Årets avhandling vid Institutionen för medicin ger hopp om bättre behandling vid sömnapné

Bild

Erik S Hoff är ST-läkare vid Södra Älvsborgs sjukhus och disputerade förra året vid Centrum för sömn- och vakenhetsstörningar vid Institutionen för medicin. I sin avhandling undersöker han om karbanhydrashämmare kan användas som behandling vid sömnapné. Det är läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Läkemedlen traditionellt vid behandling av epilepsi och även vid grön starr.

Forskningen visar att karbanhydrashämmare kan stabilisera andningen och luftvägen och på så sätt förbättra patienternas syresättning och minska deras symtom. I en av forskargruppens studier fick patienter som behandlades med läkemedlet sultiam i snitt mer än 20 färre andningsuppehåll i timmen, jämfört med innan behandlingen. Läs mer i pressmeddelandet här. Hos vissa patienter förbättrades även blodtrycket.

Saknas läkemedelsbehandling

Det finns idag inget läkemedel mot sömnapné, trots att det är vanlig sjukdomen som drabbar 600 000 vuxna i Sverige och över 400 miljoner globalt. Studierna i Erik S Hoffs avhandling ökar förståelsen för de fysiologiska processer som ligger bakom utvecklingen av sjukdomen och öppnar för nya typer av läkemedelsbehandlingar i framtiden.

– Våra studier är en pusselbit i utvecklingen av läkemedel mot sömnapné, något som kan bli ett paradigmskifte. Men det behövs mer forskning på karbanhydrashämmare och vilka undergrupper av patienter som får bäst effekt av dessa läkemedel, säger han.

Erik S Hoff med kollegor gjorde även en metastudie av placeboeffekten inom forskning vid läkemedelsbehandling mot sömnapné, med målet att bättre kunna utvärdera patienternas symtom. Slutsatsen var att subjektiva utfallsmått, exempelvis dagtrötthet, påverkades av placeboeffekt, men inte objektiva mått som antalet andningsuppehåll per timme. Det visar på behovet att ta hänsyn till placeboeffekt när patienterna skattar sina hälsoförbättringar.

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar

Obstruktiv sömnapné kännetecknas av korta upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet beror på att det blir trångt i svalget under sömnen, till exempel för av att tungan faller bakåt eller att musklerna i övre luftvägen slappnar av, vilket hindrar inandningsluften. Sjukdomen kan leda till orolig sömn, huvudvärk och kraftig dagtrötthet och ökar även risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes. Övervikt är den största riskfaktorn för obstruktiv sömnapné, men även manligt kön, stigande ålder, anatomisk trångt svalg och fysisk inaktivitet.

Idag behandlas patienter med obstruktiv sömnapné med särskilda bettskenor eller CPAP-mask (Continuous Positive Airway Pressure). Båda metoderna hjälper till att hålla andningsvägarna öppna under sömnen. Viktreducering kan också hjälpa många patienter.

– CPAP kan minska sömnapné hos majoriteten av alla patienter. Problemet är att många använder sin behandling för lite eller inte alls. 50–80 procent av patienterna använder sin mask minst fyra timmar per natt, men många är obehandlade halva natten. Bettskenor fungerar bra vid mindre allvarlig sömnapné, men är inte tillräckligt vid svårare former, säger Erik S Hoff.

Inspirerande handledare

Det roligaste med doktorandtiden tycker han har varit att få studera ett ämne på djupet.

– I klinisk vardag har man sällan tid att läsa på all tillgänglig forskning inom ett ämne, men nu har jag verkligen kunnat göra det. De vetenskapliga diskussionerna inom forskningsgruppen och möjligheten att få träffa framstående forskare från andra länder har också varit givande, säger Erik S Hoff.

Det var hans huvudhandledare Jan Hedner som introducerade honom till forskningsämnet.

– Jans optimism och djupa kunskaper inom området har varit en ledstjärna genom hela doktorandtiden. Jag har också haft gott stöd av mina två bihandledare. Ludger Grote har hjälpt mig att lyfta blicken och visat hur långt man kan komma med högt ställda mål. Ding Zous passion för forskning och för sitt arbete är något som jag hoppas kunna få till i min framtida karriär, säger han.

Just nu fokuserar Erik S Hoff på att göra klart sin ST-utbildning. Han arbetar även vidare med publikationen av den sista artikeln i sin avhandling och har något mindre projekt i pipeline.

– Till hösten ska jag presentera mitt avhandlingsarbete för Svensk Lungmedicinsk Förening i samband med European Respiratory Societys kongress i Wien. Det ska bli väldigt roligt, säger han.

Delar ut sju priser

Priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Totalt delas sju priser för Årets avhandling ut: ett pris för var och en av de sex institutionerna vid Sahlgrenska akademin och ett större pris för hela fakulteten.

Det senare priset gick i år till Karin Nilsson, postdoktor på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid Institutionen för medicin. Läs mer hennes avhandling här.

TEXT: KARIN ALLANDER | FOTO: MALIN ARNESSON