Årets avhandling i medicin undersöker samband mellan fysisk aktivitet och ångest
Malin Henriksson tilldelas utmärkelsen Årets avhandling vid Institutionen för medicin 2022. Bland annat har hon visat att fysisk aktivitet är en effektiv behandling vid ångest, att låg fysisk kondition i unga år ökar risken för psykiatrisk sjukdom och att ångest kan påverka vårt arbetsminne.
Det mest uppmärksammade arbetet i hennes avhandling visade att både måttlig och mer intensiv fysisk träning dämpar symtom vid ångest, också när sjukdomen är kronisk. Nyheten fick ett stort genomslag och var den mest lästa nyheten på Göteborgs universitets webbplats under 2021.
Studien publicerades i tidskriften Journal of Affective Disorders och baserades på 286 patienter med ångestsyndrom rekryterade från primärvården i Göteborg och norra Halland. Deltagarna lottades till gruppträning tre gånger i veckan under tolv veckor, antingen måttlig eller mer intensiv.
Resultaten visade att symtomen av ångest förbättrades påtagligt, jämfört med en kontrollgrupp som fick råd om fysisk aktivitet enligt folkhälsorekommendationer. De flesta individer i behandlingsgrupperna gick från hög ångestnivå vid start till låg ångestnivå efter tolv veckor.
– Det fanns en statistisk trend att högintensiv träning var något bättre, men både de som genomförde måttlig och intensiv träning upplevde en klar förbättring. Vi har nu även analyserat 1-årsdata och behandlingsgrupperna mår fortfarande bättre än kontrollgruppen, berättar Malin Henriksson.
Var tredje patient söker för psykisk ohälsa
Malin Henriksson är specialistläkare i allmänmedicin verksam i Region Halland. I sitt arbete inom primärvården har hon träffat många patienter med ångestsymtom eller ångestsjukdom och det var så hennes intresse för att forska inom området växte fram.
– Jag tyckte att det var spännande att läsa studier om hur mycket fysisk träning påverkar hjärnan. Det finns mycket forskning gjord på depressionssjukdomar, men kunskapsläget gällande fysisk träning och effekten på ångestsymtom var begränsat, säger hon.
Var tredje patient i primärvården söker för psykisk ohälsa och bland dem har många en ångestsjukdom. En tredjedel av alla kvinnor och 22 procent av männen drabbas någon gång under livet. Samtidigt har läkare i primärvården begränsade behandlingsalternativ. Idag är läkemedel och samtalskontakt med kognitiv beteendeterapi (KBT) det som rekommenderas, men läkemedel kan ge biverkningar och väntetid för KBT hos psykolog är ofta lång.
– Det är också svårt att behandla patienter med kronisk ångestsjukdom. Samtidigt vet vi att är det är viktigt att hitta interventioner som fungerar. Ångestsjukdomar ger ökad risk för nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga, men också för smärta, hjärtkärlsjukdom och för tidig död, säger hon.
Fysisk kondition som ung påverkar
Malin Henriksson och hennes forskarkollegor genomförde även två epidemiologiska studier, som ingår i hennes avhandling. Studierna genomfördes med hjälp av data från Värnpliktsregistret, nationella patientregistret och dödsorsaksregistret.
Den första studien visade att låg fysisk kondition i unga år ökade risken för att få en psykiatrisk sjukdom senare i livet, inklusive ångestsyndrom, även när forskarna justerade för ärftliga faktorer. Den andra studien visade att unga män med psykiatrisk sjukdom hade en upp till fyra gånger ökad dödlighet i mag- och tarmsjukdomar och infektioner.
Hennes avhandling innehåller också ett arbete som visar hur våra kognitiva funktioner påverkas av ångest. I en studie publicerad i BMC Psychiatry kunde hon och hennes kollegor visa att svårare ångestsymtom var associerat med nedsättning i hjärnans exekutiva funktioner kopplade till arbetsminne, det vill säga vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden.
– Sammantaget pekar studierna på vikten av att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa och hur viktig fysisk aktivitet är för vår psykiska hälsa. Kondition- och styrketräning hos unga vuxna kan minska risken att drabbas av psykiatrisk sjukdom. Sjukvården borde även prioritera att erbjuda fysisk träning till personer med ångestsjukdomar. Den psykiska ohälsan i samhället ökar, så bättre insatser är till nytta för både individen, samhället och sjukvården, säger hon.
Vill uppdatera befintliga riktlinjer
Det roligaste med doktorandtiden tycker Malin Henriksson är att vara delaktig i ett fantastiskt forskarteam. Hon ingår i forskargruppen PHYSBE som bedriver epidemiologiska och interventionella studier kring fysisk aktivitet och hjärnan.
– Det har varit oerhört givande och spännande att se hur samarbete och hårt arbete kan ge viktiga insikter. Att resultaten har klinisk betydelse var också väldigt viktigt för mig, säger hon.
Framöver är Malin Henrikssons plan att fortsätta forskningen som postdoc. Det finns fortfarande många viktiga frågor hon vill besvara, bland annat om det är någon skillnad mellan effekten av individuell träning och gruppträning vid ångestsymtom.
– Vi söker också pengar för en studie som ska införa våra resultat i klinisk praxis och på sikt uppdatera riktlinjerna för behandling av ångestsjukdomar, berättar hon.
Maria Åberg, professor och specialistläkare i allmänmedicin, har varit Malin Henrikssons huvudhandledare. Hon beskriver deras samarbete som väldigt roligt och fruktbart, även under tuffa perioder.
– Det har varit oerhört glädjande att se Malins utveckling under doktorandåren. Från att kämpa med lite torra avancerade statistiska analyser, till att blomma ut genom att lyckas genomföra en mycket krävande randomiserad kontrollerad studie, säger Maria Åberg.
Delas ut tack vare donation
Priset Årets avhandling har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Varje år utses sju avhandlingar, en vid varje institution vid Sahlgrenska akademin och en pristagare som får Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin.
TEXT: KARIN ALLANDER | FOTO: JOHAN WINGBORG
Läs mer:
- Länk till hela avhandlingen i GUPEA
- Patientinformation om ångest på 1177
- Forskargruppen PHYSBE – Fysisk aktivitet och hjärnan
- Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022.
