren.