Vad handlar din uppsats i huvudsak om?
”I min licentiatuppsats undersöker jag hur digitaliseringen av den svenska skolan kan bidra till förändring inom slöjdämnet och slöjdundervisningen. Syftet har varit att utforska vilka möjligheter digitala verktyg kan erbjuda både slöjdlärare och elever i undervisningen. Genom att analysera hur digitala verktyg används och genom det komma bort från dikotomin mellan det analoga och det digitala, vill jag belysa hur digitala verktyg kan skapa nya möjligheter.”
”Licentiatuppsatsen består i huvudsak av två empiriska studier, en lärarstudie och en elevstudie. Lärarstudien bygger på intervjuer med slöjdlärare som delar sina uppfattningar av användningen av digitala verktyg i undervisningen. Elevstudien bygger på klassrumsobservationer, där jag samlat in minnesanteckningar och memoljudinspelningar för att undersöka hur digitala verktyg påverkar en grupp elever i grundskolan. Lärarstudien och elevstudien sammanflätades genom en deduktiv sociomateriell analys baserad på deras resultat.”
Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?
”Jag har själv inte så mycket erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg i slöjdundervisningen, och av den anledningen har jag blivit intresserad av att utforska området närmare. Digitaliseringen är idag en så självklar del av samhället, och både politiska beslutsfattare och skolledningar betonar vikten av att integrera digitala verktyg i undervisningen. Samtidigt finns det ett visst motstånd bland många slöjdlärare, som uttrycker oro över att digitalisering kan förändra slöjdämnet i fel riktning och hota hantverkets centrala roll. För att både utveckla min egen förståelse och för att kunna bemöta dessa farhågor på ett korrekt sätt, ville jag fördjupa mig i ämnet.”
Kan du säga något kort om dina resultat – och om det var något som förvånade dig?
”Resultaten visar att digitala verktyg i slöjdundervisningen ger både slöjdlärare och elever nya möjligheter och främjar en dynamisk interaktion i klassrummet. Verktygens potential beror på hur de integreras i undervisningen och vilka förutsättningar som finns. Slutsatserna från studien är att digitala verktyg tillgodoser både lärarnas och elevernas olika behov och öppnar nya möjligheter för hur undervisningen bedrivs. Dessutom bidrar de till att skapa en dynamisk sociomateriell miljö som berikar lärandet och stöder elevernas kreativa processer inom slöjdämnet.”
”Genom att observera elevernas arbete i slöjdundervisningen och deras interaktion med olika material, inklusive smarttelefonen, blev det tydligt att de använde dess funktioner på ett medvetet och fokuserat sätt. Detta motsade den vanliga uppfattningen att smarttelefoner skulle distrahera eleverna. När de använde telefonen för andra syften var det oftast för att hämta inspiration eller energi, vilket snarare förstärkte deras engagemang i skapandet av sina slöjdföremål.”
”Det som förvånade mig mest var hur positivt inställda de intervjuade slöjdlärarna var, samtidigt som de också medvetet reflekterade över själva användandet. De var inte okritiskt entusiastiska, utan såg hur verktygen kunde stärka elevernas lärande utan att kompromissa med det traditionella hantverket. Slöjdlärarna betonade också att digitala verktyg främjade social hållbarhet och bidrog till en mer inkluderande lärmiljö. Genom att eleverna fick direkt tillgång till instruktioner minskade behovet av att lärarna behövde förklara allt personligen. Detta skapade en känsla av att ha ytterligare en lärare närvarande i klassrummet.”
Vad hoppas du att din uppsats kan bidra till?
”Jag hoppas att min studie kan bidra till att utveckla av slöjdundervisningen och belysa hur digitala verktyg kan spela en viktig roll i elevernas erfarenheter och kunskapande i relation till slöjdens centrala innehåll.”
”Jag hoppas också att den bidrar till en mer nyanserad förståelse av digitala verktyg, där diskussionen går bortom en enkel för-eller-emot-ansats. Istället bör fokus ligga på hur digitala verktyg och mänskliga aktörer samverkar och samkonstituerar processer för elevernas erfarenheter och kunskapande. Digitala verktyg bör inte bara betraktas som redskap, utan som aktiva deltagare som tillsammans med elever, lärare och materialitet – formar och omformar slöjdundervisningen.”
Vad har du för planer framöver? Och har din uppsats påverkat dig i någon riktning?
”Det finns många områden inom slöjdundervisningen som jag är nyfiken på att utforska vidare. Min studie har öppnat upp för många nya frågor att besvara, och jag ser fram emot att fortsätta på den inslagna vägen. Närmast i tur blir ett FOU-projekt tillsammans med Kajsa Genell, och som vi genomför inom ramen för Stockholm Teaching Learning Studies (STLS). I det projektet undersöker vi hur elever upplever att ta emot instruktioner för en viss hantverksteknik när instruktionen ges i digital form.”
”Det ska bli spännande att fördjupa våra insikter om hur digitala verktyg kan erbjuda ytterligare förutsättningar i slöjdundervisning för att bidra till en ännu mer dynamisk miljö för eleverna.”
Text: Maria Brunzell, kommunikatör Stockholms universitet
Ladda ner och läs Annas licentiatuppsats
Slöjdundervisning och digitala verktyg
Nationella forskarskolan för bildpedagogik och slöjdpedagogik (Fobos)
Anna Segelman presenterade sin licentiatuppsats 11 oktober 2024. Hon tog sin licentiatexamen som en av doktoranderna inom Nationella forskarskolan för bildpedagogik och slöjdpedagogik (Fobos).
