Lagom till havsöringspremiären på västkusten startar ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka hur viktiga ålgräsängar är för unga öringar. Forskningen är en del av Europas största vattenvårdsprojekt – Improve Aquatic LIFE.
Havsöringspremiären den 1 april är en viktig händelse för sportfiskare längs västkusten. Då dammas spöna av och det är dags att ge sig ut till grunda havsvikar för att testa lyckan. I år får de sällskap av forskare som ska undersöka interaktionen mellan öringarna och ålgräsängar.
– I det här projektet ska vi undersöka hur viktiga ålgräsängarna är som skydd och födosöksområde för havsöringar, säger Johan Höjesjö, professor i vid Göteborgs universitet.
Havets barnkammare
Bild
Johan Höjesjö är professor i ekologisk zoologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg
Tidigare undersökningar har visat att ålgräsängar är viktiga uppväxtområden för många marina arter, exempelvis torsk och rödspätta. Nu ska forskarna undersöka om detsamma gäller för havsöring. De använder ryssjor och fiskfällor för att fånga in och märka fiskarna med så kallade pit-tags. Projektet inleds under april och maj i år. Uppföljningsstudier ska sedan göras i augusti och september.
– Vi använder fångst och återfångst som metod för att se om individerna stannar kvar i samma område och mäter deras tillväxt och kondition. Vår hypotes är att många öringsmolt stannar i ålgräsängarna eftersom de ger bra skydd och god födotillgång under den första tiden i havet, säger Johan Höjesjö.
Bild
Ålgräsängar fungerar både som skydd och som födosöksområde för många fiskarter.
Foto: Eduardo Infantes
Havsöringen vandrar upp i åar och små vattendrag på hösten för att leka. Där kläcks äggen och de unga öringarna tillbringar sin första tid i sötvatten innan de som smolt vandrar ut i havet under våren. Det är då forskarna tror att ålgräsängarna blir viktiga för de utvandrande öringarna. Men eftersom ålgräsängarna har minskat kraftigt längs västkusten ska det här projektet jämföra områden med friska ålgräsängar med områden där de saknas eller är skadade.
– Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet och 8+fjordar sätter vi ut ryssjor och fiskfällor på fyra platser innanför Tjörn och Orust. För att sportfiskarna i området ska känna till projektet har vi satt upp skyltar om vårt arbete på platserna, säger Johan Höjesjö.
Försöken utförs i fyra grunda vikar på västkusten. Vid Lökebergskile (1) och Källsbykile (2) finns lite eller inget ålgräs alls. Vid Kåkenäs (3) och Gunnebykile (4) finns välmående ålgräsängar.
Del av stort vattenvårdsprojekt
Som en del av det stora vattenvårdsprojektet Improve Aquatic LIFE planeras en stor restaurering av ålgräs i Hakefjorden under 2026. Planteringen ska ske i ett område där det förr fanns stora ålgräsängar, men där ålgräset nästan har försvunnit helt. Genom att titta på ålgräsängarnas betydelse för havsöringen hoppas forskarna dra viktiga slutsatser som kommer vara till nytta vid arbetet om framtida restaurereringar av ålgräs.
– Hittills har vi lagt mycket resurser på att restaurera livsmiljöer i sötvatten, men vi har inte jobbat lika mycket med restaurering i marin miljö. För havsöring betyder det att vi på många platser har goda förutsättningar för lek, men att vi sedan saknar kunskap om hur de klarar sig när de lämnar vattendraget. Vi hoppas att forskningen leder till en ökad förståelse för öringens ekologi och en bättre förvaltning av havsöringsbeståndet, säger Johan Höjesjö.
Improve Aquatic LIFE är Europas största vattenvårdsprojekt. Närmare 400 miljoner kronor satsas på att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringarnas effekter och att stärka hotade fisk- och musselbestånd i södra Sverige, där bland annat vattendrag, våtmarker och kustvatten ska restaureras. Projektet är ett samarbete mellan nio länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Helsingborgs kommun, Tingsryds kommun och Sportfiskarna. Projektet sträcker sig fram till 2031.