Äldre kan ha glaukom utan att veta om det

Glaukom är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och därmed synfältet. I värsta fall kan glaukom leda till blindhet.

Forskningen har genomförts av Lena Havstam Johansson, doktorand på Göteborgs universitet och specialistsjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Studien visar att 4,8 procent av de 560 studiedeltagare som undersöktes av ögonspecialister hade glaukom.

– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem som visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger Lena Havstam Johansson.

För de nydiagnostiserade innebar upptäckten av sjukdomen att de kunde påbörja behandling med dagliga ögondroppar som sänker trycket i ögat, vilket saktar ned skadeprocessen vid synnerven.

Sämre syn påverkar livet

De som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra. De var inte tröttare eller mer nedstämda, de drack inte mer alkohol och de låg på ungefär samma nivå av fysisk aktivitet.

Bild

– Det var en positiv överraskning, och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen glaukom. Det är svårt att leva med en sjukdom som successivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.

Däremot rapporterade personer med glaukom att deras synrelaterad hälsa var sämre.

– Det är svårare att gå i trappor, att se trottoarkanter på kvällarna och att lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och istället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det, säger Lena Havstam Johansson.

Omkring tusen 70-åringar

Forskningen är genomförd inom den så kallade H70-studien, som sedan femtio år tillbaka bedrivs vid Göteborgs universitet. H70-studien kallar kontinuerligt alla 70-åringar födda ett visst år i Göteborg till flera omfattande både fysiska och kognitiva undersökningar. De 70-åringar som ingick i studien om glaukom var födda 1944, vilket var 1 203 personer. För dessa studier svarade nästan alla (1 182 personer) på skriftliga frågor om sin ögonhälsa och om förekomsten av glaukom i familjen. 560 av deltagarna genomgick också undersökningar av ögonspecialister på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskningen bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen, eftersom det var vanligare att de som diagnostiserades med glaukom hade en nära släkting som fått samma diagnos. Resultaten bekräftar också att glaukom innebär ett högre ögontryck, men visar ändå att en majoritet av dem som nydiagnostiserats (67 procent) fortfarande hade ett normalt ögontryck.

I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen, vilket innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Dessa studier bekräftar att glaukom ofta initialt inte innebär försämrad synskärpa, något som kan försvåra upptäckten av sjukdomen.

Acta Ophthalmologica: Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma